Artiklar - Språkbruk

Finskan i Helsingfors

Ett seminarium som sammanfattar aktuella forskningsrön om finskan i Helsingfors hölls 11 april vid Helsingfors universitet. Forskare i det mångåriga projektet Finskan i Helsingfors (fi. Helsingin suomea) presenterade...

Läs mer

Böte – ett omtvistat ortnamnselement

Forskarseminariet i nordiska språk vid Helsingfors universitet sammanträdde den 18 april för att lyssna på professor emeritus Lars Huldén som föreläste under rubriken ”Böte – ett omtvistat ortnamnselement”. Namn som innehåller böte förekommer längs Sveriges östkust från Blekinge till norra Uppland, i den åländska skärgården och längs Finska vikens norra kust. Fyra namn har dessutom upptecknats öster om Kvarken.

Läs mer

Myndigheten och läsaren i myndighetstexter

Hur syns myndigheten i en informerande myndighetstext riktad till vanliga medborgare? Hur synliggörs den som texten riktas till, den tänkta läsaren? Eveliina Tolvanen undersöker detta i informerande myndighetsbroschyrer utgivna på svenska och finska i Finland och Sverige.

Läs mer

Språkpriset till Mikaela Hasán och språksporren till Senja Larsen

Årets Hugo Bergroth-pris på 5 000 euro gick till regissören Mikaela Hasán. Priset överräcktes till Hasán på Språkvårdsdagen den 15 maj på Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland av Hugo Bergroth-sällskapets...

Läs mer

Business och andra affärer

Den 15 maj arrangerades Språkvårdsdagen för 20:e gången i samarbete mellan Hugo Bergroth-sällskapet, Institutet för de inhemska språken och Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland.

Läs mer

Strippen

Läs mer

Nytänkande.nu

Finlandssvenskarna har kallats en av världens mest privilegierade språkminoriteter, och det med rätta. Få minoriteter har det så bra som vi. Men det hindrar mig ändå inte från att vara allvarligt oroad över situationen vi i dag befinner oss i. Orsaken är den negativa syn på svenskan som sprids inom alla områden i vårt finländska samhälle. Det finns naturligtvis många som är positiva till det svenska, ett exempel är alla duktiga svensklärare som vi har i de finska skolorna. Men de negativa åsikterna griper omkring sig. Att racka ner på svenskan anses tydligen acceptabelt, och språkpolitik framställs av många som något skamligt.

Läs mer

Språkattityder och språklig identitet

Finlandssvenskar ogillar engelska lånord i svenskan men tycker samtidigt att personer som kryddar sitt tal med engelska ord verkar intressantare, effektivare och ambitiösare. I artikeln diskuterar Leila Mattfolk denna paradox, utgående från resultaten och resonemangen i sin doktorsavhandling.

Läs mer

Vad heter språngskalle på engelska? Om ett fotbollslexikon i vardande

Oavsett hur man mäter framstår fotbollen sedan länge som vår tids mest populära sport. Engelska beteckningar som ”the people’s game” och ”the world’s game” talar sitt tydliga språk, liksom det faktum att sporten räknar in drygt en kvarts miljard registrerade spelare, varav ca tio procent kvinnor. Lägger man därtill den mängd människor som världen över intresserar sig för spelet – som åskådare vid matcher eller via TV och andra medier – får man ett ytterligare mått på fotbollens genomslag som globalt populär- och masskulturellt fenomen. Exempelvis sågs VM-finalen år 2006 av bortåt hälften av jordens befolkning; som fotbollshistorikern David Goldblatt påpekar har tre miljarder människor aldrig tidigare gjort samma sak samtidigt.

Läs mer

Mäklarnamn i Helsingfors då?

Visst kan man iaktta olika typer av mäklarnamn även i Helsingfors. Det finns bland annat exempel på manipulativt namnbruk där namn används för andra, eller större, områden än de egentligen omfattar. Exempelvis används...

Läs mer

"Ljust och rymligt i SoFo" — Om mäklarnamn och mäklarspråk i Stockholm

I Stockholm liksom i andra städer finns mängder av officiellt beslutade namn på gator, torg, kvarter m.m. Vid sidan av dessa möter också inofficiella namn, både sådana som vuxit fram spontant i en naturlig kommunikation människor emellan och sådana som mer medvetet har lanserats av någon med ett särintresse. Till de senare hör vad jag här kallar ”mäklarnamn”, alltså namn som skapats för att åstadkomma ett visst intryck eller uppnå en viss effekt, exempelvis för att göra ett bostadsområde mer lockande och attraktivt på marknaden.

Läs mer

Ledare

Man klarar sig i Finland utan att kunna svenska, men det finns situationer då det är bra att kunna svenska, och allt handlar inte bara om att kunna ge svensk service för svenskspråkiga. På den årligen återkommande...

Läs mer

Finlandssvenska texter i Korp

I Språkbruk 4/2011 presenterades Korp, det nya korpusgränssnittet vid Språkbanken vid Göteborgs universitet. I denna artikel beskriver datalingvisten Tuomas Katila processen de finlandssvenska texterna har undergått innan de är färdiga att bli publicerade i gränssnittet, och verktygen som man gör detta med.

Läs mer

Språk och fantasi – ordkonstnärens palett och pensel

Bloggar du, spelar Wordfeud eller löser korsord? Brukar du skriva julklappsrim eller göra om gamla låttexter? Kanske gillar du att komponera dina egna recept, göra upp listor eller fixa födelsedagskort? Är din hobby fanfiction eller är du en lajvare? I vilket fall som helst, sysslar du med ordkonst. Få känner till benämningen, men desto fler håller på med det.

Läs mer

LingVaCity – en hemstad för flerspråkighetsforskning

Frågor kring språkplanering, språklig kompetens och språkutbildning utgör en väsentlig del av samhället och måste tacklas i så gott som all verksamhet. Åbo Akademis och Vasa universitets gemensamma utvecklingscenter för språkplanering och språkpedagogik LingVaCity strävar efter att komma med forskningsbaserad information om olika alternativ och möjligheter till att lösa sådana språkliga frågor och utveckla strategier för skola, näringsliv och offentlig förvaltning i ett flerspråkigt samhälle. LingVaCitys uppdrag är att bygga upp en tvärvetenskaplig verksamhet som kombinerar expertkunnande hos humanister, samhällsvetare och pedagoger.

Läs mer

Stöpsel, beväring och siskonkorv

En finlandism är ett ord, en fras eller en struktur som bara används i finlandssvenskan samt i finlandssvenska regionalspråk eller som används i en annan betydelse än i svenskan i Sverige. Även uttryck som är påfallande mer frekventa i finlandssvenska och finlandssvenska regionalspråk än i svenskan i Sverige räknas till finlandismerna. I det följande ges en överblick av de olika finlandismer som finns.

Läs mer

Namnbruk och variation Den socioonomastiska forskningen i Finland

Vem säger Hesa i stället för Helsingfors? När och varför? Finns det skillnader i människors ortnamnskunnande? Hurdana och varför? Vad för slags förnamn har föräldrar gett sina barn under olika tider och hur har de motiverat sitt namnval? Hurdana är attityderna till olika namn, t.ex. slangnamn? Detta är exempel på frågor som undersöks inom socioonomastiken.

Läs mer

Engelskan som pandemi?

Engelskan tar över både i många länder och i internationella sammanhang och det väcker viktiga frågor: Skadar den utbredda användningen av engelska andra språk och de språkens användare? Stärker användandet av engelska (liksom andra dominanta språk) marginaliseringen av minoriteter, talarna av de mindre starka språken?

Läs mer

Ledare

Ofta får jag frågan varför språkvården motarbetar finlandismer, kunde vi inte utveckla vårt eget finlandssvenska språk i stället? Det låter kanske som en bra idé, men det finns orsaker till varför språkvården arbetar...

Läs mer

Prao på Focis

I december hade Svenska avdelningen vid Forskningscentralen sin första prao någonsin. Här berättar Jon Galán hur det kom sig att han hamnade hos oss och vad han fick göra under sina två veckor på avdelningen.

Läs mer