Vad ligger bakom goda resultat i svenska?
1/2010

Maria Green-Vänttinen, Hanna Lehti-Eklund

Vad ligger bakom goda resultat i svenska? En presentation av projektet Svenska i toppen

Vad är hemligheten med toppresultat i svenska vid finska skolor? Forskarna i projektet Svenska i toppen har intervjuat elever, lärare och rektorer för att ringa in vilka inlärningsmetoder som gör det lättare att lära sig svenska.

Svenskans ställning som ett obligatoriskt undervisningsämne i de finska skolorna ifrågasätts ofta. Debattklimatet har hårdnat på 2000-talet och det är tydligt att den bild som förs fram, framför allt i de sociala medierna, ofta är ensidig och man får ett intryck av att svenska är ett mycket impopulärt skolämne. Samtidigt träder flera politiker fram och ger sitt stöd för undervisningen i svenska. Nu senast har minister Jan Vapaavuori i ett färskt brev uppmanat sina ministerkolleger att damma av sina kunskaper i svenska. Tuula Haatainen, biträdande stadsdirektör i Helsingfors, förespråkar också obligatorisk skolsvenska (Hbl 11.2.2010).

De som arbetar med svenskundervisning vet att verkligheten ute i skolorna är mångfacetterad. I många skolor i olika delar av landet mår svenskan bra och man uppnår fina resultat t.ex. i studentskrivningarna i svenska. Inom projektet Svenska i toppen vid Helsingfors universitet vill vi ta fasta på det positiva och undersöka skolor som når goda resultat. De frågor vi söker svar på är följande:

1. Vilka praktiker tillämpas i undervisningen?
2. Vilka faktorer och traditioner i undervisningskontexterna stöder svenskundervisningen?

Den teoretiska referensramen utgörs av en ekologisk syn på språkinlärning där klassen fungerar som en gemenskap och där den sociala omgivningen uppfattas som viktig för inlärningsprocessen (Wenger 1999; van Lier 2004). Vi ser på klassrummen i skolorna som institutionella miljöer där deltagarna, eleverna och lärarna, skapar sin verksamhet i ett visst socialt och språkligt rum. I sin bok om lärande som en situerad handling beskriver Lave & Wenger (1991) inläraren som en nykomling som genom att delta i gemenskapens aktiviteter med tiden blir en fullvärdig medlem i gemenskapen. En elev som startar utan kunskaper i svenska erövrar det nya språket och gör det till sitt eget genom att ”språka”: det kräver ett tålmodigt övande på olika sätt.

Vad är viktigt i undervisningen?

Undersökningen har startat i gymnasierna, men nästa skede är att gå in i grundskolan och bredda bilden av svenskundervisningen. Vi har samlat material i sju gymnasier på olika håll i Finland (Joensuun lyseon lukio, Jyväskylän lyseon lukio, Kouvolan yhteiskoulun lukio, Olarin lukio, Polvijärven lukio, Puolalanmäen lukio och Tampereen klassillinen lukio). Skolorna har valts ut för att de haft goda resultat i studentskrivningarna under en period på tre år. Vi har intervjuat gymnasister, svensklärare och rektorer och observerat undervisning. Fokus ligger med andra ord på att få fram vad deltagarna själva upplever som centralt och viktigt i undervisningen. Vi har intervjuat sammanlagt 16 svensklärare, 84 gymnasister och sju rektorer. I det följande ska vi presentera några resultat från undersökningen.

Lärarnas perspektiv

I lärarintervjuerna diskuterades lärarnas arbete ur flera synvinklar. Det kom fram att lärarna har ambitiösa målsättningar för sina elever: de vill att gymnasisterna ska kunna använda svenska i högskoleutbildningen efter skolan men också att de ska kunna uttrycka sig i vardagliga sammanhang.

Lärarnas engagemang för sitt ämne spelar en stor roll för att väcka och upprätthålla elevernas motivation. Många lärare önskar också kunna förmedla en positiv inställning till svenska och till inlärning av språk överhuvudtaget. Enligt Dörnyei (2001) är lärarens förmåga att vara entusiastisk och ställa mål av stor betydelse för hur eleverna presterar. Att de lärare som vi har intervjuat har flera högt ställda målsättningar för sina elever torde alltså spela en stor roll för att eleverna kan så bra svenska.

Alla lärare sätter sin egen personliga prägel på undervisningen och det förekommer en stor metodisk variation som det inte går att beskriva kortfattat. Hörnstenarna i undervisningen är ordförrådet och strukturerna. Lärarna strävar efter att bygga upp ordförrådet och öva betydelserna i ett sammanhang. Svenskans rika men relativt systematiska morfologi gör att grammatikundervisningen tar en hel del plats. Lärarna påpekar dock att språkundervisningen är en helhet. Lärare P vill t.ex. också förmedla:

viljan att lära sig och väcka intresse för andra kulturer och språk och att det är roligt att lära sig.

Svenskan handlar inte bara om ord, texter och grammatik utan också om kultur och det nordiska. Även om största delen av undervisningen sker i klassrummen ser lärarna till att eleverna också kan få upplevelser av att förstå och använda svenska i autentiska kontexter. De går på teatern och gör besök till Sverige. Det förekommer också samarbete med svenska vänskapsskolor. Projektet Svenska nu som organiseras av Hanaholmen har varit flitigt i bruk eftersom det ger skolorna en möjlighet att få in extra gäster. Verksamheten utanför klassrummet är värdefull för den ger upplevelser av autentiska språkmöten, i synnerhet på orter där svenskan inte hörs. Aktiviteterna utanför skolan kräver dock en hel del planering samt extra finansiering, vilket lärarna gör utöver sitt egentliga skolarbete.

Lärarens roll i klassrummet är att vara den som gör svenskan tillgänglig för eleverna. Detta gör lärarna på många olika sätt. De producerar mycket eget material utöver läroböckerna. De stöttar gymnasisterna genom extra övningar eller genom att undervisa med hjälp av texter ur livet utanför skolan, tidskrifter eller sånger. Den interaktion som förs på svenska är också viktig för inlärningsprocessen. I de skolor som vi har besökt talar lärarna gärna svenska. Eleverna ges också möjlighet att genom muntliga smågruppsarbeten bygga upp en identitet som talare av svenska. Som exempel kan nämnas anställningsintervjuer där eleverna spelar arbetstagare och arbetsgivare, vilket ingår i en kurs vid ett gymnasium.

Elevernas perspektiv

Undersökningar i många länder visar att det är ytterst värdefullt att lyssna på de studerandes syn på undervisning, men trots det är det inte särskilt vanligt att låta studerande utvärdera längre utbildningsavsnitt, t.ex. svenskundervisningen i gymnasiet, utan oftast efterfrågas endast feedback på en viss kurs. Att lyssna på elevernas åsikter om undervisningen kan förbättra demokratin i skolan, men dessutom i allra högsta grad bidra till att utveckla undervisningen (jfr Murphey 2008). I våra intervjuer deltog gymnasister med olika syn på svenskundervisningen. Ur en polyfoni av röster går det ibland att urskilja en gemensam stämma. Det som framför allt enade gymnasisterna var deras önskan om att få lära sig att tala svenska.

Inställning och motivation

Vi ställde elva frågor som tangerar elevens personliga förhållande till svenska. Majoriteten av gymnasisterna, 67 %, tycker att svenska är ett lätt språk att lära sig, eftersom det är klart och logiskt. Motivationen för att studera svenska är överlag hög bland dessa gymnasister och de tycker att svenska är ett nyttigt språk att kunna. En stor del av gymnasisterna tar bestämt avstånd från ordet ”tvångssvenska”. De påpekar att det finns många obligatoriska ämnen i gymnasiet och att svenska ingår i det paketet. Flera elever framhåller att man borde sluta tala om svenska som ett tvång, eftersom det påverkar attityderna hos ungdomarna som börjar studera språket. Men det finns också gymnasister som tycker att svenska borde vara ett frivilligt språk och andra som anser att det borde finnas två obligatoriska, men valfria, språk i gymnasiet. Ryskan förs fram som ett alternativt språk till svenskan.

Gymnasisterna har klara åsikter om vad man har för nytta av att studera svenska. Den allra viktigaste faktorn är för de flesta arbetslivet. Några har klara framtidsplaner och vet att deras framtida yrke kommer att kräva kunskaper i svenska. Många lyfter fram att Finland är ett tvåspråkigt land och att man behöver åtminstone baskunskaper i landets andra officiella språk. Så här uttrycker sig en elev i Polvijärvi i östra Finland:

Jag tycker att det är en viss stolthet när man är finländare och Finland är ett tvåspråkigt land att man kan också det andra språket.

Den tredje faktorn som nämns är migration. Ungdomarna är beredda att flytta dit där det finns jobb, till exempel till södra Finland. En del av gymnasisterna är klart medvetna om att studier på högskole- eller universitetsnivå i Finland kräver kunskaper i svenska, och därför satsar de på en god grund i gymnasiet. Det är med andra ord framför allt instrumentell motivation som nämns av studenterna, så att språkstudierna är klart förknippade med nyttoaspekten. Men gymnasisterna lyfter också fram att svenska hör till allmänbildningen, att svensk kultur lockar, att man vill kunna kommunicera på något annat språk än enbart engelska och att svenska hjälper till i de övriga språkstudierna. Så här samtalar några flickor i Tammerfors om nyttan av svenska:

1: Finland är ett tvåspråkigt land, så i något skede behöver man det. Jag har planer på att bli läkare, så det är nödvändigt att kunna det i arbetet.

2: Mm, nå jag tycker att det främst är för att det är ett tvåspråkigt land och man behöver det på jobbet. Språkkunskaper i allmänhet öppnar nya möjligheter, man kan läsa tidningar, se på filmer och resa, det hjälper också i praktiska saker.

3: Jag tycker det är trevligt att kunna kommunicera på andra språk än engelska. När jag var i Sverige förra sommaren försökte jag tala svenska.

Mera muntlighet

Vi frågade gymnasisterna om det bästa sättet att lära sig svenska på. Resultatet visar att gymnasisterna tycker att de lär sig svenska bäst genom att tala svenska. Gymnasisterna betonar att de vill lära sig att kommunicera muntligt på svenska och att klara av vardagliga situationer. Undervisningen i svenska uppfattas av många som alltför grammatikbetonad. Att muntlighet borde få en större roll i svenskundervisningen framkommer också av resultaten från den nationella utvärderingen av kunskaper i svenska i grundskolan (se Tuokko 2009). Ur rapporten framgår att kunskaperna i muntlig färdighet är svaga hos eleverna. I rapporten rekommenderas en ökad satsning på att öva muntlighet i undervisningen så att målen i läroplanen uppnås.

Att våga tala svenska är ett problem för många, vilket också syns i gymnasisternas svar. Flera uppger att de deltagit i språkkurser eller läger där de stött på ungdomar från Sverige eller Norge, men där de inte vågat tala svenska utan gått över till engelska. De som har talat svenska utomlands har upplevt det som väldigt positivt att de klarat av det. På tvåspråkiga orter som Åbo och Esbo finns det naturligtvis chanser att tala svenska med finlandssvenskar, men där händer det ofta att samtalsspråket blir finska. En gymnasist i Esbo berättar så här om sina upplevelser:

Jag har många svenskspråkiga vänner. Oftast talar vi finska men också så att de talar svenska och jag förstår dem och svarar på finska för jag är så blyg. Men jag har som mål att en dag tala svenska med dem. Jag vill det så gärna.

Läraren spelar en mycket viktig roll för elevernas utveckling av kommunikativa färdigheter. Eleverna i vår undersökning uppskattar lärare som talar mycket svenska på lektionerna och de ställer sig kritiska till att lärare går över till att tala finska så fort någon inte förstår. De jämför med undervisningen i engelska där det är helt naturligt att läraren konsekvent använder målspråket och de önskar att alla svensklärare i högre grad skulle använda svenska. Många tycker att hörförståelse är svårt och då hjälper det mycket om läraren konsekvent talar målspråket. Några elever uppger också att lärarens vackra svenska är en viktig förebild för dem och det motiverar dem att själva bli lika bra på språket.

Skolan som inlärningsmiljö och som arbetsmiljö

Kirjavainen (2009) som har undersökt vad som gör gymnasier effektiva påpekar att det är karakteristiskt för effektiva skolor att lärarna bryr sig om eleverna och engagerar sig för deras skolprestationer. Det har visat sig att skolan som helhet också spelar en roll för svenskundervisningen. En god atmosfär är informell och otvungen och inbegriper respektfulla relationer mellan eleverna, lärarna och ledningen. Vi har kommit fram till att svensklärarnas position i skolan också är betydelsefull för undervisningen i svenska. Rektorerna berömmer samstämmigt svensklärarna i sina skolor. De beskrivs som ”inspirerande järnhårda proffs”. Rektorernas egen inställning till ämnet svenska i skolan har visat sig vara en viktig signal för svenskans status i skolan.

Läraren väcker motivationen hos eleverna

Svensklärarna ställer höga mål för sina elever men de kräver också mycket av sig själva och satsar mera på undervisningen än vad som kan förväntas av dem. Det är uppenbart att det är läraren som väcker motivationen hos eleverna och upprätthåller den genom att inspirera och kräva. Relationen mellan lärare och elever är således väldigt betydelsefull för inlärning av svenska. Svenskan lärs bäst in i en atmosfär där alla trivs. Atmosfären i skolan spelar också en roll för svenskinlärningen.

Av intervjuerna framgår att svensklärarna i dag kämpar med olika krav i undervisningen. Antalet timmar i svenska har reducerats både i grundskolan och i gymnasiet men kunskapsstoffet har inte minskat. Det förefaller snarare som om nya krav har lagts till, utan att något tagits ifrån. Det finns också en viss konflikt mellan kraven i läroplanen, där kommunikativa färdigheter står i centrum, och studentexamen där muntlig färdighet inte testas. Resultaten i studentexamen är viktiga för gymnasisterna med tanke på deras framtid och dessutom utgör de ett konkret mått med vilket lärarnas arbete ofta mäts utanför skolan. Omsorgsfull förberedelse för studentexamen  är således nödvändig och det är naturligt att öva sådant som testas i den.

En utmaning för svenskundervisningen är hur man ska få ungdomar att vilja satsa på att lära sig svenska och inse nyttan av att kunna språket. Ur intervjuerna med gymnasisterna framkommer mycket som är värt att beaktas. Många unga uppskattar svensk kultur: filmer, deckare, musik och tidningar intresserar och inspirerar till att lära sig svenska. Eleverna önskar att sådant extra material skulle användas i större utsträckning vid sidan av läroboken. Det framkommer också tydligt att gymnasisterna vill få autentiska språkupplevelser utanför klassrummet.

Utgående från vårt material kan vi säga att svenska inte är ett språk bland andra språk i skolan. Svensklärarna får arbeta hårt med att skapa och upprätthålla en positiv attityd till undervisningsämnet. I de skolor som vi har besökt har detta lyckats. Många gymnasister ser kunskaper i svenska som en investering i framtiden och uttrycker en öppenhet för andra språk och kulturer.

Undersökningen finansieras av Svenska kulturfonden och av Undervisningsministeriet. I projektet deltar professor Hanna Lehti-Eklund, universitetslektor Maria Green-Vänttinen, lektor em. Christina Korkman, lektor Kerstin Salminen, doktoranden Johanna Hyytiäinen och forskningsbiträdet Pilvi Jaatinen. Dessutom har studenter som läser nordiska språk och är blivande svensklärare bistått med materialinsamlingen.


Dörnyei, Zoltan. 2001. Motivational Strategies in the Language Classroom. Cambridge: Cambridge University Press.

Kirjavainen, Tanja. 2009. Understanding efficiency differences of schools: Practitioners’ Views on Students, Staff Relations, School Management and Curriculum. I: Kirjavainen, Tarja, Essays on the Efficiency of Schools and Student Achievement. Helsingfors: Statens ekonomiska forskningscentral.

Lave, Jean & Wenger, Etienne. 1991. Situated Learning: legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge University Press.

Murphey, Tim. 2008. The collaborative wisdom of student voice. I: Divergens and Convergence, Education with Integrity. Proceedings of the 7th annual JALT Pan-SIG Conference. Tillgänglig genom http://jalt.org/pansig/2008/HTML/Murphey.htm

Tuokko, Eeva. 2009. Miten ruotsia osataan peruskoulussa? www. oph.fi/julkaisut/2009.
van Lier, Leo. 2004. The Ecology and Semiotics of Language Learning. Boston: Kluwer Academic Publishers.

Wenger, Etienne. 1999. Communities of Practice. Learning, Meaning, and Identity. Cambridge: Cambridge University Press.

Maria Green-Vänttinen
Skribenten är universitetslektor i nordiska språk och projektforskare.
Hanna Lehti-Eklund
Skribenten är professor i nordiska språk.