Artiklar - Språkbruk

Språkpriset till Mikaela Hasán och språksporren till Senja Larsen

Årets Hugo Bergroth-pris på 5 000 euro gick till regissören Mikaela Hasán. Priset överräcktes till Hasán på Språkvårdsdagen den 15 maj på Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland av Hugo Bergroth-sällskapets...

Läs mer

Business och andra affärer

Den 15 maj arrangerades Språkvårdsdagen för 20:e gången i samarbete mellan Hugo Bergroth-sällskapet, Institutet för de inhemska språken och Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland.

Läs mer

Strippen

Läs mer

Nytänkande.nu

Finlandssvenskarna har kallats en av världens mest privilegierade språkminoriteter, och det med rätta. Få minoriteter har det så bra som vi. Men det hindrar mig ändå inte från att vara allvarligt oroad över situationen vi i dag befinner oss i. Orsaken är den negativa syn på svenskan som sprids inom alla områden i vårt finländska samhälle. Det finns naturligtvis många som är positiva till det svenska, ett exempel är alla duktiga svensklärare som vi har i de finska skolorna. Men de negativa åsikterna griper omkring sig. Att racka ner på svenskan anses tydligen acceptabelt, och språkpolitik framställs av många som något skamligt.

Läs mer

Språkattityder och språklig identitet

Finlandssvenskar ogillar engelska lånord i svenskan men tycker samtidigt att personer som kryddar sitt tal med engelska ord verkar intressantare, effektivare och ambitiösare. I artikeln diskuterar Leila Mattfolk denna paradox, utgående från resultaten och resonemangen i sin doktorsavhandling.

Läs mer

Vad heter språngskalle på engelska? Om ett fotbollslexikon i vardande

Oavsett hur man mäter framstår fotbollen sedan länge som vår tids mest populära sport. Engelska beteckningar som ”the people’s game” och ”the world’s game” talar sitt tydliga språk, liksom det faktum att sporten räknar in drygt en kvarts miljard registrerade spelare, varav ca tio procent kvinnor. Lägger man därtill den mängd människor som världen över intresserar sig för spelet – som åskådare vid matcher eller via TV och andra medier – får man ett ytterligare mått på fotbollens genomslag som globalt populär- och masskulturellt fenomen. Exempelvis sågs VM-finalen år 2006 av bortåt hälften av jordens befolkning; som fotbollshistorikern David Goldblatt påpekar har tre miljarder människor aldrig tidigare gjort samma sak samtidigt.

Läs mer

Mäklarnamn i Helsingfors då?

Visst kan man iaktta olika typer av mäklarnamn även i Helsingfors. Det finns bland annat exempel på manipulativt namnbruk där namn används för andra, eller större, områden än de egentligen omfattar. Exempelvis används...

Läs mer

"Ljust och rymligt i SoFo" — Om mäklarnamn och mäklarspråk i Stockholm

I Stockholm liksom i andra städer finns mängder av officiellt beslutade namn på gator, torg, kvarter m.m. Vid sidan av dessa möter också inofficiella namn, både sådana som vuxit fram spontant i en naturlig...

Läs mer

Ledare

Man klarar sig i Finland utan att kunna svenska, men det finns situationer då det är bra att kunna svenska, och allt handlar inte bara om att kunna ge svensk service för svenskspråkiga. På den årligen återkommande...

Läs mer

Finlandssvenska texter i Korp

I Språkbruk 4/2011 presenterades Korp, det nya korpusgränssnittet vid Språkbanken vid Göteborgs universitet. I denna artikel beskriver datalingvisten Tuomas Katila processen de finlandssvenska texterna har undergått...

Läs mer

Språk och fantasi

– ordkonstnärens palett och pensel Bloggar du, spelar Wordfeud eller löser korsord? Brukar du skriva julklappsrim eller göra om gamla låttexter? Kanske gillar du att komponera dina egna recept, göra upp listor eller...

Läs mer

LingVaCity

– en hemstad för flerspråkighetsforskning Frågor kring språkplanering, språklig kompetens och språkutbildning utgör en väsentlig del av samhället och måste tacklas i så gott som all verksamhet. Åbo Akademis och Vasa...

Läs mer

Stöpsel, beväring och siskonkorv

En finlandism är ett ord, en fras eller en struktur som bara används i finlandssvenskan samt i finlandssvenska regionalspråk eller som används i en annan betydelse än i svenskan i Sverige. Även uttryck som är...

Läs mer

Namnbruk och variation Den socioonomastiska forskningen i Finland

Läs mer

Engelskan som pandemi?

Engelskan tar över både i många länder och i internationella sammanhang och det väcker viktiga frågor: Skadar den utbredda användningen av engelska andra språk och de språkens användare? Stärker användandet av...

Läs mer

Ledare

Ofta får jag frågan varför språkvården motarbetar finlandismer, kunde vi inte utveckla vårt eget finlandssvenska språk i stället? Det låter kanske som en bra idé, men det finns orsaker till varför språkvården arbetar...

Läs mer

Prao på Focis

I december hade Svenska avdelningen vid Forskningscentralen sin första prao någonsin. Här berättar Jon Galán hur det kom sig att han hamnade hos oss och vad han fick göra under sina två veckor på avdelningen.

Läs mer

Minne, jag har tappat mitt minne!

Ibland undrar man hur skalderna egent­ligen har formulerat sig, och då är det bra att kunna fråga dem så länge de lever och har hälsan och minnet i behåll. Ska vi i Bosse Österbergs snapsvisa ”Minne” sjunga ”men...

Läs mer

Ska vi skriva sånt som dej, ren och säjer?

Om kortformer och vardagliga former i skrift Det finns många ord som har både en formell skriftspråklig form och en vardaglig talspråklig form. Eftersom språket ständigt utvecklas har en del av de talspråkliga...

Läs mer

Elden är lös!

Som språkgranskare vid Åbo Akademi har jag på senare år allt oftare träffat på studenter som framhäver att det är berättigat att använda det engelska lånordet brand i stället för varumärke i marknadsföringssammanhang.

Läs mer