Var får jag tag på Fördrag nummer 4/1971, vad är järkiruoka och tasinko på svenska och vem översätter nya hederstitlar till svenska? Det här är typiska frågor under en arbetsdag på statsrådets translatorsbyrå.

I snart åtta år har jag verkat som informatiker vid translatorsbyrån. När jag kom till byrån var översättning av författningstexter i stort sett ett nytt fenomen för mig. Texterna i sig var bekanta från tidigare, men jag hade egentligen aldrig kommit i kontakt med de processer som ligger bakom uppkomsten av den svenska texten.

En stor del av mina uppgifter består i att besvara frågor per e-post eller per telefon. Kundkretsen består av främst översättare på byrån, men också andra översättare vid ministerier och frilansöversättare. När det gäller externa kunder tar vi inte ställning till regelrätta språkfrågor, men nog frågor som gäller statliga myndigheter och t.ex. titlar. Språkfrågorna riktar vi vidare till Svenska språkbyrån. Under mina år på byrån har arbetet utvecklats mycket. Tiden som finns tillgänglig har minskat och tekniken har utvecklats mot allt mera effektiverade system och ett hetsigare arbetstempo. Internet har kommit med i bilden som en gigantisk materialbas. Det betyder att vi har tillgång till alla hjälpmedel oberoende av var vi sitter, vilket är bra för den som jobbar på distans. Alla elektroniska medier och hjälpmedel har också medfört en sårbarhet som inte tryckta medier har. Utan kontakt med nätet har vi inte tillgång till alla de hjälpmedel vi behöver.

Informationssökning vid translatorsbyrån

Informationssökning är ett vitt begrepp och arbetsuppgifterna varierar beroende på var man arbetar. Vid translatorsbyrån innebär det främst att söka fram bakgrundsmaterial åt översättarna, tillläggsinformation om något ämne eller en svensk motsvarighet till någon term eller definitioner av termer och begrepp.  Materialet vi använder består till stor del av propositioner, lagar, redogörelser, direktiv, pressmeddelanden, rapporter och betänkanden.

Eftersom byrån främst sysslar med översättning av lagtexter är de viktigaste databaserna Finlex (Statens författningsdatabas), Eur-Lex (EU:s rättsdatabas) och Sveriges Rikes Lag (svenska rättsdatabaser).

För inhemsk lagstiftning används Finlex, men om det är fråga om nya lagar som ännu inte publicerats kan man eventuellt hitta dem i riksdagens databas. I riksdagens databas finns mycket material som kan ge tilläggsinformation till aktuella översättningar. Nordiskt material får vi fram via respektive lands dokumentdatabaser. För att hitta dessa rekommenderar jag vårt riksdagsbiblioteks förträffliga länkdatabas Elki.

EU påverkar naturligtvis arbetet en hel del. Många texter har en bas i EU-lagstiftningen. Bland annat förordningar, direktiv och KOM-dokument, dvs. förberedande rättsakter, finns tillgängliga i EUR-Lex, men allt oftare kommer texterna för översättning i ett så tidigt skede att bakgrundsmaterialet inte ännu finns översatt till svenska och finska. Då kan man försöka hitta texten i rådets dokumentregister eller i PreLex, databasen om de interinstitutionella förfarandena. I vissa fall kan man hitta relevanta dokument även i kommissionens databas. Av kommissionens dokument är kanske grönböckerna och vitböckerna de intressantaste. Grönböcker är debattunderlag från kommissionen och vitböcker är handlingar som innehåller förslag till gemenskapsåtgärder.

EU-terminologi har kunnat sökas i kommissionens och rådets termbanker Eurodicautom och TIS, men finns nu i den gemensamma termbanken IATE som ännu inte är öppen för allmänheten. Aktuell EU-lagstiftning kan också sökas via Sveriges riksdags databas.

Alla arbetsuppgifter är inte kopplade till Internet och teknik. Många propositioner börjar med en lång historisk utredning. Det innebär att de gamla tryckta författningarna kommer till heders. Hittills har translatorsbyråns egna författningssamlingar, som sträcker sig från 1860 talet till i dag, räckt till. Det är ett nöje att ibland få bläddra i gamla dammiga böcker och söka på ord i tryckta register. Dagens databaser med fria sökningar gör att man lätt glömmer bort vilken logisk struktur de tryckta uppslagsverken och samlingarna har. Det har många gånger visat sig att det är bra att spara gammalt material trots att det verkar föråldrat. Någon gång händer det att materialet trots allt behövs, som när man reviderar lagstiftning och börjar med en historisk tillbakablick och vid översättning av tal.

För översättningen av tal och pressmeddelanden behövs sällan samma sorts bakgrundsmaterial. Då är det främst fråga om aktuella händelser. Oftast gäller det att kontrollera namn på personer på statsbesök, leta fram nyheter om konflikter och andra händelser i världen. Det kan vara rena detektivarbetet att hitta officiella svenska namn på organisationer, kommissioner, arbetsgrupper och projekt. Man får ringa runt och diskutera med berörda parter, surfa på Internet och bläddra i böcker. Informationen som översättarna frågar efter kan på en och samma dag variera från ångmaskiner på förmiddagen till slaktkroppar på eftermiddagen.

Översättningsminnen

Sedan tre år tillbaka översätter vi med hjälp av översättningsminnen. Det har inneburit en omstrukturering av mina arbetsuppgifter. Informatikern är huvudanvändare för programmen och sköter följaktligen stöd på plats och kontakterna med leverantören. Det ingår också i uppgifterna att sköta underhållet av minnena och föra in det bakgrundsmaterial som översättarna har behov av. Innan man kan länka materialet, som i vårt fall består av finska och svenska dokument, måste man hitta texterna i rätt format. I dag finns en uppsjö av material i pdf-format tillgängligt på webben. Tyvärr lämpar sig inte det formatet för redigering och länkning till minnena. Man blir tvungen att söka andra vägar fram till material i doc-, rtf- eller txt-format. Med hjälp av lite tålamod och en stor portion tur går det ofta att hitta dokumenten i rätt format. 

Termbanken

Translatorsbyrån har sedan länge en termbank. Databasen har sitt ursprung i ett kortkartotek. Alla kort i kartoteket fördes på 90-talet in i en databas som i dag består av över 28 000 poster. Det är också min uppgift att uppdatera termbanken med nya termer och korrigera gamla vid behov. Det är ett ständigt pågående jobb som jag tycker hör till mina allra mest intressanta uppgifter. Uppdateringen av termbanken är beroende av samarbete med översättarna. De meddelar mig om ändringar och tillägg och jag för in dem i databasen. Samtidigt ger det möjlighet till kontakter med utomstående experter som behövs för att kunna bedöma vilka termer som är gångbara, som nyligen i frågan om skillnaden mellan datasäkerhet och informationssäkerhet.

I dag är det lättare att kontrollera termers användning. Internet med sina sökmotorer och alla fulltextdatabaser gör att man kan söka fram hela texter och sammanhang. Det medför också ett krav på skärpt källkritik. Det är nästan för lätt att hitta material. Internet är fullt av ogranskade sidor och okontrollerat material vars upphov man inte känner till.

Trots att man skulle tro att de elektroniska medierna medför ett större antal nya termer att föra in i databasen har de allt mer krympande tidtabellerna medfört att man inte hinner sätta ner tillräckligt med tid på termarbete. Översättarna hinner inte i så stor utsträckning som jag skulle önska skicka material till mig för vidarebehandling.

Translatorsbyråns termbank är endast för internt bruk och finns inte tillgänglig utanför huset. Det finns en del termdatabaser som är sökbara på Internet (se exempel i rutan nedan) och jag får ofta frågan om translatorsbyråns termbank är tillgänglig för alla. Tyvärr är termbanken inte strukturerad så att den kan göras fritt sökbar, men man får gärna kontakta oss för sökningar i termbanken.

Biblioteket

Translatorsbyrån har ett bibliotek som främst fungerar som handbibliotek med uppslagsverk och ordböcker, men det innehåller också annat bakgrundsmaterial. Nytt material skall beställas och ställas in i hyllorna och material som anländer i samband med översättningsuppdrag skall klassificeras och placeras i samlingarna på ett logiskt ställe.  Det gäller att följa med vilka verk som ges ut och avgöra om de är relevanta för oss. Största delen av samlingarna består naturligtvis av författningar och propositioner.

Elektroniska medier så som ordböcker på cd-rom eller på Internet har kommit in i bilden. I dag har vi t.ex. tillgång till ordböcker via vårt intranät och via separata abonnemang. Lagböckerna har också utvecklats till elektroniska medier. Vi använder naturligtvis ännu de tryckta lagböckerna, men har också tillgång till de elektroniska versionerna. Sökmöjligheterna förändras en hel del när man kan söka på ord i hela lagtexten och inte bara i ett register.

Som informatiker vid statsrådets translatorbyrå blir man inte uttråkad. Den ena dagen är inte den andra lik och att planera en dag i förväg är nästan omöjligt.

 

* Järkiruoka eller smart food är smart mat, dvs. mat som är hälsosam och stöder hållbar utveckling genom ekologisk produktion och korta transporter. I Sverige har Centrum för näringsmedicin och Konsumentverket utarbetat konceptet S.M.A.R.T. där bokstäverna står för Större andel vegetabilier, Mindre tomma kalorier, Andelen ekologiskt ökas, Rätt kött och grönsaker och Transportsnålt, vilket sammanfattar vad som menas med smart mat, järkiruoka.

 

Länkar till databaser som nämns i texten

Finlex: www.finlex.fi/sv/
EUR-Lex: eur-lex.europa.eu/
PreLEx: ec.europa.eu/prelex/apcnet.cfm?CL=sv
Elki: http://www.eduskunta.fi/kirjasto/Elki/elkiswe.html
Grönböcker och vitböcker: http://europa.eu/documents/comm/index_sv.htm
TSK:s bank- och finansterminologi: www.tsk.fi/bank/index_sv.html
TEPA: www.tsk.fi/tepa/