Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 4/2006
Mikael Reuter
Pluricentriska språk
Svenskan i Finland talas som modersmål av ett litet mindretal av befolkningen men åtnjuter ändå ställningen som officiellt nationalspråk. Det ligger därför nära till hands att jämföra svenskan i Finland med exempelvis...
Läs mer
- Artikel 2/2006
Mikael Reuter
Mångfald, bredd och gemenskap – och en förebild för andra
Forskningscentralen för de inhemska språken (Focis) firar i år sitt trettioårsjubileum. Centralen inrättades alltså 1976, under en intressant period på några år då mycket hände inom språkområdet i Norden. År 1974...
Läs mer
- Artikel 3/2006
Mikael Reuter
Nordisk språkpolitik
De nordiska undervisningsministrarna godkände på sitt möte den 1 september i år en deklaration med rubriken ”En demokratisk språkpolitik för det mångspråkiga Norden”. De är den första språkpolitiska deklarationen i...
Läs mer
- Artikel 1/2006
Mikael Reuter
Håller vi på att mista det omistliga?
Nordiska gymnasister är sämre än sina föräldrar på att förstå de skandinaviska grannspråken, och dagens ungdomar förstår med all sannolikhet grannspråken sämre än vad ungdomarna gjorde för trettio år sedan. Särskilt...
Läs mer
- Artikel 2/2005
Robin Fortelius
Biblioteken som svenska språkbärare
I dag kan vi göra mycket annat än bara låna böcker på ett bibliotek. Robin Fortelius berättar bland annat om hur våra bibliotek utvecklats till sanna kunskapscentrum och vad biblioteken egentligen gör på webben. Dessutom betonar han vikten av bibliotekens språkbärande roll.
Läs mer
- Artikel 4/2005
Kjell Weimer
Ytterligare en finlandism?
Har Kjell Weimer upptäckt en ny finlandism? Här redogör han för sina iakttagelser beträffande användningen av ordet ytterligare i finlandssvenskan. Artikeln bygger på det föredrag Kjell Weimer höll på konferensen Svenskan i Finland i Jyväskylä i våras.
Läs mer
- Artikel 1/2005
Ann-Marie Ivars
Talspråket regionaliseras
Dialekterna närmar sig standardspråket och standardspråket närmar sig dialekterna. Fil. dr Ann-Marie Ivars berättar här om den regionalisering inom talspråket som just nu pågår i Svenskfinland.
Läs mer
- Artikel 3/2005
Marika Tandefelt
Det känns bättre att gråta i en Porsche än i en Volkswagen
Marika Tandefelt, professor i svenska vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors, recenserar Lars Melins Corporate Bullshit.
Läs mer
- Artikel 4/2005
Pia Westerberg
Spara det finlandssvenska talet
Svenska litteratursällskapet i Finland har sedan 1800-talet genom både uppteckningar och bandinspelningar samlat in rikligt med språkligt material från hela Svenskfinland. Projektet Spara det finlandssvenska talet är ändå det största enskilda projektet i sitt slag.
Läs mer
- Artikel 2/2005
Pia Westerberg
Mandarinkinesiska, ordförråd och funktionsdomäner
En språkvårdsdag om mångspråkighet
Läs mer
- Artikel 1/2005
Camilla Lindholm
Språk, litteratur och medicin
Vad kan studier i litteratur ge studerande i medicin? Och varför genomgår medicine studerandena kurser i kommunikationsundervisning? Fil. dr Camilla Lindholm, som forskat i läkar–patientsamtal, berättar hur och varför.
Läs mer
- Artikel 1/2005
Kjell Westö
Vi måste vara egensinniga, bråkiga och öppna!
I höstas arrangerades ett finlandssvenskt idémöte i Åbo. En av föredragshållarna var författaren Kjell Westö som talade under rubriken Litteraturen och dess betydelse för språket. Vi kan nu återge Kjell Westös föredrag i sin helhet i Språkbruk.
Läs mer
- Artikel 2/2005
Nina Martola
Användarkommentarer till Stora finsk-svenska ordboken
Stora finsk-svenska ordboken utkom i sin tredje och reviderade upplaga hösten 2004. Ordboksredaktören Nina Martola berättar hur användarkommentarerna sett ut och om hur kommentarerna kunnat utnyttjas i den nya upplagan.
Läs mer
- Artikel 3/2005
Jan Svanlund
Presentation av Språkriktighetsboken
Jan Svanlund, redaktör för Språkriktighetsboken, redogör för upplägg och innehåll i den nya efterlängtade handboken, och berättar också vem som kan ha mest nytta av den.
Läs mer
- Artikel 2/2005
Herman Lindqvist
Svenskan – vårt gemensamma språk
Författaren Herman Lindqvist höll ett uppskattat tal på det finlandssvenska idémötet i Åbo den 19 oktober 2004. Här är talet i sin helhet.
Läs mer
- Artikel 4/2005
Sofie Henricson
"Ingen pratar svenska här" – om svenskan på språköarna
I några av Finlands helfinska städer bor små grupper av finlandssvenskar. På dessa språköar finns det även svenska skolor. Hur svenska är finlandssvenskarna på dessa orter? Hur syns den språkliga bakgrunden och miljön i det faktiska språkbruket? Sofie Henricson diskuterar här svenskan på språköarna. I artikeln behandlar hon svenska språket på språkön Kotka genom att diskutera några frågeställningar ur sin avhandling pro gradu ”Ingen pratar svenska här” En undersökning om språkbakgrund och språkanvändning bland svenska ungdomar i Kotka. I sin påbörjade doktorsavhandling kommer Sofie Henricson att fortsätta studiet av svenskan på språköarna.
Läs mer
- Artikel 1/2005
Rune Skogberg
Visioner, värderingar och önskade positioner
Det är lätt att gå vilse i snårskogen när företag och myndigheter presenterar sina värderingar och visioner, strategiska avsikter och målbilder. Rune Skogberg reder ut ord och uttryck inom strategisk styrning.
Läs mer
- Artikel 3/2005
Finsk-svensk-finsk vinordlista
Svenska språkbyråns sommarpraktikant Malin Borgström har uppdaterat och bearbetat en finsk-svensk-finsk vinordlista som ursprungligen ingick i Sverigefinska språknämndens tidskrift Kieliviesti 2/2003. Vinexperten Georg H. Borgström har granskat faktainnehållet. De ord som försetts med en asterisk (*) förklaras på sidan 25.
Läs mer
- Artikel 1/2005
Birgitta Lindgren
Med svenskan in i ett nytt årtusende
Svenskan överlevde detta sekelskifte och skall förhoppningsvis leva kvar ett bra tag till. Tillväxten av nya ord hittills är det i alla fall inget fel på. Birgitta Lindgren, nyordsredaktör vid Svenska språknämnden, ger här en överblick över nyorden under det nya årtusendets och århundradets första år.
Läs mer
- Artikel 2/2005
Catrin Norrby
Du, ni, titel eller förnamn?
Catrin Norrby redogör för det svenska tilltalsskicket i Finland och Sverige i början av tjugohundratalet. Vem säger ni och vem säger du?
Läs mer