Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 2/2006
Antti Yliselä
"Finlandssvenska är den svenska som finnarna talar"
Vad betyder ordet finlandssvensk egentligen för sverigesvenskar? Kan en sverigesvensk höra någon skillnad mellan finlandssvenska och finnsvenska? Antti Yliselä, som gör sin civiltjänst på Focis, skrev sin pro gradu-avhandling om svenskars attityder till och kännedom om finsk brytning och finlandssvenska.
Läs mer
- Artikel 1/2006
Åsa Nordqvist Palviainen
Varför pluggar Angela från Tyskland svenska i Jyväskylä?
Åsa Nordqvist Palviainen blev överraskad över hur stort intresset för att läsa svenska var bland internationella utbytesstudenter vid Jyväskylä universitet. Hon bestämde sig för att ta reda på vilka motiven var för att läsa svenska, vad studenterna visste om språket och vad de kände till om språksituationen i Finland.
Läs mer
- Artikel 1/2006
Jannika Lassus
Informationsbroschyrer i förändring
Folkpensionsanstalten har satsat på att göra mer läsarvänliga förmånsbroschyrer. Jannika Lassus berättar hur man gått tillväga.
Läs mer
- Artikel 4/2006
Gun Oker-Blom
Språkrum och språkbruk
Antalet tvåspråkiga familjer har sedan 1980-talet stadigt ökat från en femtedel till nästan en tredjedel av alla skolelever, och detta påverkar naturligtvis språket i de finlandssvenska skolorna. Huvudmålet för Utbildningsstyrelsens spetsprojekt Språkrum är att ge finlandssvenska lärare med heterogena barngrupper fungerande undervisnings- och inlärningsstrategier, dvs. utveckla språkpedagogiska arbetssätt för att underlätta och utveckla barns språkutveckling och inlärning. Gun Oker-Blom, som är ledare för projektet, berättar om Språkrum.
Läs mer
- Artikel 2/2006
Wendy Prins
Grannspråksförståelse i Sverige och Svenskfinland
År 2003–2004 kartlades nordbors förståelse av danska, norska och svenska i forskningsprojektet Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering. Projektet finansierades av Nordiska kulturfonden och leddes av Lars-Olof Delsing, professor i svenska vid Lunds universitet. Resultaten presenteras i den nyutkomna rapporten Håller språket ihop Norden? En forskningsrapport om ungdomars förståelse av danska, svenska och norska.
Läs mer
- Artikel 3/2006
Leila Mattfolk
Moderna importord i språken i Norden – ur finlandssvenskt perspektiv
I fem års tid har en grupp forskare undersökt hur andra språk, i synnerhet engelskan, påverkar våra nordiska språk i dag. Leila Mattfolk, en av forskarna inom projektet, berättar vad projektet kommit fram till.
Läs mer
- Artikel 4/2006
Mikael Reuter
Pluricentriska språk
Svenskan i Finland talas som modersmål av ett litet mindretal av befolkningen men åtnjuter ändå ställningen som officiellt nationalspråk. Det ligger därför nära till hands att jämföra svenskan i Finland med exempelvis...
Läs mer
- Artikel 2/2006
Mikael Reuter
Mångfald, bredd och gemenskap – och en förebild för andra
Forskningscentralen för de inhemska språken (Focis) firar i år sitt trettioårsjubileum. Centralen inrättades alltså 1976, under en intressant period på några år då mycket hände inom språkområdet i Norden. År 1974...
Läs mer
- Artikel 3/2006
Mikael Reuter
Nordisk språkpolitik
De nordiska undervisningsministrarna godkände på sitt möte den 1 september i år en deklaration med rubriken ”En demokratisk språkpolitik för det mångspråkiga Norden”. De är den första språkpolitiska deklarationen i...
Läs mer
- Artikel 1/2006
Mikael Reuter
Håller vi på att mista det omistliga?
Nordiska gymnasister är sämre än sina föräldrar på att förstå de skandinaviska grannspråken, och dagens ungdomar förstår med all sannolikhet grannspråken sämre än vad ungdomarna gjorde för trettio år sedan. Särskilt...
Läs mer
- Artikel 2/2005
Robin Fortelius
Biblioteken som svenska språkbärare
I dag kan vi göra mycket annat än bara låna böcker på ett bibliotek. Robin Fortelius berättar bland annat om hur våra bibliotek utvecklats till sanna kunskapscentrum och vad biblioteken egentligen gör på webben. Dessutom betonar han vikten av bibliotekens språkbärande roll.
Läs mer
- Artikel 4/2005
Kjell Weimer
Ytterligare en finlandism?
Har Kjell Weimer upptäckt en ny finlandism? Här redogör han för sina iakttagelser beträffande användningen av ordet ytterligare i finlandssvenskan. Artikeln bygger på det föredrag Kjell Weimer höll på konferensen Svenskan i Finland i Jyväskylä i våras.
Läs mer
- Artikel 1/2005
Ann-Marie Ivars
Talspråket regionaliseras
Dialekterna närmar sig standardspråket och standardspråket närmar sig dialekterna. Fil. dr Ann-Marie Ivars berättar här om den regionalisering inom talspråket som just nu pågår i Svenskfinland.
Läs mer
- Artikel 3/2005
Marika Tandefelt
Det känns bättre att gråta i en Porsche än i en Volkswagen
Marika Tandefelt, professor i svenska vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors, recenserar Lars Melins Corporate Bullshit.
Läs mer
- Artikel 4/2005
Pia Westerberg
Spara det finlandssvenska talet
Svenska litteratursällskapet i Finland har sedan 1800-talet genom både uppteckningar och bandinspelningar samlat in rikligt med språkligt material från hela Svenskfinland. Projektet Spara det finlandssvenska talet är ändå det största enskilda projektet i sitt slag.
Läs mer
- Artikel 2/2005
Pia Westerberg
Mandarinkinesiska, ordförråd och funktionsdomäner
En språkvårdsdag om mångspråkighet
Läs mer
- Artikel 1/2005
Camilla Lindholm
Språk, litteratur och medicin
Vad kan studier i litteratur ge studerande i medicin? Och varför genomgår medicine studerandena kurser i kommunikationsundervisning? Fil. dr Camilla Lindholm, som forskat i läkar–patientsamtal, berättar hur och varför.
Läs mer
- Artikel 1/2005
Kjell Westö
Vi måste vara egensinniga, bråkiga och öppna!
I höstas arrangerades ett finlandssvenskt idémöte i Åbo. En av föredragshållarna var författaren Kjell Westö som talade under rubriken Litteraturen och dess betydelse för språket. Vi kan nu återge Kjell Westös föredrag i sin helhet i Språkbruk.
Läs mer
- Artikel 2/2005
Nina Martola
Användarkommentarer till Stora finsk-svenska ordboken
Stora finsk-svenska ordboken utkom i sin tredje och reviderade upplaga hösten 2004. Ordboksredaktören Nina Martola berättar hur användarkommentarerna sett ut och om hur kommentarerna kunnat utnyttjas i den nya upplagan.
Läs mer
- Artikel 3/2005
Jan Svanlund
Presentation av Språkriktighetsboken
Jan Svanlund, redaktör för Språkriktighetsboken, redogör för upplägg och innehåll i den nya efterlängtade handboken, och berättar också vem som kan ha mest nytta av den.
Läs mer