Hoppa till innehåll
  • Första sidan
  • Artiklar Nuvarande sida
  • Avdelningar
  • Aktuellt
  • Arkiv

Artiklar - Språkbruk

Alla artiklar

  • Artikel 1/2019

    Janine Strandberg

    Tvåspråkighet kan påverka vokaluttalet i finlandssvenskan

    En ny språksociologisk undersökning tyder på att ökad finsk-svensk tvåspråkighet kan leda till förändringar i vokalljud i finlandssvenskan.

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Urban Östberg

    Därför kallas Nederländerna ofta Holland

    Namnen Nederländerna och Holland används ofta parallellt, men betecknar egentligen olika områden. Historien bakom namnet Nederländerna sträcker sig tillbaka till medeltiden.

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Monica Äikäs

    Om betydelse hos metaforer

    Eftersom metaforer inte är genomskinliga, används de ibland på ett annat sätt än det gängse. De kan till exempel blandas ihop eller användas så att betydelsen blir oklar.

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Monica Äikäs

    Violett, lila, gredelint och purpur

    Färgord kan vara kluriga. I en Facebookdiskussion tog någon upp orden violett, lila, gredelint och purpur. Är de helt synonyma och utbytbara eller är det fråga om olika färgnyanser?

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Maria Vidberg

    Världsnyheter och lokala händelser påverkar namnvårdarens jobb

    Hur ska namnet Volcán de Fuego stavas på svenska? Hur uttalas namnet Säckilot? Och hur ska medier förhålla sig till namnet Telia 5G Areena?

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Lennart Ryman

    Svenska personnamn på medeltiden

    Ursprunget till de medeltida personnamnen varierar från överlevande nordiska namn till nya kristna namn och namn som kom till Sverige med invandrade tyskar. I viss mån anpassades namnen till språket i landet – bland annat fick finnarna finna sig i att få sina namn försvenskade.

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Leila Mattfolk

    Nya namn kommer in, de gamla blir kvar

    År 2020 utökas den finlandssvenska namnlängden med 38 namn. Bland nykomlingarna finns till exempel Caroline, Naomi, Thelma, Colin, Malte och Milo.

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Sammanställt av Bianca Holmberg

    Samhället behöver en alert och aktiv språknämnd

    Svenska språknämnden har tack vare sin sammansättning en unik överblick över de svenskspråkiga domänerna i Finland, men kunde ha en aktivare roll och sträva efter större synlighet i samhället, enligt de sex medlemmarna i den nya språknämnden.

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Emma Sköldberg

    Samhällsförändringar ska speglas i Svensk ordbok

    Den nya upplagan av Svensk ordbok ska avspegla det samtida språkbruket, vilket inkluderar också språket i sociala medier och kontroversiella ord.

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Marco Bianchi

    Otto von Friesen och projektet Evighetsrunor

    Otto von Friesen (1870–1942) är en av portalgestalterna i svensk runforskning. Nu digitaliseras hans efterlämnade runologiska anteckningsböcker och fotografier och blir en del av den nya forskningsplattformen Evighetsrunor.

    Läs mer

  • Artikel 3/2018

    Jenny Sylvin

    Skönlitterär språkgranskning – ett arbete för pedagogiska detektiver

    Tro aldrig att du vet något. Det låter som något ur jantelagen men det är ett av mina rättesnören när jag granskar språket i andras texter. Men tro aldrig heller att skribenten vet något – kolla upp allt.

    Läs mer

  • Artikel 3/2018

    Monica Äikäs

    Metaforer och metaforkrockar

    En stor del av de uttryck vi dagligen använder är metaforer. Ofta följer metaforerna ett slags logik, men det händer också att de krockar och ger upphov till metaforisk inkonsekvens.

    Läs mer

  • Artikel 3/2018

    Maria Bylin

    Grammatikalisering – seg språkförändring i smyg

    Ord som bruka och att illustrerar hur betydelser av ord sakta men säkert kan förändras och blekas ur. Den här processen kallas grammatikalisering.

    Läs mer

  • Artikel 3/2018

    Bianca Holmberg

    I släkten flödar den språkliga kreativiteten

    Vet du vad en slarvmoster är? Och vem är egentligen gammelmormor? När det gäller släktförhållanden varierar benämningarna stort och det förekommer både regionala och rent hemmagjorda ord.

    Läs mer

  • Artikel 3/2018

    Bodil Rosqvist

    1800-talsprojekt med målet i sikte

    Svenska Akademiens ordbok beskriver svenskan under 500 år. I ordboken finns både vanliga ord som skratta och armbåge och okända ord som velnas. När ordboken är komplett, om fem till sex år, börjar revideringsarbetet.

    Läs mer

  • Artikel 2/2018

    Therese Leinonen, Sara Rönnqvist

    ”Hurja kiva” eller ”grymt bra”?

    Jätteliten, rysligt bra och grymt gott är fraser som man med stor sannolikhet kan få höra på olika håll i Svenskfinland. Gradadverbial och förstärkande prefix används för att förstärka adjektiv och på så sätt uttrycka förhållanden utöver det vanliga.

    Läs mer

  • Artikel 2/2018

    Stefan Nordblom

    Överföring från ett skriftsystem till ett annat

    Ельцин, Yeltsin, Eltsine, Jelzin och Jeltsin kan alla syfta på samma person i texter skrivna på olika språk. Att på det här sättet överföra från ett skriftsystem till ett annat kallas transkribering eller translitterering.

    Läs mer

  • Artikel 2/2018

    Monica Äikäs

    Tempusfrågor i svenskan

    Svenskan har flera olika tempus, tidsformer av verb. När det gäller tempusbruket i svenskan är det ofta viktigt att hålla sig till samma tidsplan i en text eller åtminstone i en mening.

    Läs mer

  • Artikel 2/2018

    Sofia Strömgård, Magnus Carlsten

    De sista mohikanerna i Aiboland

    För inte alltför länge sedan bodde tusentals estlandssvenskar längs med den estniska västkusten, Aiboland. I dag finns bara några hundra kvar.

    Läs mer

  • Artikel 2/2018

    Bianca Holmberg

    Språket hjälper oss att minnas

    Språket och det språkliga berättandet spelar stor roll för hur mycket vi minns, men de allra viktigaste minnena är ofta nonverbala och omöjliga att beskriva i ord.

    Läs mer

Sida 2 av 51
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
— Antal per sida
Visar 21-40 av 1 008 resultat.
  • ← Första
  • Föregående
  • Nästa
  • Sista →

Alla tidskrifter

Språkbruk tidskrifter

  • De senaste numren
    • 3/2019
    • 2/2019
    • 1/2019
    • 4/2018
    • 3/2018
    • 2/2018
    • 1/2018
    • 4/2017
    • 3/2017
    • 2/2017
  • 2010-talet
    • 1/2017
    • 4/2016
    • 3/2016
    • 2/2016
    • 1/2016
    • 4/2015
    • 3/2015
    • 2/2015
    • 1/2015
    • 4/2014
    • 3/2014
    • 2/2014
    • 1/2014
    • 4/2013
    • 3/2013
    • 2/2013
    • 1/2013
    • 4/2012
    • 3/2012
    • 2/2012
    • 1/2012
    • 1/2011
    • 2/2011
    • 3/2011
    • 4/2011
    • 1/2010
    • 2/2010
    • 3/2010
    • 4/2010
  • 2000-talet
    • 1/2009
    • 2/2009
    • 3/2009
    • 4/2009
    • 1/2008
    • 2/2008
    • 3/2008
    • 4/2008
    • 1/2007
    • 2/2007
    • 3/2007
    • 4/2007
    • 1/2006
    • 2/2006
    • 3/2006
    • 4/2006
    • 1/2005
    • 2/2005
    • 3/2005
    • 4/2005
    • 1/2004
    • 2/2004
    • 3/2004
    • 4/2004
    • 1/2003
    • 3/2003
    • 1/2002
    • 2/2002
    • 3/2002
    • 4/2002
    • 1/2001
    • 2/2001
    • 3/2001
    • 4/2001
    • 1/2000
    • 2/2000
    • 3/2000
    • 4/2000
  • 1990-talet
    • 1/1999
    • 2/1999
    • 3/1999
    • 4/1999
    • 1/1998
    • 2/1998
    • 3/1998
    • 4/1998
    • 1/1997
    • 2/1997
    • 3/1997
    • 4/1997
    • 1/1996
    • 2/1996
    • 3/1996
    • 4/1996
    • 1/1995
    • 2/1995
    • 3/1995
    • 4/1995
    • 1/1994
    • 2/1994
    • 3/1994
    • 4/1994
    • 1/1993
    • 2/1993
    • 3/1993
    • 4/1993
    • 1/1992
    • 2/1992
    • 3/1992
    • 4/1992
    • 1/1991
    • 2/1991
    • 3/1991
    • 4/1991
    • 1/1990
    • 2/1990
    • 3/1990
    • 4/1990
  • 1980-talet
    • 1/1989
    • 2/1989
    • 3/1989
    • 4/1989
    • 1/1988
    • 2/1988
    • 3/1988
    • 4/1988
    • 1/1987
    • 2/1987
    • 1/1986
    • 2/1986
    • 1/1985
    • 2/1985
    • 1/1984
    • 2/1984
    • 1/1983
    • 2/1983
    • 1/1982
    • 2/1982
    • 1/1981
  • Första sidan
  • Artiklar Nuvarande sida
  • Avdelningar
  • Aktuellt
  • Arkiv

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Språkbruk ger också råd och rekommendationer i språkliga frågor och recenserar språklitteratur.

Om kakor (cookies)
Registerredogörelse

Chefredaktör

Pia Westerberg
0295 333 300

Redaktionssekreterare

Bianca Holmberg
tfn 0295 333 211

Utgivare

Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, www.sprakinstitutet.fi 

Redaktion

Svenska avdelningen 
Hagnäskajen 6, FI-00530 Helsingfors 
Tfn 0295 333 300 
E-post: sprakbruk@sprakinstitutet.fi 
www.sprakinstitutet.fi    

Förläggare

Oy Nordinfo Ab
Lillviksvägen 6
02360 Esbo
Tfn 09 888 6916
sprakbruk@nordinfo.fi

Nästa nummer utkommer i december 2019.

Prenumerera

Kontakta oss

Institutet för de inhemska språket