Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 1/2010
Maria Green-Vänttinen, Hanna Lehti-Eklund
Vad ligger bakom goda resultat i svenska? En presentation av projektet Svenska i toppen
Vad är hemligheten med toppresultat i svenska vid finska skolor? Forskarna i projektet Svenska i toppen har intervjuat elever, lärare och rektorer för att ringa in vilka inlärningsmetoder som gör det lättare att lära sig svenska.
Läs mer
- Artikel 2/2010
Ann Blückert
Väg varje ord på guldvåg, som Högsta domstolen
Är juridiskan ett eget språk? Ann Blückert har undersökt den språkliga inskolning som juridikstudenter får i form av skrivhandledning och kommentarer till de texter de producerar. Vilka språkliga budskap förmedlas genom kommentarerna? I artikeln lyfts glimtvis också studenternas tankar om juridiskt skrivande fram.
Läs mer
- Artikel 4/2010
Sture Berg, Sven-Göran Malmgren
Varför travintresse ska ut och fotbollsintresse in Urvalsprinciper för nästa SAOL
Vilka ord får komma med i Svenska Akademiens ordlista och varför? En ny upplaga av ordboken är under arbete, och redaktörerna Sture Berg och Sven Göran Malmgren berättar här om principerna för urvalet.
Läs mer
- Artikel 4/2010
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Språkval på Facebook är temat för en artikel av Lotta Collin i detta nummer. Artikeln baserar sig till en stor del på en fråga Språkbrukredaktionen skickade ut till våra vänner på Facebook för några månader sedan:...
Läs mer
- Artikel 3/2010
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Som helsingforsare får jag ibland höra att jag uttalar för mycket konsonanter i vissa ord (”tomaatter”, ”roossor” osv.) och av sverigesvenskar får jag höra att jag låter som ett ”moomintroll” (om det nu är något att...
Läs mer
- Artikel 1/2010
Ledare
Detta nummer av Språkbruk handlar i hög grad om undervisningen i svenska i finska skolor. Men i motsats till vad som vanligen är fallet tas de positiva sidorna fram. Vad är det som gör att resultaten av undervisningen...
Läs mer
- Artikel 2/2010
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Språkvård lönar sig. Inte bara för att det är trevligt med ett korrekt språk, utan för att det sparar pengar. Detta gäller t.ex. terminologiarbete, som syftar till entydig termanvändning inom olika områden....
Läs mer
- Artikel 2/2009
Rune Skogberg
Ofta ställda frågor om telefonnummer
Ofta ställda frågor om telefonnummer
Läs mer
- Artikel 2/2009
Nya Språkbruk får beröm
Nya Språkbruk får beröm
Läs mer
- Artikel 2/2009
Lars Huldén
Tretton tvivelaktiga teser
Tretton tvivelaktiga teser
Läs mer
- Artikel 4/2009
Elisabeth Suomalainen
En riksdagsordlista blir till
En riksdagsordlista blir till
Läs mer
- Artikel 2/2009
Nina Martola
Ordboksfakta
Ordboksfakta
Läs mer
- Artikel 4/2009
Maria Fremer
Nordica ingår nu i Finska, finskugriska och nordiska institutionen
Nordica ingår nu i Finska, finskugriska och nordiska institutionen
Läs mer
- Artikel 1/2009
Mikael Reuter
Namn på och i sammanslagna kommuner
Namn på och i sammanslagna kommuner
Läs mer
- Artikel 4/2009
Ligger Norra Finland söder om Lappland?
Ligger Norra Finland söder om Lappland?
Läs mer
- Artikel 3/2009
Nina Martola
Lexikografisk flora — eller lite ordboksterminologi
Lexikografisk flora ‑ eller lite ordboksterminologi
Läs mer
- Artikel 4/2009
Saija Tamminen-Parre
Konsten att hugga minnesmärken på vikingatid
Konsten att hugga minnesmärken på vikingatid
Läs mer
- Artikel 2/2009
Hugo Bergroth-priset till Ann-Marie Malmsten
Hugo Bergroth-priset till Ann-Marie Malmsten
Läs mer
- Artikel 2/2009
Lisa Södergård
Innebar rikssprängningen 1809 en språksprängning?
Innebar rikssprängningen 1809 en språksprängning?
Läs mer
- Artikel 4/2009
Lina Antman
Språkprofilen
Språkprofilen
Läs mer