Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 2/2005
Pia Westerberg
Mandarinkinesiska, ordförråd och funktionsdomäner
En språkvårdsdag om mångspråkighet
Läs mer
- Artikel 1/2005
Camilla Lindholm
Språk, litteratur och medicin
Vad kan studier i litteratur ge studerande i medicin? Och varför genomgår medicine studerandena kurser i kommunikationsundervisning? Fil. dr Camilla Lindholm, som forskat i läkar–patientsamtal, berättar hur och varför.
Läs mer
- Artikel 1/2005
Kjell Westö
Vi måste vara egensinniga, bråkiga och öppna!
I höstas arrangerades ett finlandssvenskt idémöte i Åbo. En av föredragshållarna var författaren Kjell Westö som talade under rubriken Litteraturen och dess betydelse för språket. Vi kan nu återge Kjell Westös föredrag i sin helhet i Språkbruk.
Läs mer
- Artikel 2/2005
Nina Martola
Användarkommentarer till Stora finsk-svenska ordboken
Stora finsk-svenska ordboken utkom i sin tredje och reviderade upplaga hösten 2004. Ordboksredaktören Nina Martola berättar hur användarkommentarerna sett ut och om hur kommentarerna kunnat utnyttjas i den nya upplagan.
Läs mer
- Artikel 3/2005
Jan Svanlund
Presentation av Språkriktighetsboken
Jan Svanlund, redaktör för Språkriktighetsboken, redogör för upplägg och innehåll i den nya efterlängtade handboken, och berättar också vem som kan ha mest nytta av den.
Läs mer
- Artikel 2/2005
Herman Lindqvist
Svenskan – vårt gemensamma språk
Författaren Herman Lindqvist höll ett uppskattat tal på det finlandssvenska idémötet i Åbo den 19 oktober 2004. Här är talet i sin helhet.
Läs mer
- Artikel 4/2005
Sofie Henricson
"Ingen pratar svenska här" – om svenskan på språköarna
I några av Finlands helfinska städer bor små grupper av finlandssvenskar. På dessa språköar finns det även svenska skolor. Hur svenska är finlandssvenskarna på dessa orter? Hur syns den språkliga bakgrunden och miljön i det faktiska språkbruket? Sofie Henricson diskuterar här svenskan på språköarna. I artikeln behandlar hon svenska språket på språkön Kotka genom att diskutera några frågeställningar ur sin avhandling pro gradu ”Ingen pratar svenska här” En undersökning om språkbakgrund och språkanvändning bland svenska ungdomar i Kotka. I sin påbörjade doktorsavhandling kommer Sofie Henricson att fortsätta studiet av svenskan på språköarna.
Läs mer
- Artikel 1/2005
Rune Skogberg
Visioner, värderingar och önskade positioner
Det är lätt att gå vilse i snårskogen när företag och myndigheter presenterar sina värderingar och visioner, strategiska avsikter och målbilder. Rune Skogberg reder ut ord och uttryck inom strategisk styrning.
Läs mer
- Artikel 3/2005
Finsk-svensk-finsk vinordlista
Svenska språkbyråns sommarpraktikant Malin Borgström har uppdaterat och bearbetat en finsk-svensk-finsk vinordlista som ursprungligen ingick i Sverigefinska språknämndens tidskrift Kieliviesti 2/2003. Vinexperten Georg H. Borgström har granskat faktainnehållet. De ord som försetts med en asterisk (*) förklaras på sidan 25.
Läs mer
- Artikel 1/2005
Birgitta Lindgren
Med svenskan in i ett nytt årtusende
Svenskan överlevde detta sekelskifte och skall förhoppningsvis leva kvar ett bra tag till. Tillväxten av nya ord hittills är det i alla fall inget fel på. Birgitta Lindgren, nyordsredaktör vid Svenska språknämnden, ger här en överblick över nyorden under det nya årtusendets och århundradets första år.
Läs mer
- Artikel 2/2005
Catrin Norrby
Du, ni, titel eller förnamn?
Catrin Norrby redogör för det svenska tilltalsskicket i Finland och Sverige i början av tjugohundratalet. Vem säger ni och vem säger du?
Läs mer
- Artikel 3/2005
Mats-Peter Sundström
Översättning och språkkontakt i Europaparlamentet
Nästan en tredjedel av översättarna i Europaparlamentets svenska översättningsenhet är finlandssvenskar. Mats-Peter Sundström som är en av dem frågar sig vad detta beror på och om detta syns i översättningarna.
Läs mer
- Artikel 4/2005
Mickel Grönroos
Från översättningsminne till översättningsintelligens
Datorn kommer att revolutionera översättningsarbetet. Detta har man påstått i över 60 år. Men fortfarande lämpar sig automatisk maskinöversättning endast för texter ur väl avgränsade domäner och ett översättningsminne är bara till nytta om texten som ska översättas motsvarar tidigare översatt text. Är datorn inte översättarens bäste vän trots allt? Artikeln bygger på ett anförande om datorstödd översättning som Mickel Grönroos höll på det svensk-finska översättarseminariet i Vasa i september 2005.
Läs mer
- Artikel 1/2005
Mikael Reuter
Vad betyder finlandssvensk?
Det har sagts att det är ett typiskt finlandssvenskt drag att ta avstånd från benämningen finlandssvensk. Man vill inte vara finlandssvensk utan till exempel tvåspråkig helsingforsare, svenskösterbottning eller...
Läs mer
- Artikel 4/2005
Ylva Hård af Segerstad
Kreativt och välanpassat språkbruk i nya medier
E-post, chatt och textmeddelanden utarmar språket menar vissa. Ylva Hård af Segerstad menar att det är precis tvärtom. Att till exempel skriva textmeddelanden på ett begränsat utrymme gör oss kreativa. Vi anpassar oss efter respektive medium enligt de förutsättningar som ges.
Läs mer
- Artikel 3/2005
Mikael Reuter
Språkriktighet, förflackning och finlandssvenska
Den nya Språkriktighetsboken, utgiven av Svenska språknämnden, har redan fått berättigad uppmärksamhet också i våra finlandssvenska medier. I det här numret av Språkbruk presenteras den kort av redaktören Jan...
Läs mer
- Artikel 2/2005
Mikael Reuter
Finlandssvenska ord i SAOL
En ny trettonde upplaga av Svenska Akademiens ordlista ska komma ut nästa år. Bland det som revideras finns de finlandssvenska orden och ordbetydelserna i ordlistan, som i den gällande 12 upplagan är cirka 350. Liksom...
Läs mer
- Artikel 4/2004
Mikael Reuter, Eivor Sommardahl
Vi minns Björn-Eric Mattsson
”Hjälp, vad ska vi göra nu?” Det var den första, själviska reaktionen bland oss på Svenska språkbyrån när vi nåddes av budskapet om Björn-Eric Mattssons död. Björn-Eric, Bem, var en av stöttepelarna i vår liksom i så...
Läs mer
- Artikel 4/2004
Urban Östberg
Svensk-nederländsk språkkontakt
Visste du att ord som reling, ansjovis och apelsin härstammar från nederländskan? Urban Östberg berättar hur dessa ord – och många fler – kommit in i vårt språk.
Läs mer
- Artikel 1/2004
Mia Falk
Så blir texten snyggare – basfakta om layout
Hur skall vi bli lästa i en värld som producerar mer och mer text? Textinnehållet är alltid det viktigaste i en artikel eller i ett brev. Dagens textmättade samhälle kräver emellertid mer av skribenten än så. Vi skall producera text för reklam och webb, vanliga kundbrev och tidskrifter.
Läs mer