Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 1/2007
Camilla Wide
"Den" i östnyländska
Inom bruket av demonstrativa pronomen förekommer stor variation mellan olika varieteter av svenska. I standardspråket dominerar formerna den där och den här. I dialekter och regionala varieteter kan emellertid andra...
Läs mer
- Artikel 2/2007
Patrik Hadenius
Ny tidning om språk
I slutet av augusti kommer Språktidningen, ett populärvetenskapligt magasin bara om språk. Här berättar chefredaktör Patrik Hadenius om den nya tidningen. – Ni svenskar bryr er inte om ert språk, sa en kvinna jag...
Läs mer
- Artikel 3/2007
Marika Tandefelt
Nämnd, inte glömd
Ordföranden för Svenska språknämnden i Finland, Marika Tandefelt, har läst historiken över Svenska språknämnden i Sverige. Hon tycker boken borde vara obligatorisk kurslitteratur för alla som studerar svenska. I sex...
Läs mer
- Artikel 2/2007
Maria Lindh-Garreau
I framtiden tänker vi simultant
De medel människan har att uttrycka sig med påverkar tankens sätt att arbeta. Människor som lever i en muntlig kultur tänker inte på samma sätt som skrivande människor. Men vad händer med tanken i en kultur där tekniken ger ett ständigt flöde av framställningar. Framställningar som skiftar mellan tal, skrift, bild och ljud?
Läs mer
- Artikel 1/2007
Mona Forsskåhl
De e
Jag har i min undersökning valt att fokusera på en mer okonventionell enhet i grammatisk forskning. Undersökningen utgår från formen, eller strängen, de e i samtal. Men varför då starta i denna form? Flera olika...
Läs mer
- Artikel 2/2007
Språkpriset till Margareta Gustafsson
Hugo Bergroth-sällskapets språkpris (på 5 000 euro, donerat av Svenska kulturfonden) tillföll i år översättaren Margareta Gustafsson på riksdagens kansli. Äntligen, tänkte nog många! I motiveringen till priset sägs...
Läs mer
- Artikel 3/2007
Uttalande från Nordiska språkmötet/Nordmålforum 2007 om namnvård och språkpolitik
Den 7-9 september samlades ett sjuttiotal nordiska språkvårdare, experter på namnjuridik och namnforskare till ett möte i Uppsala under rubriken ”Namn, namnvård och språkpolitik i ett mångspråkigt Norden i dag”....
Läs mer
- Artikel 1/2007
Siv Björklund
Reflexiva verb och infinitivfraser
Verbfraser är intressanta ur ett språktillägnandeperspektiv, eftersom den sena syntaxutvecklingen inte alls är lika väldokumenterad som den tidiga och ofta brukar sammanfattas i rätt allmänna ordalag; t.ex. så att...
Läs mer
- Artikel 4/2007
Jannika Lassus
Information på vars och ens eget språk?
Enligt lag ska alla myndigheter i Finland betjäna svenskspråkiga medborgare på både svenska och finska. I praktiken innebär detta att var och en ska få tillgång till information på svenska eller finska. I Sverige är en språklag under arbete och utredningen ska vara klar vid årsskiftet. I denna artikel utreds på vilka språk och hur lättillgängligt socialförsäkring sinstitutionerna FPA och Försäkringskassan informerar om bidrag på internet. Jannika Lassus skriver på en doktorsavhandling om svenska socialförsäkringsbroschyrer till barnfamiljer.
Läs mer
- Artikel 4/2007
Lisa Södergård
Modern eller mossig? Hugo Bergroths Finlandssvenska 90 år
Hur står det till med svenskan i Finland? Vad har hänt sedan Hugo Bergroth skrev boken Finlandssvenska år 1917? Är samma problem fortfarande aktuella eller har något förändrats? Vilka utmaningar står språkvårdarna...
Läs mer
- Artikel 3/2007
Charlotta af Hällström-Reijonen
Nordiskt språkmöte om namn
Representanter för de olika språknämnderna och språkråden i de nordiska länderna samt namnforskare och experter på namnjuridik samlades i september i Uppsala till möte (Nordiska språkmötet/Nordmålforum). Tema för...
Läs mer
- Artikel 2/2007
Charlotta af Hällström-Reijonen, Pia Westerberg
Kan vi lita på politikerna?
Årets språkvårdsdag, anordnad av Hugo Bergroth-sällskapet på Hanaholmens kulturcentrum den 16 maj, hade som tema ”Det politiska språket”. Hur används det politiska språket i en finländsk, svensk och europeisk kontext?
Läs mer
- Artikel 1/2007
Beatrice Silén
Verb med dubbelt objekt
Vissa verb i svenskan såsom till exempel ge och visa struktureras vanligen med två objekt, ett som anger mottagare och ett som anger föremålet som överförs till mottagaren: De gav henne rapporten. Hon visade honom sin...
Läs mer
- Artikel 2/2007
Lina Antman
En kappsäck kommer lastad – full av språkstimulerande idéer och uppslag
För fem år sedan samlades skoldirektörerna i sex kommuner i norra Österbotten kring kaffebordet och diskuterade språk. Det blev en livfull och engagerad diskussion kring hur man tillsammans och på bästa sätt ska stärka och stimulera barnens språkliga utveckling och väcka deras läslust. Tre år och ett gemensamt projekt senare flödar idéerna och tipsen fram och tillbaka genom de nyöppnade kanalerna mellan både kommunerna och de olika instanser som utbildar och fostrar våra barn. – Språket är intimt förknippat med vår självkänsla. Att kunna uttrycka sig är viktigt, men också att lära sig lyssna – vi behöver alla bli sedda och få känna att någon lyssnar på oss och försöker förstå oss, även om man inte håller med, säger Pia Norrbäck-Kackur, som hållit i trådarna för språkstimuleringsprojektet Dialogen. Hon står också som redaktör för idéboken Dialogen – ett språkstimuleringsprojekt (2005).
Läs mer
- Artikel 4/2007
Maria Vidberg
Urbana ortnamn i fokus
Korvhuset i Helsingfors, Konservburken i Åbo och Kärlekstallen i Nykarleby är alla belysande exempel på ett urbant namnförråd. Maria Vidberg, namnforskare på Focis, presenterar Svenska litteratursällskapets projekt...
Läs mer
- Artikel 3/2007
Marit Lindqvist
Mission: fackböcker för sofflocksläsare
Vad kännetecknar god facklitteratur, rent språkligt sett? Marit Lindqvist talade med två förlagsredaktörer som båda arbetar med facklitteratur; Thomas Westerbom på Schildts och Hanna Lahdenperä på Söderströms....
Läs mer
- Artikel 1/2007
Nina Martola
Prepositionen åt
Vissa kombinationer av verb och åt, t.ex. berätta åt, förklara åt, skicka åt, visa åt, är välkända finlandismer. Dessa kombinationer togs upp redan av Bergroth (1928). Mycket av vår uppfattning om den finlandssvenska...
Läs mer
- Artikel 2/2007
Birgitta Lindgren
Var kommer alla nyord ifrån?
Birgitta Lindgren, nyordsredaktör på Språkrådet i Sverige, berättar hur nyorden kommer till, och vilka ord som just nu är aktuella och står i kö för nästa upplaga av Svenska Akademiens ordlista.
Läs mer
- Artikel 4/2007
Mårten Westö
Stockfors-Helsingholm tur och retur — finlandssvensken som brobyggare
Författaren och översättaren Mårten Westö pendlar flitigt mellan städerna Stockfors och Helsingholm. Här redogör han för var orterna ligger på hans språkliga karta. Artikeln är en förkortad version av ett föredrag...
Läs mer
- Artikel 1/2007
Camilla Wide
Finlandssvensk syntax
Vår kunskap om finlandssvenska särdrag har hittills huvudsakligen gällt enskilda ord, ordformer och uttryck. När det gäller syntaxen har kunskapen snarare baserat sig på enskilda iakttagelser än på målinriktad...
Läs mer