Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 1/2002
Björn-Eric Mattsson
Gott nytt mobilår!
Centralen för teknisk terminologi har gett ut en ordlista med 365 ord som hänför sig till mobiltekniken. Björn-Eric Mattsson, datakonsult och Hugo Bergroth-pristagare 2000, ordinerar i sin recension läsarna ett ord per dag.
Läs mer
- Artikel 1/2002
Michaela Örnmark
Svenska bebyggelsenamn i Finland
Lars Huldén har kommit ut med en ny bok om finlandssvenska bebyggelsenamn. I den ges alla och envar möjlighet att se på bekanta platser med nya ögon. Här recenseras boken av ortnamnsforskaren Michaela Örnmark.
Läs mer
- Artikel 1/2002
Fore! Ordlista för golftermer på webben
Golf hör till de mer termrika sporterna. En total golfanalfabet kan få problem med termer som par, tee, albatross och yips, men också en duffer kan må bra av att plugga termer. En golfänka känner sig säkert lugnare om...
Läs mer
- Artikel 4/2002
Sandra Bernas
Taal dialekt i staan!
Den nyutnämnde professorn i nordiska språk vid Helsingfors universitet, Jan-Ola Östman, tycker att våra dialekter är fantastiska. Han är naturligtvis speciellt förtjust i sitt eget modersmål, Solvdialekten (av...
Läs mer
- Artikel 4/2002
Lieselott Nordman
Översättning inom Europeiska unionen. Varför, hur och vad?
Emma Wagner, Svend Bech och Jesús M. Martínez är alla översättare inom EU och tillsammans har de nu kommit ut med en ny grundläggande bok om hur översättningsarbetet vid EU:s olika institutioner går till i praktiken. Här recenseras boken av filosofie magister Lieselott Nordman, assistent vid Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Lieselott Nordman forskar i ämnet lagöversättning i Finland.
Läs mer
- Artikel 3/2002
Matschalkan används i vannan
Matschalkan används i vannan
Läs mer
- Artikel 2/2002
Sandra Forsman
Fem seminarier om hotad svenska blir handlingsprogram
Svenska språknämnden i Finland utarbetar ett handlingsprogram för svenskan i Finland. Some ett led i detta arbete har fem seminarier arrangerats under våren. Sandra Forsman, sekreterare för Svenska språknämnden, redogör här för diskussionen under seminarierna.
Läs mer
- Artikel 3/2002
Kommateringen i svenskan
Tydlighetskommatering Kommateringen kan vara ett problem när man skriver. Alltför många kommatecken kan göra en text hackig och störa läsrytmen, medan alltför få kan innebära att texten blir svår att tyda. I nutida...
Läs mer
- Artikel 3/2002
Sandra Bernas
Scenspråksdebatt på Hangö teaterträff
Under våren pågick en diskussion i Hufvudstadsbladet om språket på våra finlandssvenska scener. Den intressanta och tankeväckande diskussionen inspirerade arrangörerna för den årligen återkommande teaterträffen i Hangö till en paneldebatt. I denna debatt deltog även Språkbruk, som här bjuder sina läsare på en sammanställning av debatten.
Läs mer
- Artikel 2/2002
Charlotta af Hällström-Reijonen
Idéspruta och inspirationskälla för skolorna
Svenskans kvalitet i de finlandssvenska skolorna har under de senaste åren väckt både oro och diskussion. En naturlig följd av detta blev Svenska kulturfondens, utbildningsstyrelsens och Forskningscentralen för de...
Läs mer
- Artikel 4/2002
Mikael Reuter
Vad kan Svefix göra?
Den finlandismkontroll som Lingsoft Ab har byggt upp i samarbete med Forskningscentralen för de inhemska språken och integrerat med sin stavningskontroll Orthografix och sin grammatikkontroll Grammatifix är en av de stora språkvårdssatsningar som Svenska kulturfonden har understött under de senaste åren. Kombinationen av de tre språkverktygen har fått namnet Svefix och den lanserades i början av oktober. Här presenteras programmet av Mikael Reuter; i nästa nummer av Språkbruk publicerar vi en recension av en utomstående användare.
Läs mer
- Artikel 2/2002
Charlotta af Hällström-Reijonen
Hugo Bergroth-sällskapet 10 år
Den 16 maj arrangerade Hugo Bergroth-sällskapet sin tionde språkvårdsdag på Hanaholmen, denna gång med temat ”Språklyft – om språkvård och språkplanering”. Ämnet belystes ur både finlandssvensk, sverigesvensk och...
Läs mer
- Artikel 3/2002
Lisa Södergård
Från änne till fotknyla – kroppsdelar på dialekt
I denna artikel skriver Lisa Södergård om dialektala benämningar på små kroppsdelar: änne, knyla, armbågastöt och snåll. Lisa Södergård arbetar på redaktionen för Ordbok över Finlands svenska folkmål (”Dialektordboken”).
Läs mer
- Artikel 1/2002
Urban Östberg
Fasta fraser i svenskan
Fasta fraser är svåra att lära sig för andraspråkstalare. Men det är de som gör språket idiomatiskt, skriver Urban Östberg, universitetsadjunkt vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet.
Läs mer
- Artikel 4/2002
Jonna Ahti
Språkliga drag i finlandssvenska chattkanaler
Att diskutera i realtid på Internet, chatta, blir allt populärare hela tiden. Vissa språkliga drag i chattandet är universella medan andra är mer specifika. I sin pro gradu-avhandling (Helsingfors universitet) studerade Jonna Ahti språkliga drag som kan anses vara typiska för finlandssvenska ungdomars samtal på Internet. I artikeln presenteras några sådana drag.
Läs mer
- Artikel 3/2002
Sven-Göran Malmgren
Det svenska ordförrådets utveckling sedan 1800 (1)
Det svenska ordförrådet har genomgått mycket stora förändringar under 1800- och 1900-talet. Detta är den första artikeln i en tvådelad artikelserie om det svenska ordförrådets utveckling under 200 år. Den första artikeln behandlar nyordsproduktion inom allmänspråket. Den andra artikeln publiceras i Språkbruk 4/2002. Artiklarna är skrivna av Sven Göran Malmgren, professor i svenska vid Göteborgs universitet.
Läs mer
- Artikel 2/2002
Ralf Svenblad
Släkt och osläkt i Anni Blomqvists Stormskärsromaner
En romanserie kan ge inblickar i skärgårdsbornas språk- och föreställningsvärld. Prov på detta ger Ralf Svenblad, ålänning, verksam som förlagsredaktör i Stockholm. Bidraget är tänkt att ingå i en kommande studie om folkmålet i Anni Blomqvists romaner om Maja: Stormskärsåländska.
Läs mer
- Artikel 1/2002
Bent Jørgensen
Storbyens stednavne
Hur väl känner tonåringar till ortnamnen i sin närmiljö? Uppfattar de också de bakomliggande principerna för namngivningen? Dr.phil. Bent Jørgensen, lektor vid Institut for Navneforskning vid Köpenhamns universitet, presenterar här en pilotundersökning han gjort om ortnamnen i Köpenhamn.
Läs mer
- Artikel 2/2002
Birgitta Romppanen
Alla elektroniska ordböcker håller inte måttet
Elektroniska ordböcker kan vara av mycket olika kvalitet. I denna artikel granskar Birgitta Romppanen, t.f. professor i modern finska vid Vasa universitet, sex finsk-svenska elektroniska ordböcker. Vissa av ordböckerna är direkt undermåliga. Birgitta Romppanen doktorerade i fjol på utvecklingen av den finsk-svenska och den enspråkiga finska ordboken.
Läs mer
- Artikel 3/2002
Niels Davidsen-Nielsen
Kan vi overleve engelsk i Norden?
Inom näringslivet och naturvetenskaperna i Norden har engelskan fått en dominerande ställning. Detta betyder ännu inte undergången för våra språk, men vi ska ta det som en varningssignal, och göra något för att förhindra en fortsatt utveckling i samma riktning. Något som behövs i de flesta nordiska länderna är en medveten språkpolitik. Niels Davidsen-Nielsen är professor i engelska vid handelshögskolan i Köpenhamn och vice ordförande i Dansk Sprognævn.
Läs mer