Hoppa till innehåll
FrontPage
FrontPage
  • Första sidan
  • Artiklar Nuvarande sida
  • Avdelningar
  • Blogg
  • Arkiv

Artiklar - Språkbruk

Alla artiklar

  • Artikel 2/2019

    Janine Strandberg

    Kulturell förståelse underlättar kommunikationen

    Det vi anser höra till god kommunikativ kompetens, till exempel då det gäller hälsningsfraser, pauser i konversationer eller småprat med främlingar, styrs av vår egen kulturella bakgrund. Dessa skillnader i kommunikationsstil kan dock lätt leda till missförstånd i interkulturell kommunikation.

    Läs mer

  • Artikel 2/2019

    Monica Äikäs

    Döda eller sovande metaforer?

    Metaforer har traditionellt delats in i levande och döda, men enligt nyare forskning kan en del döda metaforer väckas till liv, och då är det bättre att tala om levande och sovande metaforer.

    Läs mer

  • Artikel 2/2019

    Martin Persson

    Spår av svenska i finskan

    Att det finska ordet appelsiini kommer från apelsin är inte svårt att se, men att tuoli har sitt ursprung i svenskans stol är inte självklart. Det här är den första artikeln av två som handlar om svenska lånord i finskan. Den andra delen ingår i Språkbruk 3/2019.

    Läs mer

  • Artikel 2/2019

    Caroline Elgert

    Språket når fram – till fackfolk och allmänhet, unga läsare och våra hjärnor

    Synen på språkrådgivning förändras och påverkas av politik och ideologi, Estrids bokklubb har hittat ett sätt att nå unga läsare och våra hjärnor uppskattar inte multitasking men gillar texter på papper. Allt det här handlar om hur språket når fram, vilket också var temat på årets språkvårdsdag på Hanaholmen.

    Läs mer

  • Artikel 2/2019

    Per Boström

    Romantisk kärlek: döda tåg, byggnader och ägodelar

    ”Alltså det här är ju dött tåg liksom. Det leder ingenstans. Avsluta här nu, han/hon är ett svin.” Hur pratar vi om romantisk kärlek och vilka metaforer använder vi? Denna fråga var min utgångspunkt när jag 2012...

    Läs mer

  • Artikel 17.6.2019

    Sydkustens Ordkonstskola fick Hugo Bergroth-priset 2019

    Årets Hugo Bergroth-pris på 5 000 euro tilldelades Sydkustens Ordkonstskola på språkvårdsdagen. Prismotiveringen löd: ”Sydkustens ordkonstskola har inspirerat barn till att leka med ord genom sin undervisning i...

    Läs mer

  • Artikel 1/2019

    Leif Höckerstedt

    Portugisiskans svanesång i språkens Goa?

    I den indiska delstaten Goa används språken engelska, konkani och hindi, men bakom dem skymtar ett annat språk, nämligen portugisiskan – en rest från kolonialtiden.

    Läs mer

  • Artikel 1/2019

    Anna Maria Gustafsson

    Engelsk s-plural konkurrerar med egen böjning i finlandssvenskan

    Håller s-pluralen verkligen på att etablera sig i svenskan? Inte helt, åtminstone inte enligt en webbenkät som Språkinstitutet har gjort. S-plural förekommer visserligen, men det finns också ett särfinländskt mönster.

    Läs mer

  • Artikel 1/2019

    Henrik Othman

    Korrekturläsaren som försvann

    Har tidningsspråket blivit sämre? Kan journalisterna inte längre svenska? Har man avskaffat korrekturläsarna? Det är bara den sista frågan jag vill svara obetingat ja på.

    Läs mer

  • Artikel 1/2019

    Katarina Petrell

    Svensköversättarna inom förvaltningen – en överblick av läget

    Pensioneringar och omläggningar inom översättarutbildningarna gör att behovet av översättare från finska till svenska inom den offentliga förvaltningen i Finland är stort just nu. För att säkra tillgången på kompetenta översättare behövs insatser från och samarbete mellan potentiella arbetsgivare och utbildare.

    Läs mer

  • Artikel 1/2019

    Monica Äikäs

    Prepositionen till vinner terräng

    Bruket av prepositionen till verkar öka på bekostnad av andra prepositioner, och det är framför allt finlandssvenskar och yngre personer som favoriserar till.

    Läs mer

  • Artikel 1/2019

    Rune Skogberg

    Med händerna i (j)orden

    Vi går mot varmare tider och snart vankas det vårsol och tussilago. Det är med andra ord hög tid att börja tänka på trädgård och odling. Men innan man sätter händerna i jorden kan det vara bra att botanisera lite i trädgårdens orddjungel.

    Läs mer

  • Artikel 1/2019

    Janine Strandberg

    Tvåspråkighet kan påverka vokaluttalet i finlandssvenskan

    En ny språksociologisk undersökning tyder på att ökad finsk-svensk tvåspråkighet kan leda till förändringar i vokalljud i finlandssvenskan.

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Urban Östberg

    Därför kallas Nederländerna ofta Holland

    Namnen Nederländerna och Holland används ofta parallellt, men betecknar egentligen olika områden. Historien bakom namnet Nederländerna sträcker sig tillbaka till medeltiden.

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Monica Äikäs

    Om betydelse hos metaforer

    Eftersom metaforer inte är genomskinliga, används de ibland på ett annat sätt än det gängse. De kan till exempel blandas ihop eller användas så att betydelsen blir oklar.

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Monica Äikäs

    Violett, lila, gredelint och purpur

    Färgord kan vara kluriga. I en Facebookdiskussion tog någon upp orden violett, lila, gredelint och purpur. Är de helt synonyma och utbytbara eller är det fråga om olika färgnyanser?

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Maria Vidberg

    Världsnyheter och lokala händelser påverkar namnvårdarens jobb

    Hur ska namnet Volcán de Fuego stavas på svenska? Hur uttalas namnet Säckilot? Och hur ska medier förhålla sig till namnet Telia 5G Areena?

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Lennart Ryman

    Svenska personnamn på medeltiden

    Ursprunget till de medeltida personnamnen varierar från överlevande nordiska namn till nya kristna namn och namn som kom till Sverige med invandrade tyskar. I viss mån anpassades namnen till språket i landet – bland annat fick finnarna finna sig i att få sina namn försvenskade.

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Leila Mattfolk

    Nya namn kommer in, de gamla blir kvar

    År 2020 utökas den finlandssvenska namnlängden med 38 namn. Bland nykomlingarna finns till exempel Caroline, Naomi, Thelma, Colin, Malte och Milo.

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Sammanställt av Bianca Holmberg

    Samhället behöver en alert och aktiv språknämnd

    Svenska språknämnden har tack vare sin sammansättning en unik överblick över de svenskspråkiga domänerna i Finland, men kunde ha en aktivare roll och sträva efter större synlighet i samhället, enligt de sex medlemmarna i den nya språknämnden.

    Läs mer

Sida 3 av 52
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
— Antal per sida
Visar 41-60 av 1 028 resultat.
  • ← Första
  • Föregående
  • Nästa
  • Sista →

Alla tidskrifter

År

  • 2021

Språkbruk tidskrifter

  • De senaste numren
    • 4/2020
    • 3/2020
    • 2/2020
    • 1/2020
    • 4/2019
    • 3/2019
    • 2/2019
    • 1/2019
    • 4/2018
    • 3/2018
  • 2010-talet
    • 2/2018
    • 1/2018
    • 4/2017
    • 3/2017
    • 2/2017
    • 1/2017
    • 4/2016
    • 3/2016
    • 2/2016
    • 1/2016
    • 4/2015
    • 3/2015
    • 2/2015
    • 1/2015
    • 4/2014
    • 3/2014
    • 2/2014
    • 1/2014
    • 4/2013
    • 3/2013
    • 2/2013
    • 1/2013
    • 4/2012
    • 3/2012
    • 2/2012
    • 1/2012
    • 1/2011
    • 2/2011
    • 3/2011
    • 4/2011
    • 1/2010
    • 2/2010
    • 3/2010
    • 4/2010
  • 2000-talet
    • 1/2009
    • 2/2009
    • 3/2009
    • 4/2009
    • 1/2008
    • 2/2008
    • 3/2008
    • 4/2008
    • 1/2007
    • 2/2007
    • 3/2007
    • 4/2007
    • 1/2006
    • 2/2006
    • 3/2006
    • 4/2006
    • 1/2005
    • 2/2005
    • 3/2005
    • 4/2005
    • 1/2004
    • 2/2004
    • 3/2004
    • 4/2004
    • 1/2003
    • 3/2003
    • 1/2002
    • 2/2002
    • 3/2002
    • 4/2002
    • 1/2001
    • 2/2001
    • 3/2001
    • 4/2001
    • 1/2000
    • 2/2000
    • 3/2000
    • 4/2000
  • 1990-talet
    • 1/1999
    • 2/1999
    • 3/1999
    • 4/1999
    • 1/1998
    • 2/1998
    • 3/1998
    • 4/1998
    • 1/1997
    • 2/1997
    • 3/1997
    • 4/1997
    • 1/1996
    • 2/1996
    • 3/1996
    • 4/1996
    • 1/1995
    • 2/1995
    • 3/1995
    • 4/1995
    • 1/1994
    • 2/1994
    • 3/1994
    • 4/1994
    • 1/1993
    • 2/1993
    • 3/1993
    • 4/1993
    • 1/1992
    • 2/1992
    • 3/1992
    • 4/1992
    • 1/1991
    • 2/1991
    • 3/1991
    • 4/1991
    • 1/1990
    • 2/1990
    • 3/1990
    • 4/1990
  • 1980-talet
    • 1/1989
    • 2/1989
    • 3/1989
    • 4/1989
    • 1/1988
    • 2/1988
    • 3/1988
    • 4/1988
    • 1/1987
    • 2/1987
    • 1/1986
    • 2/1986
    • 1/1985
    • 2/1985
    • 1/1984
    • 2/1984
    • 1/1983
    • 2/1983
    • 1/1982
    • 2/1982
    • 1/1981
  • Första sidan
  • Artiklar Nuvarande sida
  • Avdelningar
  • Blogg
  • Arkiv

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Enskilda artikelförfattare ansvarar själva för åsikterna i sina artiklar.

Om kakor (cookies)
Registerredogörelse

Chefredaktör

Bianca Ortiz Holmberg
bianca.ortiz@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 211

Redaktionssekreterare

Pia Westerberg
pia.westerberg@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 300

 

Utgivare

Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, www.sprakinstitutet.fi 

Redaktion

Svenska avdelningen 
Hagnäskajen 6, FI-00530 Helsingfors 
Tfn 0295 333 300 
E-post: sprakbruk@sprakinstitutet.fi 
www.sprakinstitutet.fi

Språkbruk utkommer endast på nätet från och med januari 2021. Nya artiklar publiceras regelbundet.

Kontakta oss

Institutet för de inhemska språket Institutet för de inhemska språket