Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 1/2014
Joakim Nivre
Borgmästaren äter pizza med bestick: Hur man lär datorn satsanalys
Hur lär man en dator att ta ut satsdelar med en hastighet av 10 000 meningar i sekunden? Detta är en utmaning för världens språkteknologer när företag som Google, Microsoft och Yahoo! vill analysera all text som finns på Internet. Lösningen består än så länge av snabba algoritmer, statistiska modeller och en god portion traditionell grammatik.
Läs mer
- Artikel 1/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Med jämna mellanrum anklagas finlandssvensk språkvård för att arbeta mot dialekter och naturligt talspråk. Språkvårdens inställning till finlandismer diskuteras också ibland. Att finlandismer av tradition har...
Läs mer
- Artikel 4/2013
Henrik Hu
Prickfritt
Gränserna saknar betydelse, nu ska ett namn ut i världen Namnen ska formas för smidig och snabb digitalsprutt på färden Tilltalet väljs för att passa för gammal och även för purung Skånska cementgjuteriet har tappat...
Läs mer
- Artikel 4/2013
Anna Maria Gustafsson
Framtiden ljus för språkexperten
Vi finlandssvenskar lever på sätt och vis i en översatt verklighet. Så gott som alla offentliga svenska texter vi möter i vårt eget samhälle är översatta från finska, eller så bygger de på en finsk förlaga. Jag avser...
Läs mer
- Artikel 4/2013
Maja Skanding
På språkreise i Skavlandinavia
Skandinavisk språkanpassning sker hos Maja Skanding på fem olika nivåer. Maja Skanding väljer beroende på sammanhanget mellan sin Bergendialekt, bokmål, svorsk, svenska med norskt uttal och finlandssvenska.
Läs mer
- Artikel 4/2013
Enikö Marton, László Vincze
Hur öka användningen av svenska hos finskspråkiga?
Det finns mycket som påverkar vilket språk svensk- och finskspråkiga använder när de kommunicerar med varandra. En viktig faktor är den respons svenskspråkiga ger finskspråkiga. Positiva kommentarer gör att finskspråkiga hellre använder svenska, medan negativ kritik föga förvånande gör att svenskan inte används som verktyg för mellangruppskommunikation.
Läs mer
- Artikel 4/2013
Pamela Granskog
Päivä på svenska i Brändö gymnasium
Svenska dagen får inte vara exkluderande. Nej, den dagen ska präglas av öppenhet och inbjuda till delaktighet. Det lärde jag mig den 6 november 2013.
Läs mer
- Artikel 4/2013
Leila Malmefjäll
Elever får smak för svenskan på nytt nordiskt café
Diskussionen om finskspråkiga elevers svenskundervisning i Finland har mestadels haft ett negativt fokus. Fördelarna med att kunna svenska har hamnat i skymundan. På Kulturkontakt Nord bestämde man sig för att göra något som belyser saken ur en positiv synvinkel. Man bjöd in finskspråkiga högstadieungdomar för att erbjuda dem en ledig miljö att tala svenska i och för att göra dem bekanta med Norden.
Läs mer
- Artikel 4/2013
Eeva-Liisa Nyqvist
En vandring i djungeln kallad species
Läromedlen i svenska för finska skolelever borde bygga mer på det verkliga språkbruket: bestämd form singularis är i det verkliga språkbruket vanligare än obestämd form singularis, eftersom kommunikationen vanligen handlar om bekanta saker och företeelser. Därför borde man lära ut bestämd form först. De regler som inlärare får i skolgrammatikor är bara delvis fungerande och grammatikövningarna är ofta alltför mekaniska.
Läs mer
- Artikel 4/2013
Monica Äikäs
Referensbindning
De mekanismer som används för att ange samband mellan satser och meningar i en text brukar kallas för textbindning. Ofta talar man om tre grundläggande slag av textbindning, nämligen referensbindning, konnektivbindning och tematisk bindning. Konnektivbindningen och den tematiska bindningen har jag behandlat i tidigare artiklar i Språkbruk. Denna artikel ska jag ägna referensbindningen.
Läs mer
- Artikel 4/2013
Jannika Lassus
Översättaren år 2012
De svenska texterna i Finland är oftast översättningar, detta gäller i synnerhet offentlig information. Men vem översätter de finska texterna till svenska?
Läs mer
- Artikel 4/2013
Liselotte Forsman, Anna Slotte-Lüttge
Språkstödsmentorn stärker svenskan i skolan
Modersmålslärarna i vår finlandssvenska skola har en central roll för svenskan i skolan, men det är inte meningen att de ensamma ska bära hela ansvaret. Det är viktigt att hela lärarkollegiet engageras, och genom att ha språkstödsmentorer i skolan kan språket medvetandegöras mer än tidigare.
Läs mer
- Artikel 3/2013
Martina Ollas
Pradajerskan är borta men gammalpigan lever kvar
Att det finns skillnader mellan rikssvenskan och finlandssvenskan är något man redan länge varit medveten om. Skillnader finns i hur svenskan både talas och skrivs och gäller t.ex. uttal, uttryck, meningsbyggnad och ordförråd. En särskild kategori av ord och uttryck som bidrar till att finlandssvenskan är olik rikssvenskan är finlandismerna, dvs. ord eller uttryck som används endast i finlandssvenskan, eller som används i en annan betydelse än i Sverige.
Läs mer
- Artikel 3/2013
Monica Äikäs
En text är en väv av samband – om tema och rema i översatt text
Det är inte likgiltigt i vilken ordning informationen tas upp i en sats eller mening, eftersom ordningsföljden påverkar begripligheten. Monica Äikäs har tidigare skrivit om tema och rema i översatt text (Språkbruk 4/2011). Här vidareutvecklar hon ämnet. Texten baserar sig delvis på ett föredrag på Kommunförbundets översättarseminarium i Åbo i april 2012.
Läs mer
- Artikel 3/2013
Martina Ollas
Mjau! Djurläten på olika språk
Katten säger mjau och hunden säger voff. Redan som barn får vi lära oss vad djuren säger då vi t.ex. bläddrar i bilderböcker och stöter på bilder av olika djur. De olika djurlätena är så kallade onomatopoetiska ord eller uttryck, vilket betyder att de är ord som är ljudhärmande eller av ljudhärmande ursprung. Orden låter alltså mer eller mindre lika som de ljud som de beskriver. Det intressanta är dock att djurlätena varierar mellan olika språk och i olika länder.
Läs mer
- Artikel 3/2013
Åsa Mickwitz
"Vad är det som är så hemskt med blandspråk"?
Till språkpuristernas förfäran breder engelskan ut sig i vårt språk. Är detta slutet för svenskan?
Läs mer
- Artikel 3/2013
Anna Gref, Diana Nyberg
Översättningsminnet till stor hjälp – språkkänslan behövs ändå
Vid Statsrådets translatorsbyrå översätts årligen cirka 25 000 sidor text av 20 fastanställda översättare och 30 frilansöversättare. Det innebär i grova drag 500 sidor per översättare. Hur är det möjligt?
Läs mer
- Artikel 3/2013
Camilla Lindholm
Läsombud hjälper med läsningen
Ta dig en stund och tänk hur mycket vi läser varje dag. Vi läser tidningar och böcker, tidtabeller, reklam, vägskyltar, recept ... Vi är omgivna av ord. Men hur känns det för en person som av någon anledning inte kan läsa själv? Då blir det genast komplicerat, och i sådana situationer kan man ha nytta av ett läsombud.
Läs mer
- Artikel 3/2013
Emilia Aldrin
Välja namn – välja kön
Hur motiverar föräldrarna sina namnval när de väljer förnamn till sina barn? Vad strävar föräldrarna efter att uttrycka och vad vill de undvika i namnvalet? Och är det någon skillnad i valet av flicknamn och valet av pojknamn?
Läs mer
- Artikel 3/2013
Karin Milles
Hen i Sverige och i Finland
I början av 2012 blev jag kontaktad av Olika förlag. De skulle ge ut en barnbok, Kivi och monsterhund, där pronomenet hen användes om huvudkaraktären. Nu ville förläggarna veta vad jag som språkforskare med genusintresse tyckte om detta. Boken var rolig och välskriven, och eftersom bokförlaget arbetar normkritiskt tyckte jag att pronomenvalet var utmärkt. Förläggarna skrev sedan en debattartikel där de förklarade varför de tyckte att hen var ett nytt och bra ord, och jag inbjöds att skriva under. Föga anade jag vad detta skulle föra med sig.
Läs mer