Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 1/2011
Namn och områden i väderrapporter
För ett tiotal år sedan inleddes den mest omfattande omstruktureringen av regionförvaltningen i Finland sedan landet blev självständigt. Existerande myndigheter och förvaltningsområden har lagts ner, samtidigt som nya har bildats. På samma gång har namnen på myndigheterna och områdena ändrats. De nya namnen har sedan till viss del visat sig vara problematiska i dagligt språkbruk. Ett arbetsfält där namnen förorsakar problem är väderprognoserna och vädervarningarna.
Läs mer
- Artikel 4/2011
Sara Rönnqvist
Statusuppdateringen – vår tids memoarer?
”Det här kan jag skriva om på Facebook”, tänkte jag då jag blev påbajsad av en mås i somras. Inte, ”usch, vad äckligt”, utan ”yes, nu får jag till en bra statusuppdatering!”.
Läs mer
- Artikel 4/2011
Carola Ekrem
Valentindagen, vändagen eller alla hjärtans dag?
Språkbruk bad Carola Ekrem på Svenska litteratursällskapets Folkkultursarkiv att redogöra för ursprunget till de svenskspråkiga varianterna av Valentine's day: Valentindagen, vändagen och alla hjärtans dag.
Läs mer
- Artikel 2/2011
Jon Galán
"Är du tvåspråkig?"
I förra numret av Språkbruk berättade Jon Galán om sin praoperiod på Svenska avdelningen. Här berättar han om sin egen svensk-spanska tvåspråkighet och vad den innebär för honom. Om man ställer frågan ”Är du...
Läs mer
- Artikel 2/2011
Marianne Saanila
På god finlandssvenska?
Att läsa dagstidningar, lyssna på radio eller titta på FST är ett äventyr för varje seriös finlandssvensk översättare. Det så kallade hevonen on häst-syndromet är så starkt rotat i vår finlandssvenska begreppsvärld...
Läs mer
- Artikel 2/2011
Anna Maria Gustafsson
Vikten av att älska språket
Den numera årligen återkommande Språkrådsdagen arrangerades den 12 maj på Folkets hus i Stockholm. Temat för årets Språkrådsdag var mångspråkighet och dagen lockade omkring tvåhundra deltagare. Det inledande...
Läs mer
- Artikel 2/2011
Ahtisaari redo att ställa sig på barrikaderna
Om någon vill ändra grundlagen så att Finland inte längre skulle ha två nationalspråk, då ställer jag mig på barrikaderna! Så sade nobelpristagaren, president Martti Ahtisaari när han diskuterade språkfrågor ur ett...
Läs mer
- Artikel 3/2011
Sofie Grönroos
På gång vid Svenska litteratursällskapets Språkarkiv
Språkarkivet vid Svenska litteratursällskapet i Finland samlar in talspråk och namn. Just nu är texter på dialekt och slang aktuella. En talspråkskorpus utarbetas och inofficiella namn från olika städer samlas in. I...
Läs mer
- Artikel 4/2011
Nina Martola
Den finlandssvenska språkbanken och Korp
Den 17 oktober lanserades det nya korpussökgränssnitt Korp vid Språkbanken vid Göteborgs universitet. En stor del av Språkbankens korpusar har varit fritt tillgängliga på webben under åtskilliga år och är säkert bekanta för många av Språkbruks läsare.
Läs mer
- Artikel 3/2011
Ilse Cantell, Caroline Sandström
Dialektordboken i en ny era
Den finlandssvenska dialektordboken, Ordbok över Finlands svenska folkmål (FO), kommer i framtiden att publiceras på webben. Som en del av statens aktuella sparkrav har de långsiktiga ordboksprojekten på...
Läs mer
- Artikel 2/2011
Sarah Kvarnström
Brunbrända kvinnor och studerande män – Könsföreställningar i sportartiklar
Idrotten har under de senaste årtiondena blivit allt mer synlig i medierna och numera har näst intill alla dagstidningar en egen sportavdelning. Precis som andra tidningstexter påverkar också sportartiklarna våra föreställningar och värderingar, t.ex. synen på kön. Sarah Kvarnström skriver om hur manliga och kvinnliga idrottare beskrivs i sportartiklar.
Läs mer
- Artikel 3/2011
Mona Forsskåhl
Tala (om) svenska i Finland!
Hur sanna är de trivialiserande och negativa kategoriseringarna om svenskan i Finland? Är det faktiskt så illa ställt med svenskan som en del tror? Och vad kan vi göra för att förhindra att diskussionen kör fast? Den här artikeln handlar om hur vi upplever det svenska i Finland i dag, hur det diskuteras och vilka konsekvenserna av diskussionsformerna är. Låt mig inledningsvis göra klart att jag träder in i diskussionen iklädd flera olika hattar samtidigt: språkvetarens, nordistens, finlandssvenskens, finnens, förälderns, medmänniskans men kanske framförallt polemikerns.
Läs mer
- Artikel 2/2011
Hugo Bergroth-priset till Lauri Karvonen
Hugo Bergroth-priset på 5 000 euro gick i år till professorn i statsvetenskap vid Åbo Akademi, Lauri Karvonen. I prismotiveringen lyfter man fram Karvonens förmåga att på ett klart och begripligt sätt formulera och...
Läs mer
- Artikel 3/2011
Tom Pettersson
Den medicinska svenskan i vår tid
Inom hälso- och sjukvården och den medicinska vetenskapen används flera olika varianter av språk. Det medicinska vetenskapliga fackspråket eftersträvar största möjliga precision medan det språk som används för...
Läs mer
- Artikel 3/2011
Veronica Hertzberg
Flerspråkighet i vardagen
Veronica Hertzberg reflekterar kring ett EU-samarbete om språkstödjande verksamhet på daghem, med tonvikt på två- och flerspråkiga barn. Förra hösten märkte jag till min glädje att det i Språkbruk fanns korta...
Läs mer
- Artikel 2/2011
Sara Rönnqvist
När blir dröm verklighet?
Rapport från språkvårdsdagen
Läs mer
- Artikel 4/2011
Monica Äikäs
Tema och rema i översatt text
Monica Äikäs ger exempel på hur brister i informationsföljden kan påverka läsförståelsen i översatt text.
Läs mer
- Artikel 1/2011
Kaarlo Voionmaa
Om finska språkval i Sverige
Min hustru gick i en finskspråkig skola i Helsingfors medan hennes bror gick i en svenskspråkig. Båda pratar svenska med sin pappa och finska med sin mamma. Svärfar går över till finska så fort jag eller något av våra...
Läs mer
- Artikel 3/2011
Sonja Vidjeskog
Klarspråk sparar tid, pengar och liv
Den internationella klarspråkskonferensen Plain lockade ett par hundra deltagare till Stockholm i juni. Det var den åttonde konferensen i ordningen, och av naturliga skäl fanns det flest representanter för nordiska och europeiska klarspråksintresserade.
Läs mer
- Artikel 4/2011
Sonja Vidjeskog
Mottagaranpassa juridiskt språk – lättare sagt än gjort
En klarspråkskonferens med temat juridiskt språk hölls i Reykjavik 11–12 oktober. Ett hundratal jurister och språkvetare deltog i konferensen, som var den sjätte nordiska klarspråkskonferensen. Återkommande teman i många föredrag var frågor kring mottagaranpassning.
Läs mer