Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 4/2019
Saara Haapamäki, Mikael Piippo
Handboll på två språk – ett naturligt samspel mellan svenska och finska
En tvåspråkig verksamhet där svenskspråkiga och finskspråkiga barn fritt får prata vilket språk de vill kan leda till förbättrade språkkunskaper hos deltagarna och dessutom till en öppnare attityd mot det andra inhemska språket. Det visar en studie om svensk-finsk tvåspråkighet i fritidsverksamhet för unga.
Läs mer
- Artikel 4/2019
Hugo Alberto Larrañaga Ramírez, Pontus Wallenborg
Hugo studerar svenska i Mexiko
Språkbruk har då och då besökt universitet i Europa där man kan studera svenska, bland annat Frankfurt am Main, Köln, Bonn och Neapel. När vi fick höra att man kan studera svenska i Mexiko blev vi så nyfikna så vi frågade en studerande där, Hugo Alberto Larrañaga Ramírez, hur det kommer sig att han studerar svenska i Mexiko. Här berättar han om sina svenskastudier.
Läs mer
- Artikel 4/2019
Catharina Nyström Höög, Jan-Ola Östman
Vetenskaplig publicering på svenska – ett måste, och vårt ansvar
Den vetenskapliga publiceringen på engelska ökar på bekostnad av andra språk, men både för samhällets och vetenskapens skull är det viktigt att fortsätta skriva vetenskapligt också på svenska (och finska).
Läs mer
- Artikel 4/2019
Gunilla Byrman, Astrid Skoglund
Kvinnors och mäns språkliga representation i domar
En rapport skriven på uppdrag av svenska Domstolsverket lyfter fram skillnader i den språkliga representationen av kvinnor och män i domar. Studien visar att kvinnor tenderar att beskrivas mer ordrikt och närgånget än män.
Läs mer
- Artikel 3/2019
Maria Andersson-Koski
Vårdat talspråk är en utmaning i teckenspråkstolkarnas vardag
För en teckenspråkstolk är utmaningen att få språket att låta naturligt i alla slags situationer, från kafferep och förlossningar till valdebatter. Det ställer stora krav på tolkarnas språkkunskaper och anpassningsförmåga.
Läs mer
- Artikel 3/2019
Markus Söderman
Onlinespelen är en mångspråkig värld
För en utomstående kan spelvärlden på internet verka väldigt engelskspråkig, men i själva verket är det en mångspråkig miljö där man kan välja vilket språk man vill spela på. Ibland är språkvalet så viktigt att man kan bli utkastad ur den aktuella gruppen om man bryter mot språkreglerna.
Läs mer
- Artikel 3/2019
Monica Äikäs
Skillnader i tidsperspektiv: förra och föregående, nästa och följande
Har du någon gång funderat på skillnaden mellan förra veckan och föregående vecka eller mellan nästa vecka och följande vecka? Monica Äikäs reder ut begreppen.
Läs mer
- Artikel 3/2019
Dimitrios Kokkinakis, Maria Edström
Ålderism i dagens mediala Sverige
Äldre är underrepresenterade i medierna och beskrivs ofta som utsatta, ensamma eller till och med skrämmande när de förekommer i svenska medier. Kvinnor försvinner ur medierna tidigare än män, som behåller sin synlighet upp i 60-årsåldern.
Läs mer
- Artikel 3/2019
Martin Persson
Spår av svenska i finskan Del 2
Martin Persson fortsätter sin resa genom århundradena för att se hur svenskan har påverkat finskan, och skriver bland annat om ursprunget till urgamla lån som rengas, viisas och lammas. Också ett ord som keihäs härstammar från det urnordiska gaizaz.
Läs mer
- Artikel 3/2019
Bianca Holmberg
Språklig polarisering kännetecknade det språkpolitiska året 2018
Antalet svenskspråkiga växte på språköarna, det rådde brist på tvåspråkig personal på nödcentralerna och diskussionen om hur svenskan skulle tryggas i och med vårdreformen gick het. Bland annat det här innebar det språkpolitiska året 2018 för svenskan i Finland.
Läs mer
- Artikel 3/2019
Niklas Källner
Inget varmprat utan kallprat
Skrämmande och obehagligt eller dumt och banalt? Vi kan ha olika attityder till kallprat, men faktum är att kallpratet är både nödvändigt och belönande i många situationer.
Läs mer
- Artikel 2/2019
Bianca Holmberg
Samiskan i dag
Samiska är ett finskt-ugriskt språk, besläktat med finska och estniska. Samiska talas i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Det finns nio levande samiska språk: sydsamiska, umesamiska, pitesamiska, lulesamiska,...
Läs mer
- Artikel 2/2019
Janine Strandberg
Kulturell förståelse underlättar kommunikationen
Det vi anser höra till god kommunikativ kompetens, till exempel då det gäller hälsningsfraser, pauser i konversationer eller småprat med främlingar, styrs av vår egen kulturella bakgrund. Dessa skillnader i kommunikationsstil kan dock lätt leda till missförstånd i interkulturell kommunikation.
Läs mer
- Artikel 2/2019
Monica Äikäs
Döda eller sovande metaforer?
Metaforer har traditionellt delats in i levande och döda, men enligt nyare forskning kan en del döda metaforer väckas till liv, och då är det bättre att tala om levande och sovande metaforer.
Läs mer
- Artikel 2/2019
Martin Persson
Spår av svenska i finskan
Att det finska ordet appelsiini kommer från apelsin är inte svårt att se, men att tuoli har sitt ursprung i svenskans stol är inte självklart. Det här är den första artikeln av två som handlar om svenska lånord i finskan. Den andra delen ingår i Språkbruk 3/2019.
Läs mer
- Artikel 2/2019
Caroline Elgert
Språket når fram – till fackfolk och allmänhet, unga läsare och våra hjärnor
Synen på språkrådgivning förändras och påverkas av politik och ideologi, Estrids bokklubb har hittat ett sätt att nå unga läsare och våra hjärnor uppskattar inte multitasking men gillar texter på papper. Allt det här handlar om hur språket når fram, vilket också var temat på årets språkvårdsdag på Hanaholmen.
Läs mer
- Artikel 2/2019
Per Boström
Romantisk kärlek: döda tåg, byggnader och ägodelar
”Alltså det här är ju dött tåg liksom. Det leder ingenstans. Avsluta här nu, han/hon är ett svin.” Hur pratar vi om romantisk kärlek och vilka metaforer använder vi? Denna fråga var min utgångspunkt när jag 2012...
Läs mer
- Artikel
Sydkustens Ordkonstskola fick Hugo Bergroth-priset 2019
Årets Hugo Bergroth-pris på 5 000 euro tilldelades Sydkustens Ordkonstskola på språkvårdsdagen. Prismotiveringen löd: ”Sydkustens ordkonstskola har inspirerat barn till att leka med ord genom sin undervisning i...
Läs mer
- Artikel 1/2019
Leif Höckerstedt
Portugisiskans svanesång i språkens Goa?
I den indiska delstaten Goa används språken engelska, konkani och hindi, men bakom dem skymtar ett annat språk, nämligen portugisiskan – en rest från kolonialtiden.
Läs mer
- Artikel 1/2019
Anna Maria Gustafsson
Engelsk s-plural konkurrerar med egen böjning i finlandssvenskan
Håller s-pluralen verkligen på att etablera sig i svenskan? Inte helt, åtminstone inte enligt en webbenkät som Språkinstitutet har gjort. S-plural förekommer visserligen, men det finns också ett särfinländskt mönster.
Läs mer