Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 3/2004
Marianne Blomqvist
Nytt förnamnslexikon i Sverige
Nytt förnamnslexikon i Sverige
Läs mer
- Artikel 2/2004
Uppgradera Svefix!
Språkgranskningsprogrammet Svefix, som utvecklats av Lingsoft Ab med stöd av Forskningscentralen för de inhemska språken, har nu kommit ut i den nya versionen 1.1. Förbättringarna gäller främst stavningskontrollen...
Läs mer
- Artikel 1/2004
Charlotta Landén
Mediespråk – ett språkligt hjälpmedel för journalister
Nu finns det en ny webbplats för journalister och andra språkintresserade. Charlotta Landén, språkvårdare inom projektet Språkörat, berättar här vad du kan hitta på den alldeles färska webbplatsen.
Läs mer
- Artikel 4/2004
Sonja Vidjeskog
Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli
Några reflektioner från nordiska klarspråkskonferensen i Kongsberg, Norge
Läs mer
- Artikel 2/2004
Pia Westerberg
Föll mormor ner från Finlandiahuset? Rapport från språkvårdsdagen
Temat för Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag var i år ”Datorn och språket”. Förhandsintresset inför språkvårdsdagen var stort; arrangörerna måste meddela över 50 personer att salen på Hanaholmen var fullbokad (210 deltagare fick plats). Dagens ämne, som lätt skulle fylla många språkvårdsdagar, belystes under dagen från många håll.
Läs mer
- Artikel 1/2004
Lieselott Nordman
Det svenska juridiska ordförrådets utveckling
Hans Landqvist har kommit ut med en ny bok om det svenska juridiska ordförrådet 1800–2000. Boken är skriven i form av en forskningsrapport och ingår i rapportserien för det svenska forskningsprojektet ORDAT, vilket undersöker det svenska ordförrådets utveckling från 1800–2000. Rapporten är den tjugonde som getts ut inom projektet och behandlar det svenska juridiska ordförrådets form och utveckling i ett allmänspråkligt och ett fackspråkligt material från 1800–2000. Här recenseras boken av översättningsforskare Lieselott Nordman (Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet).
Läs mer
- Artikel 1/2004
Ilse Cantell
Andra uppdateringen av Stora finsk-svenska ordboken
Den Stora finsk-svenska ordboken har uppdaterats och utkommer i en ny upplaga i höst. Ordboksredaktören Ilse Cantell berättar hur uppdateringen av Stora finsk-svenska ordboken gått till.
Läs mer
- Artikel 4/2004
Monica Äikäs
Vart tog sambandsorden vägen?
Vad är det som gör att vissa texter är lättare att läsa och har mer flyt än andra? Monica Äikäs, som bl.a. språkgranskar läromedel på Svenska språkbyrån, diskuterar sambandsordens betydelse i översatt läromedelstext.
Läs mer
- Artikel 2/2004
Hans Landqvist
Ord och gränser – om sushi, sal och ett antal andra ord i svenskan
I den här artikeln behandlar Hans Landqvist några frågor om förändringar i svenskans ordförråd utifrån sitt eget och andras arbete inom projektet. Artikeln utgår från ett föredrag vid 2003 års Humanistdagar vid Göteborgs universitet.
Läs mer
- Artikel 3/2004
Per Amnestål
Språkarbete på HBL
Språkarbete på HBL
Läs mer
- Artikel 3/2004
Marit Lindqvist
"Språk får inte bli en sanitetsteknisk fråga" – om språkgranskning av finlandssvensk skönlitteratur
"Språk får inte bli en sanitetsteknisk fråga" ‑ om språkgranskning av finlandssvensk skönlitteratur
Läs mer
- Artikel 1/2004
Magnus Hinnenberg
Ny finsk-svensk-finsk militärordbok
I vår utkommer en ny finsk-svensk-finsk militärordbok. Magnus Hinnenberg berättar här om bakgrunden till ordboken och om arbetet med den. Magnus Hinnenberg är chef för språk- och översättningssektorn vid Försvarsmaktens central för utvecklingen av utbildningen (FöCUU).
Läs mer
- Artikel 4/2004
Anna Sågvall Hein
Maskinöversättningens mål och möjligheter
Vad kan översättas maskinellt i dag? Och hurdant blir resultatet? Anna Sågvall Hein, professor i datorlingvistik vid Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet, presenterar det senaste inom maskinell översättning.
Läs mer
- Artikel 1/2004
Fredrik Hertzberg
"Och att brott mot den språkkonvention". Den finlandssvenska modernismens språkbrott i sociohistorisk belysning
Litteraturvetaren, fil. dr Fredrik Hertzberg menar att de finlandssvenska modernisternas språkrevolt till en stor del handlade om att överbrygga det gap som uppstått mellan människan och språket genom den språkliga standardiseringen i början av 1900-talet. Den litterära modernismen var ett försök att jämka det litterära språket till det moderna samhället. Modernisterna upptäckte att finlandssvenskan hade en stark egen estetisk potential.
Läs mer
- Artikel 4/2004
Theodor Kallifatides
Att översätta sig själv
På översättarseminariet i Sigtuna i september 2004 höll författaren Theodor Kallifatides ett bejublat middagstal som vi till vår stora glädje nu kan publicera i Språkbruk.
Läs mer
- Artikel 2/2004
Caroline Sandström
Hur hon, han, he blivit den och de i Nyland
Caroline Sandström har forskat i dialektutjämningen i östra och mellersta Nyland. I sin licentiatavhandling Från tre genus till två i östra och mellersta Nyland undersöker hon de förändringar som skett i Nyland under den senare hälften av 1900-talet.
Läs mer
- Artikel 3/2004
Rickard Domeij
Datorn granskar språket – hur påverkar tekniken oss?
Datorn granskar språket ‑ hur påverkar tekniken oss?
Läs mer
- Artikel 1/2004
Mikael Reuter
Ord, ord, ord ...
Det står mycket om ord i det här numret av Språkbruk, och det är ingen tillfällighet. Inom det närmaste halvåret utkommer dels en ny och kraftigt omarbetad och uppdaterad upplaga av Stora finsk-svenska ordboken, dels...
Läs mer
- Artikel 4/2004
Mikael Reuter
Från ord till handling
Det så kallade idémötet i Åbo i oktober, med rubriken För svenskan – i tid, hade som ett av sina huvudsyften att lyfta fram de möjligheter som den nya språklagen ger oss och de förslag till språkstärkande åtgärder som...
Läs mer
- Artikel 3/2004
Mikael Reuter
Hur eniga är vi om språknormen?
Hur eniga är vi om språknormen?
Läs mer