Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 1/2005
Birgitta Lindgren
Med svenskan in i ett nytt årtusende
Svenskan överlevde detta sekelskifte och skall förhoppningsvis leva kvar ett bra tag till. Tillväxten av nya ord hittills är det i alla fall inget fel på. Birgitta Lindgren, nyordsredaktör vid Svenska språknämnden, ger här en överblick över nyorden under det nya årtusendets och århundradets första år.
Läs mer
- Artikel 2/2005
Catrin Norrby
Du, ni, titel eller förnamn?
Catrin Norrby redogör för det svenska tilltalsskicket i Finland och Sverige i början av tjugohundratalet. Vem säger ni och vem säger du?
Läs mer
- Artikel 3/2005
Mats-Peter Sundström
Översättning och språkkontakt i Europaparlamentet
Nästan en tredjedel av översättarna i Europaparlamentets svenska översättningsenhet är finlandssvenskar. Mats-Peter Sundström som är en av dem frågar sig vad detta beror på och om detta syns i översättningarna.
Läs mer
- Artikel 4/2005
Mickel Grönroos
Från översättningsminne till översättningsintelligens
Datorn kommer att revolutionera översättningsarbetet. Detta har man påstått i över 60 år. Men fortfarande lämpar sig automatisk maskinöversättning endast för texter ur väl avgränsade domäner och ett översättningsminne är bara till nytta om texten som ska översättas motsvarar tidigare översatt text. Är datorn inte översättarens bäste vän trots allt? Artikeln bygger på ett anförande om datorstödd översättning som Mickel Grönroos höll på det svensk-finska översättarseminariet i Vasa i september 2005.
Läs mer
- Artikel 1/2005
Mikael Reuter
Vad betyder finlandssvensk?
Det har sagts att det är ett typiskt finlandssvenskt drag att ta avstånd från benämningen finlandssvensk. Man vill inte vara finlandssvensk utan till exempel tvåspråkig helsingforsare, svenskösterbottning eller...
Läs mer
- Artikel 4/2005
Ylva Hård af Segerstad
Kreativt och välanpassat språkbruk i nya medier
E-post, chatt och textmeddelanden utarmar språket menar vissa. Ylva Hård af Segerstad menar att det är precis tvärtom. Att till exempel skriva textmeddelanden på ett begränsat utrymme gör oss kreativa. Vi anpassar oss efter respektive medium enligt de förutsättningar som ges.
Läs mer
- Artikel 3/2005
Mikael Reuter
Språkriktighet, förflackning och finlandssvenska
Den nya Språkriktighetsboken, utgiven av Svenska språknämnden, har redan fått berättigad uppmärksamhet också i våra finlandssvenska medier. I det här numret av Språkbruk presenteras den kort av redaktören Jan...
Läs mer
- Artikel 2/2005
Mikael Reuter
Finlandssvenska ord i SAOL
En ny trettonde upplaga av Svenska Akademiens ordlista ska komma ut nästa år. Bland det som revideras finns de finlandssvenska orden och ordbetydelserna i ordlistan, som i den gällande 12 upplagan är cirka 350. Liksom...
Läs mer
- Artikel 4/2004
Mikael Reuter, Eivor Sommardahl
Vi minns Björn-Eric Mattsson
”Hjälp, vad ska vi göra nu?” Det var den första, själviska reaktionen bland oss på Svenska språkbyrån när vi nåddes av budskapet om Björn-Eric Mattssons död. Björn-Eric, Bem, var en av stöttepelarna i vår liksom i så...
Läs mer
- Artikel 4/2004
Urban Östberg
Svensk-nederländsk språkkontakt
Visste du att ord som reling, ansjovis och apelsin härstammar från nederländskan? Urban Östberg berättar hur dessa ord – och många fler – kommit in i vårt språk.
Läs mer
- Artikel 1/2004
Mia Falk
Så blir texten snyggare – basfakta om layout
Hur skall vi bli lästa i en värld som producerar mer och mer text? Textinnehållet är alltid det viktigaste i en artikel eller i ett brev. Dagens textmättade samhälle kräver emellertid mer av skribenten än så. Vi skall producera text för reklam och webb, vanliga kundbrev och tidskrifter.
Läs mer
- Artikel 4/2004
Pia Westerberg
För svenskan – i tid!
I oktober arrangerade Svenska språknämnden i Finland tillsammans med Justitieministeriet, Folktinget och Åbo Akademi ett idémöte som döpts till För svenskan – i tid. Mötet hölls i Arken på Åbo Akademi. Utgångspunkten...
Läs mer
- Artikel 2/2004
Jannika Lassus
Likt och olikt i Sverige och Finland
Under en slutkonferens i Uppsala den 29 november 2003 presenterades resultaten av forskningsprogrammen inom projektet ”Svenskt i Finland ‑ finskt i Sverige”. Under tre år har 17 olika projekt pågått på båda sidor om Bottniska viken inom humaniora, samhällsvetenskap och teologi. Projekten involverade över 120 forskare i Finland och Sverige. En lördag i Uppsala fick forskarna presentera sina resultat för varandra, inbjudna gäster och ”den bildade allmänheten”.
Läs mer
- Artikel 4/2004
Saija Tamminen
Språk, hövlighet och genus i Helsingfors
Första helgen i september samlades vetenskapsmän och vetenskapskvinnor från hela världen i Helsingfors. Forsthuset vid Helsingfors universitetet var centrum för språk, hövlighet, genus och pragmatik i fyra dagar från torsdag till söndag. Saija Tamminen, doktorand vid Nordica, Helsingfors universitet, deltog.
Läs mer
- Artikel 3/2004
Marianne Blomqvist
Nytt förnamnslexikon i Sverige
Nytt förnamnslexikon i Sverige
Läs mer
- Artikel 2/2004
Uppgradera Svefix!
Språkgranskningsprogrammet Svefix, som utvecklats av Lingsoft Ab med stöd av Forskningscentralen för de inhemska språken, har nu kommit ut i den nya versionen 1.1. Förbättringarna gäller främst stavningskontrollen...
Läs mer
- Artikel 1/2004
Charlotta Landén
Mediespråk – ett språkligt hjälpmedel för journalister
Nu finns det en ny webbplats för journalister och andra språkintresserade. Charlotta Landén, språkvårdare inom projektet Språkörat, berättar här vad du kan hitta på den alldeles färska webbplatsen.
Läs mer
- Artikel 4/2004
Sonja Vidjeskog
Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli
Några reflektioner från nordiska klarspråkskonferensen i Kongsberg, Norge
Läs mer
- Artikel 2/2004
Pia Westerberg
Föll mormor ner från Finlandiahuset? Rapport från språkvårdsdagen
Temat för Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag var i år ”Datorn och språket”. Förhandsintresset inför språkvårdsdagen var stort; arrangörerna måste meddela över 50 personer att salen på Hanaholmen var fullbokad (210 deltagare fick plats). Dagens ämne, som lätt skulle fylla många språkvårdsdagar, belystes under dagen från många håll.
Läs mer
- Artikel 1/2004
Lieselott Nordman
Det svenska juridiska ordförrådets utveckling
Hans Landqvist har kommit ut med en ny bok om det svenska juridiska ordförrådet 1800–2000. Boken är skriven i form av en forskningsrapport och ingår i rapportserien för det svenska forskningsprojektet ORDAT, vilket undersöker det svenska ordförrådets utveckling från 1800–2000. Rapporten är den tjugonde som getts ut inom projektet och behandlar det svenska juridiska ordförrådets form och utveckling i ett allmänspråkligt och ett fackspråkligt material från 1800–2000. Här recenseras boken av översättningsforskare Lieselott Nordman (Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet).
Läs mer