Artiklar - Språkbruk

"Jag talar faktiskt ert modersmål!"

Kärlekshat är det utan tvekan som karakteriserar finlandssvenskars förhållande till rikssvenskan och rikssvenskar. Det är omöjligt att besöka Sverige utan att känna en glad förundran över att alla skyltar och all reklam är på svenska, att hela verkligheten utan vidare går att benämna på svenska.

Läs mer

Text för textens skull – Rapport från Festival for ny europaeisk dramatik

Det är onsdag den 13 juni och en efter en droppar vi in i ett litet sammetsrött rum med små runda bord och stolar utplacerade runt rummets mittpunkt, scenen. I det motsatta hörnet bjuds det på mat och vin. Festival for ny europæisk dramatik ska just dra i gång och upp på scenen stiger Simon Boberg, teaterchef för Husets teater på Halmtorvet i Köpenhamn. Tillsammans med skådespelaren Mads Wille har han drivit teatern sedan år 2008.

Läs mer

Vila i engelska?

I länder med flera språk blir ofta diskussionen isolerad och bestämd av nedärvda attityder. På finlandssvenskt håll blir det då ett evigt tjatande om nyttan av två språk, risken för isolering i det svenska Finland och vikten av att öppna sig mot finskan. Allt detta är gott men ack så inkrökt! Debatten rör sig om samma sak: svenska eller finska? Det man sällan diskuterar är möjligheten att tala ett tredje språk – ett ickenationellt lingua franca. En internationell öppning kan stödja svenskan.

Läs mer

Utrensning av barbarismer från Gutenberg till Bergroth – Svensk språkvård i Finland från 1900-talet till i dag (del 1)

I en tvådelad artikelserie ges en översikt av den svenska språkvården i Finland från mitten av 1800-talet till i dag. Perioden från mitten av 1800-talet till Bergroths Finlandssvenska (1917) kan ses som en utvecklingsfas då språkvårdsideologin utvecklades och man valde att följa den standardsvenska normen, medan tiden efter Bergroth kan ses som en konsolideringsfas. Under konsolideringsfasen har egentligen inga stora förändringar ägt rum i synen på språkvård, men språkvetenskaplig och samhällelig utveckling har ändå modifierat språkvårdssynen fram till i dag.

Läs mer

Identiska ortnamn – preciserade adressnamn

Samma ortnamn upprepas ofta inom ganska små områden, vilket kan ställa till problem när det gäller att skapa adressnamn. Situationen försvåras ytterligare på tvåspråkiga områden eftersom det kan finnas platser som har samma namn på det ena språket och olika namn på det andra språket. Ett illustrerande exempel i Helsingfors är t.ex. Kalvholmen – Vasikkasaari i närheten av Sveaborg, och Kalvholmen – Vasikkaluoto vid Vårdö.

Läs mer

Ledare

Vi är mitt inne i en ovanlig språkhistorisk process. Det är första gången sedan väldigt långt bak i tiden som vi får ett nytt pronomen, nämligen hen. Det här är en minst lika stor händelse som när stavningen ändrades...

Läs mer

Nya telefonnummer, nya e-postadresser och ny webbadress!

Institutet för de inhemska språken har nya telefonnummer, nya e-postadresser och ny webbadress. De nya telefonnumren har formen 0295 333 ###. Numret till Språkinstitutets växel är 0295 333 200 och numret till svenska...

Läs mer

Ordförrådet

I språkdatabasen Ordförrådet får man svar på frågor om svenskan, t.ex. aktuella nyord, klassiska språk-frågor och finlandismer. Under flera decennier har Svenska språk-byrån samlat svar på språkliga frågor av alla de...

Läs mer

Ental blir flertal – några reflexioner om språklogik

Hur många barn har kronprinsessan nedkommit med i vinter? Enligt nyhetsrapporterna rör det sig om en bebis, vilket om man ser närmare på saken utgör ett dubbelt budskap. Den engelska motsvarigheten till spädbarn...

Läs mer

Semlan toppar ligan

Om man frågar ca 1 000 svenskar i Sverige vilka finlandssvenska ord och uttryck de känner till så får man fram över 1 200 förslag jämte alternativa uttryck på allmänsvenska. En lista över de tio oftast nämnda toppas av semla och följs av olika varianter av rådd och rosk. De tio vanligaste täcker ungefär en fjärdedel av hela samlingen. De allra flesta finlandismer som svenskarna kommer upp med är ändå s.k. engångsbelägg och många nämns bara av ett fåtal.

Läs mer

Språkvård intresserar historiker

Inte bara språkvetare, utan även historiker intresserar sig för språkvård. Historikern Jennica Thylin-Klaus disputerade den 11 maj vid Åbo Akademi på en avhandling om finlandssvensk språkvårdshistoria. I avhandlingen,...

Läs mer

Finskan i Helsingfors

Ett seminarium som sammanfattar aktuella forskningsrön om finskan i Helsingfors hölls 11 april vid Helsingfors universitet. Forskare i det mångåriga projektet Finskan i Helsingfors (fi. Helsingin suomea) presenterade...

Läs mer

Böte – ett omtvistat ortnamnselement

Forskarseminariet i nordiska språk vid Helsingfors universitet sammanträdde den 18 april för att lyssna på professor emeritus Lars Huldén som föreläste under rubriken ”Böte – ett omtvistat ortnamnselement”. Namn som innehåller böte förekommer längs Sveriges östkust från Blekinge till norra Uppland, i den åländska skärgården och längs Finska vikens norra kust. Fyra namn har dessutom upptecknats öster om Kvarken.

Läs mer

Myndigheten och läsaren i myndighetstexter

Hur syns myndigheten i en informerande myndighetstext riktad till vanliga medborgare? Hur synliggörs den som texten riktas till, den tänkta läsaren? Eveliina Tolvanen undersöker detta i informerande myndighetsbroschyrer utgivna på svenska och finska i Finland och Sverige.

Läs mer

Språkpriset till Mikaela Hasán och språksporren till Senja Larsen

Årets Hugo Bergroth-pris på 5 000 euro gick till regissören Mikaela Hasán. Priset överräcktes till Hasán på Språkvårdsdagen den 15 maj på Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland av Hugo Bergroth-sällskapets...

Läs mer

Business och andra affärer

Den 15 maj arrangerades Språkvårdsdagen för 20:e gången i samarbete mellan Hugo Bergroth-sällskapet, Institutet för de inhemska språken och Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland.

Läs mer

Strippen

Läs mer

Nytänkande.nu

Finlandssvenskarna har kallats en av världens mest privilegierade språkminoriteter, och det med rätta. Få minoriteter har det så bra som vi. Men det hindrar mig ändå inte från att vara allvarligt oroad över situationen vi i dag befinner oss i. Orsaken är den negativa syn på svenskan som sprids inom alla områden i vårt finländska samhälle. Det finns naturligtvis många som är positiva till det svenska, ett exempel är alla duktiga svensklärare som vi har i de finska skolorna. Men de negativa åsikterna griper omkring sig. Att racka ner på svenskan anses tydligen acceptabelt, och språkpolitik framställs av många som något skamligt.

Läs mer

Språkattityder och språklig identitet

Finlandssvenskar ogillar engelska lånord i svenskan men tycker samtidigt att personer som kryddar sitt tal med engelska ord verkar intressantare, effektivare och ambitiösare. I artikeln diskuterar Leila Mattfolk denna paradox, utgående från resultaten och resonemangen i sin doktorsavhandling.

Läs mer

Vad heter språngskalle på engelska? Om ett fotbollslexikon i vardande

Oavsett hur man mäter framstår fotbollen sedan länge som vår tids mest populära sport. Engelska beteckningar som ”the people’s game” och ”the world’s game” talar sitt tydliga språk, liksom det faktum att sporten räknar in drygt en kvarts miljard registrerade spelare, varav ca tio procent kvinnor. Lägger man därtill den mängd människor som världen över intresserar sig för spelet – som åskådare vid matcher eller via TV och andra medier – får man ett ytterligare mått på fotbollens genomslag som globalt populär- och masskulturellt fenomen. Exempelvis sågs VM-finalen år 2006 av bortåt hälften av jordens befolkning; som fotbollshistorikern David Goldblatt påpekar har tre miljarder människor aldrig tidigare gjort samma sak samtidigt.

Läs mer