Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 3/2017
Monica Äikäs
”Här lägger vi punkt” Om hyperkorrektion i finlandssvenskan
De flesta av oss vill gärna använda ett så korrekt språk som möjligt, men ibland blir det fel just av den anledningen.
Läs mer
- Artikel 3/2017
Johan Bärlund
Juridiken och det nordiska
Nordiska förmögenhetsrättsjurister diskuterade den nordiska språkgemenskapen på de nordiska förmögenhetsrättsdagarna.
Läs mer
- Artikel 2/2017
Henrik Hu
Hur förfärligt sågen klingar
Träden träffas, talar om livet. Aspen är skakad, hon darrar. Ekarna knotar, granarna barrar, hotet är inte överdrivet. Hassel och björk, som precis har fått dungar säger att skräcken är rotad när hela stammen är...
Läs mer
- Artikel 2/2017
Bianca Holmberg
Kravet på klarspråk gäller också namn
Trenden att skapa varumärken av myndigheter syns mer och mer i namngivningen inom den offentliga sektorn. Men det finns skäl att vara försiktig med att låta varumärkestänkandet påverka namn på myndigheter.
Läs mer
- Artikel 2/2017
Monica Äikäs
Funderingar kring tidsadverbialet ibland
Tidsadverbialet ibland skiljer sig i vissa fall från andra motsvarande adverbial när det gäller placering i satsen.
Läs mer
- Artikel 2/2017
Carola Ekrem
Gamla ordspråk lever i nya medier
Ordspråken är inte döda, utan spelar en viktig roll till exempel i sociala medier. På Svenska litteratursällskapet pågår arbetet med att göra gamla ordspråk tillgängliga i bokform och digitalt.
Läs mer
- Artikel 2/2017
Bianca Holmberg
Hen – hur gick det sen?
Debatten gick het när pronomenet hen började få spridning i svenskan 2012, men hur ser bruket av hen ut på finlandssvenskt håll i dag?
Läs mer
- Artikel 2/2017
Bianca Holmberg
Mona Forsskåhl vill vässa argumenten för studier i nordiska språk
Som professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet vill Mona Forsskåhl fokusera på finlandssvenskt språkbruk i olika former.
Läs mer
- Artikel 2/2017
Urban Östberg
Prepositioner, verbpartiklar och stavning är svårt i svenskan
För andraspråksinlärare är det svårt att förstå skillnaden mellan känna och känna till, och att lära sig att det heter i en affär men på ett café.
Läs mer
- Artikel 2/2017
Bianca Holmberg
Språket i kyrkan balanserar mellan gammalt och nytt
Språket i kyrkan kan och ska på många plan följa med sin tid, men det finns ord och uttryck som inte kan ersättas, även om de kan kännas svåra eller omoderna.
Läs mer
- Artikel 2/2017
Karin Hagren Idevall
Språket kan befästa rasism
När vi använder språket formar vi den värld vi talar om. Språket är bärare av normer och föreställningar som bidrar till att upprätthålla rasistiska fördomar och världsbilder.
Läs mer
- Artikel 2/2017
Nina Martola
1 300 nya ord i Stora finsk-svenska ordboken
Den efterfrågade Stora finsk-svenska ordboken finns nu fritt tillgänglig på nätet. Nätversionen av Stora finsk-svenska ordboken innehåller cirka 1 300 nya uppslagsord.
Läs mer
- Artikel 2/2017
Susanna Nygård
″Läs god, svensk litteratur!″
Tekniska hjälpmedel, vikten av språkdiskussioner och god översättning var ämnen som präglade programmet under Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag 2017.
Läs mer
- Artikel 2/2017
Pia Westerberg
Ledare
Trött på texter?
Läs mer
- Artikel 1/2017
Henrik Hu
Ur möblers dolda liv
I rummet står de fyrbenta och tänker, man anar känslor om man lyssnar rätt. Det muttras under ytorna som blänker. En pigtittare vrider sig kokett. Kommoden står i vrån och håller låda, fåtöljen flirtar med en...
Läs mer
- Artikel 1/2017
Robin Valtiala
I Katalonien slipas de språkliga strategierna
Efter en vistelse i Arenys de Mar norr om Barcelona, under vilken jag har blivit charmad av det katalanska språket, har jag läst om vad språkvetare och författare i regionen har för inställning till begreppet språknorm, och blivit charmad en gång till.
Läs mer
- Artikel 1/2017
Peter Svanberg
Saker som kommunicerar
Det skapas allt fler ”saker” som utrustas med förmåga att kommunicera med andra saker, med internet och med oss. Hur ska vi uttrycka det här på svenska?
Läs mer
- Artikel 1/2017
Bianca Holmberg
Framställningen av lucia skapar myter om olika grupper
Hufvudstadsbladets gestaltning av lucia konstruerar ett idealiserat Svenskfinland med en symbolisk överklass, en medelklass och en underklass, enligt Tiina Räisäs doktorsavhandling.
Läs mer
- Artikel 1/2017
Monica Äikäs
Ett triumfkort på hand – om språkliga feltolkningar
Vårt språk innehåller feltolkade ord och uttryck av olika slag. En del av dem används i vida kretsar medan andra är individuella feltolkningar.
Läs mer
- Artikel 1/2017
Mikael Ekholm
Könsneutralitet och nya termer i nya Slaf
Anvisningar om hur pronomenet hen ska användas och en uppdaterad ordlista hör till nyheterna i den nya utgåvan av Svenskt lagspråk i Finland.
Läs mer