Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 2/2014
Lieselott Nordman
Exakthet är nummer ett — Nya författningsöversättares syn på översättning av juridisk text
Författningsöversättning är krävande. Den färdiga översättningen ska nå upp till juridikens krav på tradition, exakthet och genrekonsekvens. Samtidigt ska texten tåla språklig granskning. Helst ska den dessutom följa språkvårdens krav på begriplighet. Det blir många bollar att hålla i luften för författningsöversättaren. Hur upplever översättare som precis avslutat en utbildning för författningsöversättare dessa krav och utmaningar?
Läs mer
- Artikel 2/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Jag upplever diskussionen om den obligatoriska svenskundervisningen i de finska skolorna som mycket olustig. En av orsakerna till det är att många som uttalar sig inte alls har skolelevernas eller språkundervisningens...
Läs mer
- Artikel 1/2014
Henrik Hu
Om synonymer
Inuiternas drösvis med termer som beskriver vad vi kallar snö är en mångfald i språket som värmer, men står synonymer i kö? Det finns massor av ord för begären, ord för lycka och stormar och rött, men det brister i...
Läs mer
- Artikel 1/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Översättare utbildas i Neapel
Det är inte bara i Sverige och Finland som man kan läsa svenska på universitetsnivå. Man kan läsa svenska på inte mindre än 228 universitet i världen, och ett av dem är i Neapel. På Università degli studi di Napoli...
Läs mer
- Artikel 1/2014
Eivor Sommardahl
Klart myndighetsspråk – ett handlingsprogram
Alla finländska myndigheter ska enligt förvaltningslagen använda ett sakligt, klart och begripligt språk på båda nationalspråken. Men hur är det i verkligheten, omsätts förvaltningslagens krav i praktiken? Svaret är tyvärr nej, det är rätt få av våra myndigheter som kan stoltsera med enkla och klara texter.
Läs mer
- Artikel 1/2014
Marianne Blomqvist
Tjuvstart tillåten! Nya namn i almanackan 2015
Det är åter dags för en revidering av namnlängderna i Finland. Vilka namn är nya i den finlandssvenska almanackan, och varför har just de namnen fått komma in?
Läs mer
- Artikel 1/2014
Anni Mäenpää, Åsa Palviainen
Tvåspråkig familjevardag i finska bygder
I samband med ett magisteravhandlingsprojekt kom vi under hösten 2012 i kontakt med 15 tvåspråkiga barn i åldrarna 7–12 år och deras 9 familjer. Barnen gick alla i en svenskspråkig skola på en finsk ort. Vi kom att bli intresserade av den språkliga vardag dessa barn lever i.
Läs mer
- Artikel 1/2014
Monica Äikäs
Svårtolkad text
Alla har vi någon gång fått anstränga oss för att förstå tankegången i en text. Monica Äikäs tar upp några orsaker till att texter kan vara svåra att tolka för läsaren.
Läs mer
- Artikel 1/2014
Claus Elholm Andersen, Elizabeth Peterson
Det usynlige flertal: Danskerne i Sanpete County, Utah
År 1870 var 25 procent av befolkningen i Sanpete County i Utah danskspråkig. Mormonledaren Brigham Young ville att de skulle börja tala engelska så fort som möjligt, och den officiella bilden är att danskarna, i likhet med andra språkgrupper i USA, snabbt assimilerades. Men var det verkligen så okomplicerat? Än i dag, 150 år senare, finns det spår av danskan i Utah.
Läs mer
- Artikel 1/2014
Robin Eriksson
Kan maskiner lära sig?
Artificiell intelligens har redan länge varit datavetenskapens heliga Graal – och en väsentlig indikator på intelligens är förmågan att lära sig, d.v.s. att tillgodogöra sig ny kunskap utifrån experiment eller något...
Läs mer
- Artikel 1/2014
Robin Eriksson
Vad finns det i bokstavssoppan?
Vad krävs för att ta fram ett nytt språkteknologiskt system? Ett till synes enkelt praktiskt kategoriseringsproblem illustrerar vilka utmaningar korpuslingvistiken kämpar med.
Läs mer
- Artikel 1/2014
Joakim Nivre
Borgmästaren äter pizza med bestick: Hur man lär datorn satsanalys
Hur lär man en dator att ta ut satsdelar med en hastighet av 10 000 meningar i sekunden? Detta är en utmaning för världens språkteknologer när företag som Google, Microsoft och Yahoo! vill analysera all text som finns på Internet. Lösningen består än så länge av snabba algoritmer, statistiska modeller och en god portion traditionell grammatik.
Läs mer
- Artikel 1/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Med jämna mellanrum anklagas finlandssvensk språkvård för att arbeta mot dialekter och naturligt talspråk. Språkvårdens inställning till finlandismer diskuteras också ibland. Att finlandismer av tradition har...
Läs mer
- Artikel 4/2013
Henrik Hu
Prickfritt
Gränserna saknar betydelse, nu ska ett namn ut i världen Namnen ska formas för smidig och snabb digitalsprutt på färden Tilltalet väljs för att passa för gammal och även för purung Skånska cementgjuteriet har tappat...
Läs mer
- Artikel 4/2013
Anna Maria Gustafsson
Framtiden ljus för språkexperten
Vi finlandssvenskar lever på sätt och vis i en översatt verklighet. Så gott som alla offentliga svenska texter vi möter i vårt eget samhälle är översatta från finska, eller så bygger de på en finsk förlaga. Jag avser...
Läs mer
- Artikel 4/2013
Maja Skanding
På språkreise i Skavlandinavia
Skandinavisk språkanpassning sker hos Maja Skanding på fem olika nivåer. Maja Skanding väljer beroende på sammanhanget mellan sin Bergendialekt, bokmål, svorsk, svenska med norskt uttal och finlandssvenska.
Läs mer
- Artikel 4/2013
Enikö Marton, László Vincze
Hur öka användningen av svenska hos finskspråkiga?
Det finns mycket som påverkar vilket språk svensk- och finskspråkiga använder när de kommunicerar med varandra. En viktig faktor är den respons svenskspråkiga ger finskspråkiga. Positiva kommentarer gör att finskspråkiga hellre använder svenska, medan negativ kritik föga förvånande gör att svenskan inte används som verktyg för mellangruppskommunikation.
Läs mer
- Artikel 4/2013
Pamela Granskog
Päivä på svenska i Brändö gymnasium
Svenska dagen får inte vara exkluderande. Nej, den dagen ska präglas av öppenhet och inbjuda till delaktighet. Det lärde jag mig den 6 november 2013.
Läs mer
- Artikel 4/2013
Leila Malmefjäll
Elever får smak för svenskan på nytt nordiskt café
Diskussionen om finskspråkiga elevers svenskundervisning i Finland har mestadels haft ett negativt fokus. Fördelarna med att kunna svenska har hamnat i skymundan. På Kulturkontakt Nord bestämde man sig för att göra något som belyser saken ur en positiv synvinkel. Man bjöd in finskspråkiga högstadieungdomar för att erbjuda dem en ledig miljö att tala svenska i och för att göra dem bekanta med Norden.
Läs mer
- Artikel 4/2013
Eeva-Liisa Nyqvist
En vandring i djungeln kallad species
Läromedlen i svenska för finska skolelever borde bygga mer på det verkliga språkbruket: bestämd form singularis är i det verkliga språkbruket vanligare än obestämd form singularis, eftersom kommunikationen vanligen handlar om bekanta saker och företeelser. Därför borde man lära ut bestämd form först. De regler som inlärare får i skolgrammatikor är bara delvis fungerande och grammatikövningarna är ofta alltför mekaniska.
Läs mer