Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 1/2012
Terhi Ainiala
Namnbruk och variation Den socioonomastiska forskningen i Finland
Vem säger Hesa i stället för Helsingfors? När och varför? Finns det skillnader i människors ortnamnskunnande? Hurdana och varför? Vad för slags förnamn har föräldrar gett sina barn under olika tider och hur har de motiverat sitt namnval? Hurdana är attityderna till olika namn, t.ex. slangnamn? Detta är exempel på frågor som undersöks inom socioonomastiken.
Läs mer
- Artikel 1/2012
Robert Phillipson
Engelskan som pandemi?
Engelskan tar över både i många länder och i internationella sammanhang och det väcker viktiga frågor: Skadar den utbredda användningen av engelska andra språk och de språkens användare? Stärker användandet av engelska (liksom andra dominanta språk) marginaliseringen av minoriteter, talarna av de mindre starka språken?
Läs mer
- Artikel 1/2012
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Ofta får jag frågan varför språkvården motarbetar finlandismer, kunde vi inte utveckla vårt eget finlandssvenska språk i stället? Det låter kanske som en bra idé, men det finns orsaker till varför språkvården arbetar...
Läs mer
- Artikel 1/2011
Jon Galán
Prao på Focis
I december hade Svenska avdelningen vid Forskningscentralen sin första prao någonsin. Här berättar Jon Galán hur det kom sig att han hamnade hos oss och vad han fick göra under sina två veckor på avdelningen.
Läs mer
- Artikel 2/2011
Bosse Österberg
Minne, jag har tappat mitt minne!
Ibland undrar man hur skalderna egentligen har formulerat sig, och då är det bra att kunna fråga dem så länge de lever och har hälsan och minnet i behåll. Ska vi i Bosse Österbergs snapsvisa ”Minne” sjunga ”men...
Läs mer
- Artikel 4/2011
Monica Äikäs
Ska vi skriva sånt som dej, ren och säjer?
Om kortformer och vardagliga former i skrift Det finns många ord som har både en formell skriftspråklig form och en vardaglig talspråklig form. Eftersom språket ständigt utvecklas har en del av de talspråkliga...
Läs mer
- Artikel 1/2011
Sonja Vidjeskog
Elden är lös! Om brand och varumärke i studenttexter
Som språkgranskare vid Åbo Akademi har jag på senare år allt oftare träffat på studenter som framhäver att det är berättigat att använda det engelska lånordet brand i stället för varumärke i marknadsföringssammanhang.
Läs mer
- Artikel 4/2011
Kaffe med mjölk, tack!
I september frågade vi våra vänner på Facebook: Vad brukar du säga när du vill att den som serverar dig kaffe ska lämna plats för mjölk eller grädde, och alltså inte hälla koppen full? På finska talar man om...
Läs mer
- Artikel 1/2011
Namn och områden i väderrapporter
För ett tiotal år sedan inleddes den mest omfattande omstruktureringen av regionförvaltningen i Finland sedan landet blev självständigt. Existerande myndigheter och förvaltningsområden har lagts ner, samtidigt som nya har bildats. På samma gång har namnen på myndigheterna och områdena ändrats. De nya namnen har sedan till viss del visat sig vara problematiska i dagligt språkbruk. Ett arbetsfält där namnen förorsakar problem är väderprognoserna och vädervarningarna.
Läs mer
- Artikel 4/2011
Sara Rönnqvist
Statusuppdateringen – vår tids memoarer?
”Det här kan jag skriva om på Facebook”, tänkte jag då jag blev påbajsad av en mås i somras. Inte, ”usch, vad äckligt”, utan ”yes, nu får jag till en bra statusuppdatering!”.
Läs mer
- Artikel 4/2011
Carola Ekrem
Valentindagen, vändagen eller alla hjärtans dag?
Språkbruk bad Carola Ekrem på Svenska litteratursällskapets Folkkultursarkiv att redogöra för ursprunget till de svenskspråkiga varianterna av Valentine's day: Valentindagen, vändagen och alla hjärtans dag.
Läs mer
- Artikel 2/2011
Jon Galán
"Är du tvåspråkig?"
I förra numret av Språkbruk berättade Jon Galán om sin praoperiod på Svenska avdelningen. Här berättar han om sin egen svensk-spanska tvåspråkighet och vad den innebär för honom. Om man ställer frågan ”Är du...
Läs mer
- Artikel 2/2011
Marianne Saanila
På god finlandssvenska?
Att läsa dagstidningar, lyssna på radio eller titta på FST är ett äventyr för varje seriös finlandssvensk översättare. Det så kallade hevonen on häst-syndromet är så starkt rotat i vår finlandssvenska begreppsvärld...
Läs mer
- Artikel 2/2011
Anna Maria Gustafsson
Vikten av att älska språket
Den numera årligen återkommande Språkrådsdagen arrangerades den 12 maj på Folkets hus i Stockholm. Temat för årets Språkrådsdag var mångspråkighet och dagen lockade omkring tvåhundra deltagare. Det inledande...
Läs mer
- Artikel 2/2011
Ahtisaari redo att ställa sig på barrikaderna
Om någon vill ändra grundlagen så att Finland inte längre skulle ha två nationalspråk, då ställer jag mig på barrikaderna! Så sade nobelpristagaren, president Martti Ahtisaari när han diskuterade språkfrågor ur ett...
Läs mer
- Artikel 3/2011
Sofie Grönroos
På gång vid Svenska litteratursällskapets Språkarkiv
Språkarkivet vid Svenska litteratursällskapet i Finland samlar in talspråk och namn. Just nu är texter på dialekt och slang aktuella. En talspråkskorpus utarbetas och inofficiella namn från olika städer samlas in. I...
Läs mer
- Artikel 4/2011
Nina Martola
Den finlandssvenska språkbanken och Korp
Den 17 oktober lanserades det nya korpussökgränssnitt Korp vid Språkbanken vid Göteborgs universitet. En stor del av Språkbankens korpusar har varit fritt tillgängliga på webben under åtskilliga år och är säkert bekanta för många av Språkbruks läsare.
Läs mer
- Artikel 3/2011
Ilse Cantell, Caroline Sandström
Dialektordboken i en ny era
Den finlandssvenska dialektordboken, Ordbok över Finlands svenska folkmål (FO), kommer i framtiden att publiceras på webben. Som en del av statens aktuella sparkrav har de långsiktiga ordboksprojekten på...
Läs mer
- Artikel 3/2011
Mona Forsskåhl
Tala (om) svenska i Finland!
Hur sanna är de trivialiserande och negativa kategoriseringarna om svenskan i Finland? Är det faktiskt så illa ställt med svenskan som en del tror? Och vad kan vi göra för att förhindra att diskussionen kör fast? Den här artikeln handlar om hur vi upplever det svenska i Finland i dag, hur det diskuteras och vilka konsekvenserna av diskussionsformerna är. Låt mig inledningsvis göra klart att jag träder in i diskussionen iklädd flera olika hattar samtidigt: språkvetarens, nordistens, finlandssvenskens, finnens, förälderns, medmänniskans men kanske framförallt polemikerns.
Läs mer
- Artikel 2/2011
Sarah Kvarnström
Brunbrända kvinnor och studerande män – Könsföreställningar i sportartiklar
Idrotten har under de senaste årtiondena blivit allt mer synlig i medierna och numera har näst intill alla dagstidningar en egen sportavdelning. Precis som andra tidningstexter påverkar också sportartiklarna våra föreställningar och värderingar, t.ex. synen på kön. Sarah Kvarnström skriver om hur manliga och kvinnliga idrottare beskrivs i sportartiklar.
Läs mer