Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 3/2014
Sandra Haavisto
Modersmålsundervisningen i Sverige och Finland – några gymnasieelevers tankar
Att det undervisas på samma modersmål i två grannländer (svenskan är minoritetsspråk i Finland och majoritetsspråk i Sverige) är rätt unikt. Både Sverige och Finland är länder där i stort sett liknande kultur, förutsättningar och normer präglar ungdomskulturen, och därför anser jag att modersmålsundervisningen är intressant att titta närmare på. Eftersom skolämnet heter olika i de två länderna, svenska i Sverige och modersmål och litteratur i Finland, kommer jag i denna artikel att tala om modersmålsämnet svenska/modersmålsundervisningen som ett gemensamt begrepp för skolämnet.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Korta formuleringar ska det vara på Twitter
Det finns många sociala medier i dag. De har alla olika egenskaper och stil som kan ta en tid att lära sig. Att twittra rätt kan kännas överraskande svårt till en början.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Line Sandst
Urbane navne i Helsingfors og København
Den danska namnforskaren Line Sandst jämför här namnplaneringen i Köpenhamn och Helsingfors. Hon konstaterar en uppenbar skillnad i arbetet mellan den politiskt tillsatta nämnden i Köpenhamn och namnkommittén i Helsingfors vars medlemmar väljs utifrån deras vetenskapliga expertis.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Otto Eklund
Utan ð kan ingen leva! Avståndet mellan skriven och talad färöiska
I artikeln diskuteras rättstavningsreglerna i färöiskan ur ett inlärarperspektiv och de utmaningar som uppstår på grund av den stora skillnaden mellan skrift och i tal i färöiskan.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Monica Äikäs
Lite snö på spåret: om ord och betydelser
Språkbruket är en outtömlig källa till iakttagelser av olika slag. Monica Äikäs botaniserar bland betydelser i svenskan.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Louise Holmer
Jämställdhet i ordlistan?
Våren 2015 utkommer den efterlängtade, fjortonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Ordlistan är en tidsspegel och berättar en hel del om det samhälle vi lever i. Redaktionsmedlemmen Louise Holmer redogör för vad man gjort för att modernisera ordförrådet i SAOL.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Kjell Herberts
På fotosafari i det lingvistiska landskapet
Den traditionella finsk-svenska skyltningen i Finland har på många håll ersatts av en ny finsk-engelsk skyltning. Kjell Herberts ger sig ut på en expedition, och resultaten från den säger rätt mycket om vårt språkliga landskap idag.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Satya Brink
Ensure the Future Success of our Children through Reading
Reading is food for your mind (Detta är en engelsk version av artikeln Barn som läser blir framgångsrika.) Children learn to use their innate curiosity and learn to concentrate when they lose themselves in a book,...
Läs mer
- Artikel 3/2014
Satya Brink
Barn som läser blir framgångsrika
Läsning är enormt viktigt för barn och unga, det råder det ingen tvekan om. Läskompetensen bland barn i Finland är god men håller på att försämras. Satya Brink ger konkreta förslag på hur denna trend kan brytas.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Barn som läser blir framgångsrika, får vi läsa i Satya Brinks artikel i detta nummer av Språkbruk. Hon skriver att läskompetens är en nyckel till framgång i livet. Det finns andra undersökningar som säger att ungdomar...
Läs mer
- Artikel 2/2014
Henrik Hu
Animalplacerade
Sommarens fauna är spännande, den uppvisar mångfald och bredd. Men bland djuren som nu kommer rännande, finns en del som kan göra mig rädd. Myggor och älgar och gäss går väl an och finkar i mängd är okej. Värre är...
Läs mer
- Artikel 2/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Finlandismer i fjortonde upplagan av SAOL
Jag har ägnat mig åt ett både utmanande och roligt arbete under det gångna året, nämligen att redigera och revidera listan på finlandismer som finns i Svenska Akademiens ordlista (SAOL). Svenska Akademien har i fråga om finlandismerna överlåtit uppdraget till Institutet för de inhemska språken. Så har de gjort också i tidigare upplagor.
Läs mer
- Artikel 2/2014
Monica Äikäs
Substantiv eller verb?
Som skribenter kan vi ibland välja om vi vill uttrycka ett visst innehåll med substantiv eller med verb. Bägge strategierna har sina för- och nackdelar. I denna artikel diskuterar Monica Äikäs användningen av...
Läs mer
- Artikel 2/2014
Riina Heikkilä
Hur kuppen blev en kopp – svenska lånord i finskan i Sverige
På samma sätt som finlandssvenskan påverkas av finskan, tar finskan i Sverige intryck av svenskan. Därför har ord som Systeemi uppstått, och ibland blir det riktigt tokigt, som när kunden hos frissan säger sig ha ett kastspö i huvudet.
Läs mer
- Artikel 2/2014
Lars Huldén
Om Tölö och andra namn på Töl-
Namnforskaren, professor emeritus Lars Huldén utreder i denna artikel etymologin till namnet Tölö i Helsingfors. Det kommer möjligen från personnamnet Thorgils, men vem denne Thorgils var, får vi tyvärr aldrig reda på.
Läs mer
- Artikel 2/2014
Mona Forsskåhl
De unga förändrar språket – eller gör de?
Ett levande språk förändras! Förändringsprocessen ackompanjeras i regel av äldre generationers bekymmer för att språket degenererar. I en finlandssvensk kontext kopplas bekymret för de ungas dåliga språk ofta till finlandssvenskans trängda position som minoritetsspråk.
Läs mer
- Artikel 2/2014
Anna-Lena Laurén fick Hugo Bergroth-priset
Hufvudstadsbladets Moskvakorrespondent Anna-Lena Laurén fick årets Hugo Bergroth-pris. I prismotiveringen står det bland annat att hon ”med en genuin kunskap om sitt område kombinerad med en osviklig känsla för sitt...
Läs mer
- Artikel 2/2014
Bianca Holmberg
Språkvårdsdagen synade det goda språket
Ett gott språk lönar sig – oavsett om man vill övertyga massorna, göra sig förstådd som myndighet eller få goda betyg i studentskrivningarna. Men ett gott språk är inte likadant i alla situationer. På Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag synades språket ur många vinklar.
Läs mer
- Artikel 2/2014
Lieselott Nordman
Exakthet är nummer ett — Nya författningsöversättares syn på översättning av juridisk text
Författningsöversättning är krävande. Den färdiga översättningen ska nå upp till juridikens krav på tradition, exakthet och genrekonsekvens. Samtidigt ska texten tåla språklig granskning. Helst ska den dessutom följa språkvårdens krav på begriplighet. Det blir många bollar att hålla i luften för författningsöversättaren. Hur upplever översättare som precis avslutat en utbildning för författningsöversättare dessa krav och utmaningar?
Läs mer
- Artikel 2/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Jag upplever diskussionen om den obligatoriska svenskundervisningen i de finska skolorna som mycket olustig. En av orsakerna till det är att många som uttalar sig inte alls har skolelevernas eller språkundervisningens...
Läs mer