Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 1/2018
Anna Sågvall Hein
Den maskinella översättningen ökar – översättaren behövs ändå
Maskinell översättning har kommit i bruk alltmer på senare år. Det finns flera olika maskinöversättningstjänster tillgängliga på nätet, men den kvalitet som de olika tjänsterna erbjuder varierar.
Läs mer
- Artikel 1/2018
Wivan Nygård-Fagerudd
Spetskunskap för tungspetsen
När sverigesvensken säger köld hör finlandssvensken ordet sköld. I princip. I praktiken förstår vi varandra väl och kan tryggt tala svenska enligt respektive variant. Men vilket är rätt uttal för den som sjunger Sibelius ”innan vinterns köld dig nådde”?
Läs mer
- Artikel 1/2018
Bianca Holmberg
Nyord i Norden 2017
De globala fenomenen #metoo och fejkade nyheter präglade hela Norden 2017. Samtidigt visar ord som lillavelger (Norge), josse (Finland), kompetensutvisning (Sverige) och kvotekonge (Danmark) vad som har varit aktuellt i respektive land under året.
Läs mer
- Artikel 1/2018
Anne Bergman
Påskdagarnas namn – gammal teologi och roliga påhitt
Namnen på påskdagarna kommer både från kyrklig och folklig tradition. Till de folkliga namnen hör till exempel mulenmåndag och kråkmåndag, tränutisdag och spatsertisdag.
Läs mer
- Artikel 4/2017
Susanna Nygård
Det förvirrande språket emoji
Många av oss använder emojier när vi skriver t.ex. meddelanden, men underlättar de textförståelsen eller gör de oss förvirrade?
Läs mer
- Artikel 4/2017
Monica Äikäs
Få, färre, färst – att fylla luckor i böjningsmönster
Kan man använda superlativformen färst av adjektivet få? Svaret är numera ja. Adjektivet få har tidigare saknat superlativform i Svenska Akademiens ordlista, men i den nyaste upplagan är böjningsmönstret fullständigt:...
Läs mer
- Artikel 4/2017
Ann-Kathrin Mehrens
Lingvistiska hårklyverier: Kreativa frisörsnamn i stadsmiljöer
Många frisörsalonger har fyndiga och kreativa namn. Vad avspeglar denna språkliga kreativitet?
Läs mer
- Artikel 4/2017
Magnus Linton
Den akademiska texten som berättelse
Vem läser akademiska avhandlingar i dag? Intressanta forskningsrön blir ofta svårtillgängliga för den vanliga läsaren, enligt Magnus Linton. Författaren och kulturjournalisten Linton har anställts vid Uppsala universitet för att stimulera forskare till bättre skrivande.
Läs mer
- Artikel 4/2017
Cecilia Segerby
Att läsa texter i matematiken
Läsning i matematik skiljer sig en hel del från andra sorters läsning när det gäller avkodning och läsförståelse. Cecilia Segerby berättar här vilka skillnaderna är. Segerby är intresserad av hur olika läs- och skrivaktiviteter kan utarbetas för att stödja elevers resonemangsförmåga och deras matematiska kunskaper.
Läs mer
- Artikel 4/2017
Institutet för språk och folkminnen står inför utmaningar och möjligheter
I april i år fick Institutet för språk och folkminnen i Sverige en ny generaldirektör, Martin Sundin. Sundin var tidigare departementsråd på Kulturdepartementet i Sverige. Han har tidigare jobbat bland annat med kulturfrågor inom Nordiska ministerrådet och som kansliråd på Utrikesdepartementet. Ingrid Johansson Lind var tidigare generaldirektör på Institutet för språk och folkminnen.
Läs mer
- Artikel 4/2017
Charlotta af Hällström-Reijonen
Man får dua sin professor i Berlin
Man kan studera svenska eller skandinaviska språk vid inte mindre än tretton universitet i Tyskland. Därtill kan man studera skandinaviska språk i Wien, Basel och Zürich, berättar Tomas Milosch. Milosch arbetar som wissenschaftlicher Assistent, alltså vetenskaplig medarbetare, på institutionen för skandinavistik, Nordeuropa-Institut vid Humboldt-universitetet i Berlin. Jag har glädjen att besöka institutionen under några soliga novemberdagar.
Läs mer
- Artikel 4/2017
Joanna Nylund
Memocate vill underlätta kommunikationen med personer med demens
Det Helsingforsbaserade företaget Memocate, verksamt inom ramarna för Helsingfors universitet, skapar digitala produkter som ska underlätta den vardagliga kommunikationen med personer med demens. Dess grundare och ledande forskare, språkvetaren Camilla Lindholm drivs av en stark vilja att göra dessa personers liv mer människovärdigt.
Läs mer
- Artikel 4/2017
Sofie Henricson, Marie Nelson
Kommunikativa mönster i Sverige och Finland Att tolka det unika utifrån det generella
Hur framför handledare i Sverige och i Finland synpunkter på en students akademiska text? Hur bemöter studenten handledarens råd? Räcker ja eller okej som återkoppling på ett råd, eller krävs mer uppgraderade uttryck som jättesmart eller härligt? Hur länge kan det vara tyst i ett svenskt handledningssamtal i Sverige och i Finland innan tystnaden blir tryckande? Hur ser ålänningar på den svenska som talas i Sverige och i Finland och hur håller vi egentligen tummarna i de båda länderna, när vi hoppas att det ska gå bra för någon?
Läs mer
- Artikel 3/2017
Henrik Hu
Om metaforernas kraft
Vill man att ens läsarskara fattar mer än orden bara är det värt att komplettera med en bild som säger mera. Tänker du på bara tecken ser du bågarna och strecken, men de bilder du kan måla får berättelsen att...
Läs mer
- Artikel 3/2017
Eeva-Liisa Nyqvist
Grammatik i tidigt fullständigt språkbad
Hur kan man utveckla grammatikundervisningen i språkbad för att göra undervisningen mer effektiv?
Läs mer
- Artikel 3/2017
Caroline Sandström
Fönster, vindöga och andra gluggar i nordiska språk
I vår nordiska språkgemenskap har många ord för fönster använts genom tiderna.
Läs mer
- Artikel 3/2017
Pia Mikander
På den grymma tiden då man var slav
Västerlänningar presenteras ofta som mer betydelsefulla än andra människor i världen i våra läroböcker. Finns det något man kan göra åt detta?
Läs mer
- Artikel 3/2017
Katarina von Numers-Ekman
Barns och ungas läsande i Svenskfinland
Katarina von Numers-Ekman var Svenskfinlands egen läsambassadör i tre år. Här berättar hon vilka insikter hon kommit till under åren som läsambassadör.
Läs mer
- Artikel 3/2017
Maria Hagberg, Sandra Bäck
Positiv psykologi viktig vid inlärning
Konferensen Nordand 13 ordnades den 7–9 juni 2017 vid Vasa universitet. Nordand är en forskningskonferens om Nordens språk som andraspråk.
Läs mer
- Artikel 3/2017
Bianca Holmberg
En läkare behöver ett nyansrikt språk
Tom Pettersson är läkaren och läraren med ett stort intresse för svenska språket. – Vi har ansvar för att upprätthålla ett komplett språk, även om det kräver en del av den enskilda läraren, säger han om svenskan inom medicinen.
Läs mer