Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 2/2018
Monica Äikäs
Tempusfrågor i svenskan
Svenskan har flera olika tempus, tidsformer av verb. När det gäller tempusbruket i svenskan är det ofta viktigt att hålla sig till samma tidsplan i en text eller åtminstone i en mening.
Läs mer
- Artikel 2/2018
Sofia Strömgård, Magnus Carlsten
De sista mohikanerna i Aiboland
För inte alltför länge sedan bodde tusentals estlandssvenskar längs med den estniska västkusten, Aiboland. I dag finns bara några hundra kvar.
Läs mer
- Artikel 2/2018
Bianca Holmberg
Språket hjälper oss att minnas
Språket och det språkliga berättandet spelar stor roll för hur mycket vi minns, men de allra viktigaste minnena är ofta nonverbala och omöjliga att beskriva i ord.
Läs mer
- Artikel 2/2018
Josefin Ikonen
Webben utmanar och stimulerar den skrivna svenskan
Webben öppnar nya publiceringsmöjligheter för både privatpersoner och professionella skribenter, men den snabba utvecklingen ställer också allt högre och mer varierande krav på både språket och formen.
Läs mer
- Artikel 2/2018
Jenny Nilsson, Sofia Tingsell
Svenskan i kontakt med Amerika
Den massiva utvandringen till Amerika från det svenska språkområdet gav upphov till en egen varietet av svenska. Många utvandrare började till exempel tala om att digga, travla och renta och kallade den elektriska spisen för stove.
Läs mer
- Artikel 1/2018
Anders Ahlqvist
Hast du mir gesehen
Den här artikeln reder ut när uttrycket hast du mir gesehen började användas och varför objektet mir (sv. ”åt mig”) står i dativ.
Läs mer
- Artikel 1/2018
Bianca Holmberg, Ulla Onkamo
Ungegn – över 50 år av internationellt ortnamnssamarbete
Också ortnamnen har sitt eget FN-organ. Ungegn är ett forum där namnexperter från hela världen diskuterar till exempel hur ortnamn ska samlas in, stavas och translittereras.
Läs mer
- Artikel 1/2018
Bianca Holmberg
Konkreta ord är som syre för hjärnan
Programledaren, komikern, författaren och språkvetaren Fredrik Lindström var en av talarna på konferensen Mediespråk 2018. Språkbruk ställde några frågor till honom.
Läs mer
- Artikel 1/2018
Bianca Holmberg
Språkinstitutet ska stå för en genomtänkt språksyn
– Det är viktigt att vi bidrar med en objektiv och välgrundad språksyn i ett samhälle där det finns många olika åsikter om språk, säger Charlotta af Hällström-Reijonen, ny chef för Språkinstitutets svenska avdelning.
Läs mer
- Artikel 1/2018
Bianca Holmberg
Jan-Ola Östman – meriterad professor som vill förbättra världen
Engelska, pragmatik, teckenspråk, solvdialekt, ansvar och ideologi, nyanlända i Österbotten, nordiska språk. Emeritusprofessor Jan-Ola Östmans långa och ovanligt mångsidiga akademiska karriär började när han var på väg mot en natt på Amsterdams gator.
Läs mer
- Artikel 1/2018
Kristy Beers Fägersten
På svenska svär vi gärna på engelska
Jävla skit eller what the fuck? För svordomsforskarna är det inte helt enkelt att definiera vad en svordom är. På svenska blir det till exempel allt vanligare att svära på engelska.
Läs mer
- Artikel 1/2018
Anna Sågvall Hein
Den maskinella översättningen ökar – översättaren behövs ändå
Maskinell översättning har kommit i bruk alltmer på senare år. Det finns flera olika maskinöversättningstjänster tillgängliga på nätet, men den kvalitet som de olika tjänsterna erbjuder varierar.
Läs mer
- Artikel 1/2018
Wivan Nygård-Fagerudd
Spetskunskap för tungspetsen
När sverigesvensken säger köld hör finlandssvensken ordet sköld. I princip. I praktiken förstår vi varandra väl och kan tryggt tala svenska enligt respektive variant. Men vilket är rätt uttal för den som sjunger Sibelius ”innan vinterns köld dig nådde”?
Läs mer
- Artikel 1/2018
Bianca Holmberg
Nyord i Norden 2017
De globala fenomenen #metoo och fejkade nyheter präglade hela Norden 2017. Samtidigt visar ord som lillavelger (Norge), josse (Finland), kompetensutvisning (Sverige) och kvotekonge (Danmark) vad som har varit aktuellt i respektive land under året.
Läs mer
- Artikel 1/2018
Anne Bergman
Påskdagarnas namn – gammal teologi och roliga påhitt
Namnen på påskdagarna kommer både från kyrklig och folklig tradition. Till de folkliga namnen hör till exempel mulenmåndag och kråkmåndag, tränutisdag och spatsertisdag.
Läs mer
- Artikel 4/2017
Susanna Nygård
Det förvirrande språket emoji
Många av oss använder emojier när vi skriver t.ex. meddelanden, men underlättar de textförståelsen eller gör de oss förvirrade?
Läs mer
- Artikel 4/2017
Monica Äikäs
Få, färre, färst – att fylla luckor i böjningsmönster
Kan man använda superlativformen färst av adjektivet få? Svaret är numera ja. Adjektivet få har tidigare saknat superlativform i Svenska Akademiens ordlista, men i den nyaste upplagan är böjningsmönstret fullständigt:...
Läs mer
- Artikel 4/2017
Ann-Kathrin Mehrens
Lingvistiska hårklyverier: Kreativa frisörsnamn i stadsmiljöer
Många frisörsalonger har fyndiga och kreativa namn. Vad avspeglar denna språkliga kreativitet?
Läs mer
- Artikel 4/2017
Magnus Linton
Den akademiska texten som berättelse
Vem läser akademiska avhandlingar i dag? Intressanta forskningsrön blir ofta svårtillgängliga för den vanliga läsaren, enligt Magnus Linton. Författaren och kulturjournalisten Linton har anställts vid Uppsala universitet för att stimulera forskare till bättre skrivande.
Läs mer
- Artikel 4/2017
Cecilia Segerby
Att läsa texter i matematiken
Läsning i matematik skiljer sig en hel del från andra sorters läsning när det gäller avkodning och läsförståelse. Cecilia Segerby berättar här vilka skillnaderna är. Segerby är intresserad av hur olika läs- och skrivaktiviteter kan utarbetas för att stödja elevers resonemangsförmåga och deras matematiska kunskaper.
Läs mer