Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 3/2013
Åsa Mickwitz
"Vad är det som är så hemskt med blandspråk"?
Till språkpuristernas förfäran breder engelskan ut sig i vårt språk. Är detta slutet för svenskan?
Läs mer
- Artikel 3/2013
Anna Gref, Diana Nyberg
Översättningsminnet till stor hjälp — språkkänslan behövs ändå
Vid Statsrådets translatorsbyrå översätts årligen cirka 25 000 sidor text av 20 fastanställda översättare och 30 frilansöversättare. Det innebär i grova drag 500 sidor per översättare. Hur är det möjligt?
Läs mer
- Artikel 3/2013
Camilla Lindholm
Läsombud hjälper med läsningen
Ta dig en stund och tänk hur mycket vi läser varje dag. Vi läser tidningar och böcker, tidtabeller, reklam, vägskyltar, recept ... Vi är omgivna av ord. Men hur känns det för en person som av någon anledning inte kan läsa själv? Då blir det genast komplicerat, och i sådana situationer kan man ha nytta av ett läsombud.
Läs mer
- Artikel 3/2013
Emilia Aldrin
Välja namn ‑ välja kön
Hur motiverar föräldrarna sina namnval när de väljer förnamn till sina barn? Vad strävar föräldrarna efter att uttrycka och vad vill de undvika i namnvalet? Och är det någon skillnad i valet av flicknamn och valet av pojknamn?
Läs mer
- Artikel 3/2013
Karin Milles
Hen i Sverige och i Finland
I början av 2012 blev jag kontaktad av Olika förlag. De skulle ge ut en barnbok, Kivi och monsterhund, där pronomenet hen användes om huvudkaraktären. Nu ville förläggarna veta vad jag som språkforskare med genusintresse tyckte om detta. Boken var rolig och välskriven, och eftersom bokförlaget arbetar normkritiskt tyckte jag att pronomenvalet var utmärkt. Förläggarna skrev sedan en debattartikel där de förklarade varför de tyckte att hen var ett nytt och bra ord, och jag inbjöds att skriva under. Föga anade jag vad detta skulle föra med sig.
Läs mer
- Artikel 3/2013
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Är grammatikforskning något som bara språkvetare har nytta av? Det tror antagligen många, men det stämmer inte. I den färska avhandlingen Species och artikelbruk i finskspråkiga grundskolelevers inlärarsvenska ärden...
Läs mer
- Artikel 2/2013
Svenskt-finskt översättarseminarium: anmälningstiden går ut den 30 juni
19–20.9.2013 i Tammerfors Arrangörer: Institutet för de inhemska språken och Finlands översättar- och tolkförbund Preliminärt program Jannika Lassus, Svenska handelshögskolan: Översättarens vardag i siffror Mirja...
Läs mer
- Artikel 2/2013
Finlandssvenska dialektordboken nu på nätet
Den finlandssvenska dialektordboken, Ordbok över Finlands svenska folkmål, finns nu fritt tillgänglig på nätet. I början av juni publicerades avsnittet I–K, som senare följs av avsnitten A–H och L–O. Efter det...
Läs mer
- Artikel 2/2013
Charlotta af Hällström-Reijonen
Att va? Om den finlandssvenska satsflätan
Ett typiskt finlandssvenskt drag som förekommer i alla typer av texter från alla svensktalande regioner i Finland är att lägga in ett extra att i vissa typer av meningar, kallade satsflätor.
Läs mer
- Artikel 2/2013
Henrik Hu
Ömhet och hensyn
Jag ser hen i tidningar, inlägg och brev Hen kommer från höger och vänster Hen ersätter allt, var det någon som skrev fast knappast på egna förtjänster Hen duger till mycket, men inte till allt i famnen på hen är...
Läs mer
- Artikel 2/2013
Anne Bergman
Majstång vid johanne
Om man i dag frågar folk varför vi firar midsommar, svarar de flesta att det är för att det är årets ljusaste tid. Men det är inte den ljusa sommarnatten som är orsaken till att midsommaren finns i vår kalender....
Läs mer
- Artikel 2/2013
Monica Äikäs
Betydelseglidningar i översatt text — några exempel med satsadverbialet också
Översättning är en riskfylld verksamhet, och det är svårt att undvika betydelseglidningar av olika slag.
Läs mer
- Artikel 2/2013
Språksporre till Finlandssvensk julkalender på nätet
På språkvårdsdagen på Hanaholmen delade Hugo Bergroth-sällskapet också ut en språksporre på 1 000 euro till Johanna Dikert och Malou Zilliacus, personerna bakom projektet Finlandssvensk julkalender, som lanserades på...
Läs mer
- Artikel 2/2013
Hugo Bergroth-priset till Paulina Tallroth
Årets Hugo Bergroth-pris på 5 000 euro gick till juris doktor Paulina Tallroth. Priset överräcktes på språkvårdsdagen den 14 maj på Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland av Hugo Bergroth-sällskapets...
Läs mer
- Artikel 2/2013
Erik Andersson
Sonett
I dag får orden dansa en pecha-cha där språken blandas, engelska och svenska! Mot push och pull är vi ju inte vrenska, med namn är det ett företag att lattja! I dag har världen många språk att matcha – kinesiska får...
Läs mer
- Artikel 2/2013
Leila Malmefjäll
Språkvårdsdagen 2013 —
På Hanaholmen under en gassande majsol anordnades tisdagen den 14 maj årets språkvårdsdag, den tjugonde i ordningen, under namnet ”Du sköna nya svenska”. Temat för i år var engelskans inflytande på svenskan i Finland och Sverige. Ämnet väcker blandade känslor och behöver diskuteras i dag då ”svenskan insuper engelskan med liv och lust”, som Hugo Bergroth-sällskapets ordförande Gunborg Gayer sa vid seminariets öppnande. Dagens föreläsare representerade universitet, språkvårdsmyndigheter, skolor och mediebranschen.
Läs mer
- Artikel 2/2013
Robin Valtiala
Ska öknen vara trång eller öppen? — om att tolka Imra` al-Qais poesi till svenska
Robin Valtiala öppnar sin översättardagbok och berättar om processen när han översätter arabisk poesi till svenska.
Läs mer
- Artikel 2/2013
Leif Höckerstedt
Humanisterna räddar världen?
I början av 1990-talet satt filosofen André Maury och jag på tåget på väg till Åbo Akademi, han från Helsingfors och jag från Ekenäs. Uppsluppet raserade vi akademiska gränser. Bland annat kom vi på att det borde finnas en filosof på varje akademiskt ämnes institution. Jag tänkte naturligtvis på svenska språket. Klyftan mellan hur filosoferna såg språket och hur språkvetarna såg det verkade, och verkar, fortfarande enorm. Idén var inte dum men inte tillräckligt radikal, egentligen. I dag menar jag att vi humanister borde infiltrera alla ämnen – men hur?
Läs mer
- Artikel 2/2013
Leena Huss
Enspråkiga eller tvåspråkiga skolor i Finland?
Den uppblossade diskussionen kring frågan om enspråkiga eller tvåspråkiga skolor i Finland kan från en utomståendes perspektiv verka förbryllande. Ska det verkligen vara antingen eller, och finns det inte redan nu exempel på skolor av båda sorterna inom det finska skolsystemet?
Läs mer
- Artikel 2/2013
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
När det är sommar och semester läser många mer än normalt. Själv tycker jag att det hör till det bästa under sommaren att få ge sig tid att läsa, och göra det tillräckligt långa stunder för att verkligen sjunka in i...
Läs mer