Artiklar - Språkbruk

Humanisterna räddar världen?

I början av 1990-talet satt filosofen André Maury och jag på tåget på väg till Åbo Akademi, han från Helsingfors och jag från Ekenäs. Uppsluppet raserade vi akademiska gränser. Bland annat kom vi på att det borde finnas en filosof på varje akademiskt ämnes institution. Jag tänkte naturligtvis på svenska språket. Klyftan mellan hur filosoferna såg språket och hur språkvetarna såg det verkade, och verkar, fortfarande enorm. Idén var inte dum men inte tillräckligt radikal, egentligen. I dag menar jag att vi humanister borde infiltrera alla ämnen – men hur?

Läs mer

Enspråkiga eller tvåspråkiga skolor i Finland?

Den uppblossade diskussionen kring frågan om enspråkiga eller tvåspråkiga skolor i Finland kan från en utomståendes perspektiv verka förbryllande. Ska det verkligen vara antingen eller, och finns det inte redan nu exempel på skolor av båda sorterna inom det finska skolsystemet?

Läs mer

Ska man säga "hen"?

Vår jämställdhet är ständigt på tapeten. I språket har vi skilda ord för könen, och detta tror man har effekt på lönen. De kämpande har inte svalt förtreten! Man nagelfar de gamla språkbruksrönen: vid okänt kön har...

Läs mer

Hjärta tack och sömnakne – om förvrängningar av medicinska ord

Det är få fackspråk vi har så mycket kontakt med i vardagen som det medicinska språket. Det beror förstås på att det är ett språk som beskriver ett relativt nära och konkret ämne för oss – vår egen kropp. Alla behöver vi namn för kroppens delar och sjukdomar.

Läs mer

Säsongsinfluensan i svenska sociala medier

Med språkvetenskapliga metoder går det att förutse exempelvis säsongsinfluensans framfart i olika länder. Fredrik Olsson från textanalysföretaget Gavagai förklarar hur de gör för att tidigt upptäcka förändringar...

Läs mer

Klarspråksprojekt nyttig väckarklocka

”Det var intressantare än vad jag hade tänkt mig. En riktig väckarklocka, faktiskt.” Så kommenterade en kommunanställd det nyligen avslutade klarspråksprojektet Rakt på sak.

Läs mer

Vietnamesiska finlandssvenskar ‑ identitet i samtal

Andraspråksforskningen i Finland har hittills fokuserat främst på språkinlärare med finska som andraspråk. I den här artikeln behandlar jag språkanvändningen hos en grupp andra generationens invandrare med svenska som andraspråk. Ett övergripande syfte med min undersökning har varit att undersöka hur dessa individer konstruerar identiteter i samtal.

Läs mer

Det poetiska inslaget i Jöns Buddes skrifter

Det fanns under senare delen av 1400-talet i Nådendal en märklig och mångsidig man, Jöns Budde, som alltjämt förblir intressant och fascinerande. Denne klosterbroder var en flitig översättare av latinska religiösa skrifter till fornsvenska och hade således en stor betydelse för det svenska skriftspråkets utveckling.

Läs mer

Makens namn eller eget?

Gällande namnlag, som trädde i kraft 1985, gav dem som ingår äktenskap likadana möjligheter i valet av efternamn. Har lagen haft någon betydelse i praktiken? Vems namn är av större vikt då namnet väljs?

Läs mer

Strippen

Läs mer

Större oro – färre "baggisar"

Kim Peter Johansson har läst Nalle Valtialas artikel i Språkbruk 2/2012, "Ental blir flertal – några reflexioner om språklogik". Här kommer han med några invändningar.

Läs mer

Ett internationellt namn – plagget som går till allt

Sara Rönnqvist reflekterar över sitt namn, uttalet av det och kulturell/språklig tillhörighet.

Läs mer

Goodwin & Goodwin om beröring och intersubjektivet

En kulen höstvecka i september var den antropologiske lingvisten Charles Goodwin och den lingvistiska antropologen Marjorie H. Goodwin på besök i Helsingfors. På tisdagen höll professorerna Goodwin var sin föreläsning inför välfyllda salar vid Helsingfors universitet.

Läs mer

Vår fattiga svenska – Tal vid Hugo Bergroth-sällskapets 20-årsjubileum

Hugo Bergroth-sällskapet firade i höstas sitt 20-årsjubileum. Catharina Grünbaum, som är s.k. Hedershugo, höll ett bejublat tal som vi nu kan bjuda på.

Läs mer

Finlandssvenska dialektologer på Oxford English Dictionary

Lunchbordet är dukat i Oxford University Press representationsmatsal. Från vänster: Richard Holden, Carola Åkerlund, John Simpson, Fiona McPherson och Glynnis Keir. Vi fick i oktober tillfälle att besöka världens...

Läs mer

Jubilerande svensk språknämnd ska inte bara normera utan även entusiasmera

I år fyller Svenska språknämnden i Finland 70 år. Nämndens ordförande Sten Palmgren blickar bakåt, men också framåt.

Läs mer

Från skönlitterära redigeringar till Google – Svensk språkvård i Finland från 1800-talet till i dag (del 2)

I en tvådelad artikelserie ges en översikt av den svenska språkvården i Finland från mitten av 1800-talet till i dag. Perioden från mitten av 1800-talet till Bergroths Finlandssvenska (1917) kan ses som en utvecklingsfas då språkvårdsideologin utvecklades och man valde att följa den standardsvenska normen, medan tiden efter Hugo Bergroth kan ses som en konsolideringsfas. Språkvetenskaplig och samhällelig utveckling har modifierat språkvårdssynen fram till i dag, trots att inga stora förändringar ägt rum under konsolideringsfasen. Utvecklingsfasen beskrivs i artikeln Utrensning av barbarismer från Gutenberg till Bergroth (Språkbruk 3/2012) medan konsolideringsfasen beskrivs i denna artikel.

Läs mer

Betydelsefält i svenskan ur ett andraspråksperspektiv

En del smuttar på en utsökt konjak, katten lapar mjölk och somliga pimplar billigt rödvin.

Läs mer

Informationssamhället och vidare

Låt oss föreställa oss att vi träffar en person från år 1992, som vill veta mer om vårt informationssamhälle från 2012. Vi får börja med att berätta att persondatorn har slagit på allvar nu, att de allra flesta i den rika världen har tillgång till minst en dator, och att många också har en mobiltelefon med egenskaper som liknar persondatorns.

Läs mer

Ett omöjligt uppdrag

De senaste åren har de svenska översättningarna i studentexamen kritiserats i insändarspalterna, och vissa har till och med sagt att de översättningsmissarna äventyrar de finlandssvenska elevernas rättssäkerhet. Ann-Marie Ivars svarar på kritiken.

Läs mer