Hoppa till innehåll
  • Första sidan
  • Artiklar Nuvarande sida
  • Avdelningar
  • Aktuellt
  • Arkiv

Artiklar - Språkbruk

Alla artiklar

  • Artikel 2/2012

    Språkpriset till Mikaela Hasán och språksporren till Senja Larsen

    Årets Hugo Bergroth-pris på 5 000 euro gick till regissören Mikaela Hasán. Priset överräcktes till Hasán på Språkvårdsdagen den 15 maj på Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland av Hugo Bergroth-sällskapets...

    Läs mer

  • Artikel 2/2012

    Sandra Holmgård, Maria Rönnbacka

    Business och andra affärer

    Den 15 maj arrangerades Språkvårdsdagen för 20:e gången i samarbete mellan Hugo Bergroth-sällskapet, Institutet för de inhemska språken och Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland.

    Läs mer

  • Artikel 2/2012

    Susanna Karjalainen

    Strippen

    Läs mer

  • Artikel 2/2012

    Charlotta af Hällström-Reijonen

    Nytänkande.nu

    Finlandssvenskarna har kallats en av världens mest privilegierade språkminoriteter, och det med rätta. Få minoriteter har det så bra som vi. Men det hindrar mig ändå inte från att vara allvarligt oroad över situationen vi i dag befinner oss i. Orsaken är den negativa syn på svenskan som sprids inom alla områden i vårt finländska samhälle. Det finns naturligtvis många som är positiva till det svenska, ett exempel är alla duktiga svensklärare som vi har i de finska skolorna. Men de negativa åsikterna griper omkring sig. Att racka ner på svenskan anses tydligen acceptabelt, och språkpolitik framställs av många som något skamligt.

    Läs mer

  • Artikel 2/2012

    Leila Mattfolk

    Språkattityder och språklig identitet

    Finlandssvenskar ogillar engelska lånord i svenskan men tycker samtidigt att personer som kryddar sitt tal med engelska ord verkar intressantare, effektivare och ambitiösare. I artikeln diskuterar Leila Mattfolk denna paradox, utgående från resultaten och resonemangen i sin doktorsavhandling.

    Läs mer

  • Artikel 2/2012

    Gunnar Bergh, Sölve Ohlander

    Vad heter språngskalle på engelska? Om ett fotbollslexikon i vardande

    Oavsett hur man mäter framstår fotbollen sedan länge som vår tids mest populära sport. Engelska beteckningar som ”the people’s game” och ”the world’s game” talar sitt tydliga språk, liksom det faktum att sporten räknar in drygt en kvarts miljard registrerade spelare, varav ca tio procent kvinnor. Lägger man därtill den mängd människor som världen över intresserar sig för spelet – som åskådare vid matcher eller via TV och andra medier – får man ett ytterligare mått på fotbollens genomslag som globalt populär- och masskulturellt fenomen. Exempelvis sågs VM-finalen år 2006 av bortåt hälften av jordens befolkning; som fotbollshistorikern David Goldblatt påpekar har tre miljarder människor aldrig tidigare gjort samma sak samtidigt.

    Läs mer

  • Artikel 2/2012

    Maria Vidberg

    Mäklarnamn i Helsingfors då?

    Visst kan man iaktta olika typer av mäklarnamn även i Helsingfors. Det finns bland annat exempel på manipulativt namnbruk där namn används för andra, eller större, områden än de egentligen omfattar. Exempelvis används...

    Läs mer

  • Artikel 2/2012

    Staffan Nyström

    "Ljust och rymligt i SoFo" — Om mäklarnamn och mäklarspråk i Stockholm

    I Stockholm liksom i andra städer finns mängder av officiellt beslutade namn på gator, torg, kvarter m.m. Vid sidan av dessa möter också inofficiella namn, både sådana som vuxit fram spontant i en naturlig kommunikation människor emellan och sådana som mer medvetet har lanserats av någon med ett särintresse. Till de senare hör vad jag här kallar ”mäklarnamn”, alltså namn som skapats för att åstadkomma ett visst intryck eller uppnå en viss effekt, exempelvis för att göra ett bostadsområde mer lockande och attraktivt på marknaden.

    Läs mer

  • Artikel 2/2012

    Charlotta af Hällström-Reijonen

    Ledare

    Man klarar sig i Finland utan att kunna svenska, men det finns situationer då det är bra att kunna svenska, och allt handlar inte bara om att kunna ge svensk service för svenskspråkiga. På den årligen återkommande...

    Läs mer

  • Artikel 1/2012

    Tuomas Katila

    Finlandssvenska texter i Korp

    I Språkbruk 4/2011 presenterades Korp, det nya korpusgränssnittet vid Språkbanken vid Göteborgs universitet. I denna artikel beskriver datalingvisten Tuomas Katila processen de finlandssvenska texterna har undergått innan de är färdiga att bli publicerade i gränssnittet, och verktygen som man gör detta med.

    Läs mer

  • Artikel 1/2012

    Sara Rönnqvist

    Språk och fantasi – ordkonstnärens palett och pensel

    Bloggar du, spelar Wordfeud eller löser korsord? Brukar du skriva julklappsrim eller göra om gamla låttexter? Kanske gillar du att komponera dina egna recept, göra upp listor eller fixa födelsedagskort? Är din hobby fanfiction eller är du en lajvare? I vilket fall som helst, sysslar du med ordkonst. Få känner till benämningen, men desto fler håller på med det.

    Läs mer

  • Artikel 1/2012

    Mikaela Björklund, Katri Karjalainen

    LingVaCity – en hemstad för flerspråkighetsforskning

    Frågor kring språkplanering, språklig kompetens och språkutbildning utgör en väsentlig del av samhället och måste tacklas i så gott som all verksamhet. Åbo Akademis och Vasa universitets gemensamma utvecklingscenter för språkplanering och språkpedagogik LingVaCity strävar efter att komma med forskningsbaserad information om olika alternativ och möjligheter till att lösa sådana språkliga frågor och utveckla strategier för skola, näringsliv och offentlig förvaltning i ett flerspråkigt samhälle. LingVaCitys uppdrag är att bygga upp en tvärvetenskaplig verksamhet som kombinerar expertkunnande hos humanister, samhällsvetare och pedagoger.

    Läs mer

  • Artikel 1/2012

    Charlotta af Hällström-Reijonen

    Stöpsel, beväring och siskonkorv

    En finlandism är ett ord, en fras eller en struktur som bara används i finlandssvenskan samt i finlandssvenska regionalspråk eller som används i en annan betydelse än i svenskan i Sverige. Även uttryck som är påfallande mer frekventa i finlandssvenska och finlandssvenska regionalspråk än i svenskan i Sverige räknas till finlandismerna. I det följande ges en överblick av de olika finlandismer som finns.

    Läs mer

  • Artikel 1/2012

    Terhi Ainiala

    Namnbruk och variation Den socioonomastiska forskningen i Finland

    Vem säger Hesa i stället för Helsingfors? När och varför? Finns det skillnader i människors ortnamnskunnande? Hurdana och varför? Vad för slags förnamn har föräldrar gett sina barn under olika tider och hur har de motiverat sitt namnval? Hurdana är attityderna till olika namn, t.ex. slangnamn? Detta är exempel på frågor som undersöks inom socioonomastiken.

    Läs mer

  • Artikel 1/2012

    Robert Phillipson

    Engelskan som pandemi?

    Engelskan tar över både i många länder och i internationella sammanhang och det väcker viktiga frågor: Skadar den utbredda användningen av engelska andra språk och de språkens användare? Stärker användandet av engelska (liksom andra dominanta språk) marginaliseringen av minoriteter, talarna av de mindre starka språken?

    Läs mer

  • Artikel 1/2012

    Charlotta af Hällström-Reijonen

    Ledare

    Ofta får jag frågan varför språkvården motarbetar finlandismer, kunde vi inte utveckla vårt eget finlandssvenska språk i stället? Det låter kanske som en bra idé, men det finns orsaker till varför språkvården arbetar...

    Läs mer

  • Artikel 1/2011

    Jon Galán

    Prao på Focis

    I december hade Svenska avdelningen vid Forskningscentralen sin första prao någonsin. Här berättar Jon Galán hur det kom sig att han hamnade hos oss och vad han fick göra under sina två veckor på avdelningen.

    Läs mer

  • Artikel 2/2011

    Bosse Österberg

    Minne, jag har tappat mitt minne!

    Ibland undrar man hur skalderna egent­ligen har formulerat sig, och då är det bra att kunna fråga dem så länge de lever och har hälsan och minnet i behåll. Ska vi i Bosse Österbergs snapsvisa ”Minne” sjunga ”men...

    Läs mer

  • Artikel 4/2011

    Monica Äikäs

    Ska vi skriva sånt som dej, ren och säjer?

    Om kortformer och vardagliga former i skrift Det finns många ord som har både en formell skriftspråklig form och en vardaglig talspråklig form. Eftersom språket ständigt utvecklas har en del av de talspråkliga...

    Läs mer

  • Artikel 1/2011

    Sonja Vidjeskog

    Elden är lös! Om brand och varumärke i studenttexter

    Som språkgranskare vid Åbo Akademi har jag på senare år allt oftare träffat på studenter som framhäver att det är berättigat att använda det engelska lånordet brand i stället för varumärke i marknadsföringssammanhang.

    Läs mer

Sida 16 av 51
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31
  • 32
  • 33
  • 34
  • 35
  • 36
  • 37
  • 38
  • 39
  • 40
  • 41
— Antal per sida
Visar 301-320 av 1 008 resultat.
  • ← Första
  • Föregående
  • Nästa
  • Sista →

Alla tidskrifter

Språkbruk tidskrifter

  • De senaste numren
    • 3/2019
    • 2/2019
    • 1/2019
    • 4/2018
    • 3/2018
    • 2/2018
    • 1/2018
    • 4/2017
    • 3/2017
    • 2/2017
  • 2010-talet
    • 1/2017
    • 4/2016
    • 3/2016
    • 2/2016
    • 1/2016
    • 4/2015
    • 3/2015
    • 2/2015
    • 1/2015
    • 4/2014
    • 3/2014
    • 2/2014
    • 1/2014
    • 4/2013
    • 3/2013
    • 2/2013
    • 1/2013
    • 4/2012
    • 3/2012
    • 2/2012
    • 1/2012
    • 1/2011
    • 2/2011
    • 3/2011
    • 4/2011
    • 1/2010
    • 2/2010
    • 3/2010
    • 4/2010
  • 2000-talet
    • 1/2009
    • 2/2009
    • 3/2009
    • 4/2009
    • 1/2008
    • 2/2008
    • 3/2008
    • 4/2008
    • 1/2007
    • 2/2007
    • 3/2007
    • 4/2007
    • 1/2006
    • 2/2006
    • 3/2006
    • 4/2006
    • 1/2005
    • 2/2005
    • 3/2005
    • 4/2005
    • 1/2004
    • 2/2004
    • 3/2004
    • 4/2004
    • 1/2003
    • 3/2003
    • 1/2002
    • 2/2002
    • 3/2002
    • 4/2002
    • 1/2001
    • 2/2001
    • 3/2001
    • 4/2001
    • 1/2000
    • 2/2000
    • 3/2000
    • 4/2000
  • 1990-talet
    • 1/1999
    • 2/1999
    • 3/1999
    • 4/1999
    • 1/1998
    • 2/1998
    • 3/1998
    • 4/1998
    • 1/1997
    • 2/1997
    • 3/1997
    • 4/1997
    • 1/1996
    • 2/1996
    • 3/1996
    • 4/1996
    • 1/1995
    • 2/1995
    • 3/1995
    • 4/1995
    • 1/1994
    • 2/1994
    • 3/1994
    • 4/1994
    • 1/1993
    • 2/1993
    • 3/1993
    • 4/1993
    • 1/1992
    • 2/1992
    • 3/1992
    • 4/1992
    • 1/1991
    • 2/1991
    • 3/1991
    • 4/1991
    • 1/1990
    • 2/1990
    • 3/1990
    • 4/1990
  • 1980-talet
    • 1/1989
    • 2/1989
    • 3/1989
    • 4/1989
    • 1/1988
    • 2/1988
    • 3/1988
    • 4/1988
    • 1/1987
    • 2/1987
    • 1/1986
    • 2/1986
    • 1/1985
    • 2/1985
    • 1/1984
    • 2/1984
    • 1/1983
    • 2/1983
    • 1/1982
    • 2/1982
    • 1/1981
  • Första sidan
  • Artiklar Nuvarande sida
  • Avdelningar
  • Aktuellt
  • Arkiv

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Språkbruk ger också råd och rekommendationer i språkliga frågor och recenserar språklitteratur.

Om kakor (cookies)
Registerredogörelse

Chefredaktör

Pia Westerberg
0295 333 300

Redaktionssekreterare

Bianca Holmberg
tfn 0295 333 211

Utgivare

Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, www.sprakinstitutet.fi 

Redaktion

Svenska avdelningen 
Hagnäskajen 6, FI-00530 Helsingfors 
Tfn 0295 333 300 
E-post: sprakbruk@sprakinstitutet.fi 
www.sprakinstitutet.fi    

Förläggare

Oy Nordinfo Ab
Lillviksvägen 6
02360 Esbo
Tfn 09 888 6916
sprakbruk@nordinfo.fi

Nästa nummer utkommer i december 2019.

Prenumerera

Kontakta oss

Institutet för de inhemska språket