Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 3/2012
Ny språknämnd
Institutet för de inhemska språken har utsett följande personer till medlemmar av Svenska språknämnden i Finland för perioden juni 2012 till maj 2015: lagstiftningsrådet Sten Palmgren, ordförande (Justitieministeriets...
Läs mer
- Artikel 3/2012
Klaus Törnudd
Egensinnig språkbrukare – om några finlandismer och andra dumheter
Nalle Valtialas lättsamma reflexioner om språklogik i det senaste numret av Språkbruk (2/2012) har inspirerat till denna betraktelse. Temat är inbjudande och oändligt stort – språkets nycker, bristen på logik i språkutvecklingen. Språkvården försöker hänga med – strikt normativ, tolerant medföljande eller något däremellan.
Läs mer
- Artikel 3/2012
Margareta Gustafsson
Vård och sånt
I maj 2011 fick vi en ny hälso- och sjukvårdslag (1326/2010; fi. terveydenhuoltolaki) som egentligen inte var särskilt ny utan paragrafer ur diverse andra lagar hade plockats ihop till en enda lag. Här kommenterar jag några ord och begrepp i lagen som innehåller ordet vård.
Läs mer
- Artikel 3/2012
Monica Äikäs
Satsadverbial på rätt plats
Vår språkrådgivning får ofta frågor om hur olika satsadverbial ska placeras i satser. Det är många som är osäkra när det gäller detta. I det följande ska jag redogöra för några fall. Jag utgår från mer eller mindre...
Läs mer
- Artikel 3/2012
Sandra Holmgård
Jär, ijee och ijeenand i Esse
Dialekterna fascinerar mig. Om vi fördjupar oss i dialektordböcker och iakttar vår egen språkkänsla och våra tankar om vad orden betyder tror jag att vi kan hitta många glömda ord att krydda vårt språk med.
Läs mer
- Artikel 3/2012
Charlotta af Hällström-Reijonen
Hur skrivs ordet katt?
Alla kan lära sig läsa och skriva. Dyslektiker, både barn och vuxna, kan bli helt fria från läs- och skrivproblem. Låter det för bra för att vara sant? Det är i varje fall vad man lovas på Kattmodellens webbplats.
Läs mer
- Artikel 3/2012
Merete Mazzarella
"Jag talar faktiskt ert modersmål!"
Kärlekshat är det utan tvekan som karakteriserar finlandssvenskars förhållande till rikssvenskan och rikssvenskar. Det är omöjligt att besöka Sverige utan att känna en glad förundran över att alla skyltar och all reklam är på svenska, att hela verkligheten utan vidare går att benämna på svenska.
Läs mer
- Artikel 3/2012
Sara Rönnqvist
Text för textens skull – Rapport från Festival for ny europaeisk dramatik
Det är onsdag den 13 juni och en efter en droppar vi in i ett litet sammetsrött rum med små runda bord och stolar utplacerade runt rummets mittpunkt, scenen. I det motsatta hörnet bjuds det på mat och vin. Festival for ny europæisk dramatik ska just dra i gång och upp på scenen stiger Simon Boberg, teaterchef för Husets teater på Halmtorvet i Köpenhamn. Tillsammans med skådespelaren Mads Wille har han drivit teatern sedan år 2008.
Läs mer
- Artikel 3/2012
Leif Höckerstedt
Vila i engelska?
I länder med flera språk blir ofta diskussionen isolerad och bestämd av nedärvda attityder. På finlandssvenskt håll blir det då ett evigt tjatande om nyttan av två språk, risken för isolering i det svenska Finland och vikten av att öppna sig mot finskan. Allt detta är gott men ack så inkrökt! Debatten rör sig om samma sak: svenska eller finska? Det man sällan diskuterar är möjligheten att tala ett tredje språk – ett ickenationellt lingua franca. En internationell öppning kan stödja svenskan.
Läs mer
- Artikel 3/2012
Charlotta af Hällström-Reijonen
Utrensning av barbarismer från Gutenberg till Bergroth – Svensk språkvård i Finland från 1900-talet till i dag (del 1)
I en tvådelad artikelserie ges en översikt av den svenska språkvården i Finland från mitten av 1800-talet till i dag. Perioden från mitten av 1800-talet till Bergroths Finlandssvenska (1917) kan ses som en utvecklingsfas då språkvårdsideologin utvecklades och man valde att följa den standardsvenska normen, medan tiden efter Bergroth kan ses som en konsolideringsfas. Under konsolideringsfasen har egentligen inga stora förändringar ägt rum i synen på språkvård, men språkvetenskaplig och samhällelig utveckling har ändå modifierat språkvårdssynen fram till i dag.
Läs mer
- Artikel 3/2012
Sirkka Paikkala, Sami Suviranta
Identiska ortnamn – preciserade adressnamn
Samma ortnamn upprepas ofta inom ganska små områden, vilket kan ställa till problem när det gäller att skapa adressnamn. Situationen försvåras ytterligare på tvåspråkiga områden eftersom det kan finnas platser som har samma namn på det ena språket och olika namn på det andra språket. Ett illustrerande exempel i Helsingfors är t.ex. Kalvholmen – Vasikkasaari i närheten av Sveaborg, och Kalvholmen – Vasikkaluoto vid Vårdö.
Läs mer
- Artikel 3/2012
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Vi är mitt inne i en ovanlig språkhistorisk process. Det är första gången sedan väldigt långt bak i tiden som vi får ett nytt pronomen, nämligen hen. Det här är en minst lika stor händelse som när stavningen ändrades...
Läs mer
- Artikel 2/2012
Nya telefonnummer, nya e-postadresser och ny webbadress!
Institutet för de inhemska språken har nya telefonnummer, nya e-postadresser och ny webbadress. De nya telefonnumren har formen 0295 333 ###. Numret till Språkinstitutets växel är 0295 333 200 och numret till svenska...
Läs mer
- Artikel 2/2012
Ordförrådet
I språkdatabasen Ordförrådet får man svar på frågor om svenskan, t.ex. aktuella nyord, klassiska språk-frågor och finlandismer. Under flera decennier har Svenska språk-byrån samlat svar på språkliga frågor av alla de...
Läs mer
- Artikel 2/2012
Nalle Valtiala
Ental blir flertal – några reflexioner om språklogik
Hur många barn har kronprinsessan nedkommit med i vinter? Enligt nyhetsrapporterna rör det sig om en bebis, vilket om man ser närmare på saken utgör ett dubbelt budskap. Den engelska motsvarigheten till spädbarn...
Läs mer
- Artikel 2/2012
Marika Tandefelt
Semlan toppar ligan
Om man frågar ca 1 000 svenskar i Sverige vilka finlandssvenska ord och uttryck de känner till så får man fram över 1 200 förslag jämte alternativa uttryck på allmänsvenska. En lista över de tio oftast nämnda toppas av semla och följs av olika varianter av rådd och rosk. De tio vanligaste täcker ungefär en fjärdedel av hela samlingen. De allra flesta finlandismer som svenskarna kommer upp med är ändå s.k. engångsbelägg och många nämns bara av ett fåtal.
Läs mer
- Artikel 2/2012
Charlotta af Hällström-Reijonen, Caroline Sandström
Språkvård intresserar historiker
Inte bara språkvetare, utan även historiker intresserar sig för språkvård. Historikern Jennica Thylin-Klaus disputerade den 11 maj vid Åbo Akademi på en avhandling om finlandssvensk språkvårdshistoria. I avhandlingen,...
Läs mer
- Artikel 2/2012
Caroline Sandström
Finskan i Helsingfors
Ett seminarium som sammanfattar aktuella forskningsrön om finskan i Helsingfors hölls 11 april vid Helsingfors universitet. Forskare i det mångåriga projektet Finskan i Helsingfors (fi. Helsingin suomea) presenterade...
Läs mer
- Artikel 2/2012
Maria Rönnbacka
Böte – ett omtvistat ortnamnselement
Forskarseminariet i nordiska språk vid Helsingfors universitet sammanträdde den 18 april för att lyssna på professor emeritus Lars Huldén som föreläste under rubriken ”Böte – ett omtvistat ortnamnselement”. Namn som innehåller böte förekommer längs Sveriges östkust från Blekinge till norra Uppland, i den åländska skärgården och längs Finska vikens norra kust. Fyra namn har dessutom upptecknats öster om Kvarken.
Läs mer
- Artikel 2/2012
Eveliina Tolvanen
Myndigheten och läsaren i myndighetstexter
Hur syns myndigheten i en informerande myndighetstext riktad till vanliga medborgare? Hur synliggörs den som texten riktas till, den tänkta läsaren? Eveliina Tolvanen undersöker detta i informerande myndighetsbroschyrer utgivna på svenska och finska i Finland och Sverige.
Läs mer