Artiklar - Språkbruk

Säsongsinfluensan i svenska sociala medier

Med språkvetenskapliga metoder går det att förutse exempelvis säsongsinfluensans framfart i olika länder. Fredrik Olsson från textanalysföretaget Gavagai förklarar hur de gör för att tidigt upptäcka förändringar...

Läs mer

Klarspråksprojekt nyttig väckarklocka

”Det var intressantare än vad jag hade tänkt mig. En riktig väckarklocka, faktiskt.” Så kommenterade en kommunanställd det nyligen avslutade klarspråksprojektet Rakt på sak.

Läs mer

Vietnamesiska finlandssvenskar ‑ identitet i samtal

Andraspråksforskningen i Finland har hittills fokuserat främst på språkinlärare med finska som andraspråk. I den här artikeln behandlar jag språkanvändningen hos en grupp andra generationens invandrare med svenska som andraspråk. Ett övergripande syfte med min undersökning har varit att undersöka hur dessa individer konstruerar identiteter i samtal.

Läs mer

Det poetiska inslaget i Jöns Buddes skrifter

Det fanns under senare delen av 1400-talet i Nådendal en märklig och mångsidig man, Jöns Budde, som alltjämt förblir intressant och fascinerande. Denne klosterbroder var en flitig översättare av latinska religiösa skrifter till fornsvenska och hade således en stor betydelse för det svenska skriftspråkets utveckling.

Läs mer

Makens namn eller eget?

Gällande namnlag, som trädde i kraft 1985, gav dem som ingår äktenskap likadana möjligheter i valet av efternamn. Har lagen haft någon betydelse i praktiken? Vems namn är av större vikt då namnet väljs?

Läs mer

Strippen

Läs mer

Större oro – färre "baggisar"

Kim Peter Johansson har läst Nalle Valtialas artikel i Språkbruk 2/2012, "Ental blir flertal – några reflexioner om språklogik". Här kommer han med några invändningar.

Läs mer

Ett internationellt namn – plagget som går till allt

Sara Rönnqvist reflekterar över sitt namn, uttalet av det och kulturell/språklig tillhörighet.

Läs mer

Goodwin & Goodwin om beröring och intersubjektivet

En kulen höstvecka i september var den antropologiske lingvisten Charles Goodwin och den lingvistiska antropologen Marjorie H. Goodwin på besök i Helsingfors. På tisdagen höll professorerna Goodwin var sin föreläsning inför välfyllda salar vid Helsingfors universitet.

Läs mer

Vår fattiga svenska – Tal vid Hugo Bergroth-sällskapets 20-årsjubileum

Hugo Bergroth-sällskapet firade i höstas sitt 20-årsjubileum. Catharina Grünbaum, som är s.k. Hedershugo, höll ett bejublat tal som vi nu kan bjuda på.

Läs mer

Finlandssvenska dialektologer på Oxford English Dictionary

Lunchbordet är dukat i Oxford University Press representationsmatsal. Från vänster: Richard Holden, Carola Åkerlund, John Simpson, Fiona McPherson och Glynnis Keir. Vi fick i oktober tillfälle att besöka världens...

Läs mer

Jubilerande svensk språknämnd ska inte bara normera utan även entusiasmera

I år fyller Svenska språknämnden i Finland 70 år. Nämndens ordförande Sten Palmgren blickar bakåt, men också framåt.

Läs mer

Från skönlitterära redigeringar till Google – Svensk språkvård i Finland från 1800-talet till i dag (del 2)

I en tvådelad artikelserie ges en översikt av den svenska språkvården i Finland från mitten av 1800-talet till i dag. Perioden från mitten av 1800-talet till Bergroths Finlandssvenska (1917) kan ses som en utvecklingsfas då språkvårdsideologin utvecklades och man valde att följa den standardsvenska normen, medan tiden efter Hugo Bergroth kan ses som en konsolideringsfas. Språkvetenskaplig och samhällelig utveckling har modifierat språkvårdssynen fram till i dag, trots att inga stora förändringar ägt rum under konsolideringsfasen. Utvecklingsfasen beskrivs i artikeln Utrensning av barbarismer från Gutenberg till Bergroth (Språkbruk 3/2012) medan konsolideringsfasen beskrivs i denna artikel.

Läs mer

Betydelsefält i svenskan ur ett andraspråksperspektiv

En del smuttar på en utsökt konjak, katten lapar mjölk och somliga pimplar billigt rödvin.

Läs mer

Informationssamhället och vidare

Låt oss föreställa oss att vi träffar en person från år 1992, som vill veta mer om vårt informationssamhälle från 2012. Vi får börja med att berätta att persondatorn har slagit på allvar nu, att de allra flesta i den rika världen har tillgång till minst en dator, och att många också har en mobiltelefon med egenskaper som liknar persondatorns.

Läs mer

Ett omöjligt uppdrag

De senaste åren har de svenska översättningarna i studentexamen kritiserats i insändarspalterna, och vissa har till och med sagt att de översättningsmissarna äventyrar de finlandssvenska elevernas rättssäkerhet. Ann-Marie Ivars svarar på kritiken.

Läs mer

Ledare

Det brukar sägas att en av orsakerna till att vi i Norden kan bättre engelska än vad man kan i andra delar av Europa är att vi hos oss har tv-textning. Det låter inte alls osannolikt. I många andra europeiska länder...

Läs mer

Ny språknämnd

Institutet för de inhemska språken har utsett följande personer till medlemmar av Svenska språknämnden i Finland för perioden juni 2012 till maj 2015: lagstiftningsrådet Sten Palmgren, ordförande (Justitieministeriets...

Läs mer

Egensinnig språkbrukare – om några finlandismer och andra dumheter

Nalle Valtialas lättsamma reflexioner om språklogik i det senaste numret av Språkbruk (2/2012) har inspirerat till denna betraktelse. Temat är inbjudande och oändligt stort – språkets nycker, bristen på logik i språkutvecklingen. Språkvården försöker hänga med – strikt normativ, tolerant medföljande eller något däremellan.

Läs mer

Vård och sånt

I maj 2011 fick vi en ny hälso- och sjukvårdslag (1326/2010; fi. terveydenhuoltolaki) som egentligen inte var särskilt ny utan paragrafer ur diverse andra lagar hade plockats ihop till en enda lag. Här kommenterar jag några ord och begrepp i lagen som innehåller ordet vård.

Läs mer