Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 3/2004
Rickard Domeij
Datorn granskar språket – hur påverkar tekniken oss?
Datorn granskar språket ‑ hur påverkar tekniken oss?
Läs mer
- Artikel 1/2004
Mikael Reuter
Ord, ord, ord ...
Det står mycket om ord i det här numret av Språkbruk, och det är ingen tillfällighet. Inom det närmaste halvåret utkommer dels en ny och kraftigt omarbetad och uppdaterad upplaga av Stora finsk-svenska ordboken, dels...
Läs mer
- Artikel 4/2004
Mikael Reuter
Från ord till handling
Det så kallade idémötet i Åbo i oktober, med rubriken För svenskan – i tid, hade som ett av sina huvudsyften att lyfta fram de möjligheter som den nya språklagen ger oss och de förslag till språkstärkande åtgärder som...
Läs mer
- Artikel 3/2004
Mikael Reuter
Hur eniga är vi om språknormen?
Hur eniga är vi om språknormen?
Läs mer
- Artikel 2/2004
Mikael Reuter
Språkteknologi är dagens melodi – men det är människan som behärskar språket
Det var knappast någon tillfällighet att årets traditionella Hugo Bergroth-dag på Hanaholmen den 18 maj blev en sådan publiksuccé att ett femtiotal hugade deltagare rentav måste avvisas. Språkvårdsdagens tema var...
Läs mer
- Artikel 3/2003
Bindestreck – en liten repetition
Huvudregel: sammansättningar skrivs utan bindestreck
Läs mer
- Artikel 1/2003
Mia Falk
Svenskan kommer förändras
Jag är rätt ung ännu, och får som språkvårdare ibland uppleva att äldre språkbrukare fördömer eller åtminstone ogillar språkdrag som i mitt personliga språk känns som det enda naturliga valet. De här diskussionerna om...
Läs mer
- Artikel 1/2003
Charlotta af Hällström-Reijonen
Det är inget fel på kontaktinformation
I vår kollega i Sverige, Språkvård (4/2002) undrade en läsare om ordet kontaktinformation kan rekommenderas, även om många motarbetar ordet för att det är en finlandism. Språkvårdaren Jan Svanlund svarade att...
Läs mer
- Artikel 3/2003
Brita Löflund
Till minnet av professor Göran Karlsson
Göran Karlsson, professor emeritus vid Åbo Akademi, avled den 11 september 2003. Bergsrådet Anders Kramer och hans hustru Sally donerade år 1942 till Stiftelsen för Åbo Akademi ett antal aktier att förvaltas under...
Läs mer
- Artikel 3/2003
Charlotta Landén
Språkörat språkvårdar finlandssvenska dagstidningar
Den 1 februari 2003 startade projektet Språkörat som är ett samarbetsprojekt mellan de finlandssvenska dagstidningarna, Finska notisbyrån och Forskningscentralen för de inhemska språken. Syftet är att vårda språket i de finlandssvenska dagstidningarna. Här berättar språkvårdaren Charlotta Landén om projektet.
Läs mer
- Artikel 3/2003
Charlotta Landén
Nordiskt språkmöte i Tavastehus
Det årliga nordiska språkmötet hölls i år i Finland. Den 28–31 augusti sammanstrålade representanter från Dansk Sprognævn, Forskningscentralen för de inhemska språken, Føroyska málnevndin, Íslensk málnefnd, Nordiska...
Läs mer
- Artikel 3/2003
Sven-Göran Malmgren
Den danska Korpus 2000 – ett genombrott för tillämpad nordisk språkteknologi
Sven-Göran Malmgren är professor i svenska vid Göteborgs universitet och har varit verksam i många lexikografiska projekt, som bl.a. Svensk ordbok och Nationalencyklopedins ordbok. Han är mäkta imponerad av den nya danska Korpus 2000.
Läs mer
- Artikel 1/2003
Silva Björk
I nöd och lust – liten hjälpreda för att skriva bröllopsinbjudning
Så här på vårkanten brukar många förälskade par börja planera sitt sommarbröllop, och det brukar märkas också på språkbyrån. Det är nämligen många som konsulterar språkvårdarna för att få tips om lämpliga formuleringar på inbjudningskortet. Silva Björk, som själv gifte sig i fjol, har här samlat några tankar kring hur inbjudningarna ska eller kan se ut.
Läs mer
- Artikel 3/2003
Marika Tandefelt
Språkvårdens marknad
Hur ser finlandssvenskarna på den finlandssvenska språkvården? Var söker den rådville svar på sina språkfrågor? Bland annat dessa frågor behandlas i artikeln som baserar sig på ett föredrag som Marika Tandefelt höll på ett nordiskt symposium i maj 2003 på Hanaholmen.
Läs mer
- Artikel 3/2003
Cita Reuter
"Översättaren är den enda som helt måste förstå en bok". Ett samtal med Thomas Warburton
Varför kallar Thomas Warburton översättaren för ”en litteraturens rörmokare”? Går det att översätta till något annat språk än sitt modersmål? Kan man översätta dialekter? Cita Reuter, radiojournalist, har intervjuat Thomas Warburton med anledning av hans självbiografi Efter 30 000 sidor. Från en översättares bord. Intervjun baserar sig på en radiointervju i programmet Reflektion våren 2003.
Läs mer
- Artikel 1/2003
Lotta Collin
Internet och språket – hot och möjligheter
Lotta Collin tar upp några positiva och negativa sidor med Internet i förhållande till vårt språk och vårt språkbruk. Diskussionen tar avstamp i hennes egna upplevelser och intryck som språkforskare med ett intresse för såväl kommunikationen i nya medier som språkriktighetsfrågor och språklig variation. Lotta Collin är doktorand på svenska institutionen vid Åbo Akademi.
Läs mer
- Artikel 1/2003
Robin Fortelius
Svefix i praktiken
Svefix är ett nytt program som kontrollerar stavning, grammatik och finlandismer i svenska texter. Planeraren Robin Fortelius vid Finländska bibliotekens webbtjänster redogör här för sina erfarenheter av Svefix. Skribenten är bibliotekarie och filosofie kandidat i nordiska språk.
Läs mer
- Artikel 3/2003
Björn-Eric Mattsson
De goda, de onda, de fula – och de nya. Några tankar om svensk dataterminologi
Vad gör trojanska hästar på Internet?Varför skall man inte tala om hemsida? Och vad betyder bredband, egentligen? I dag intar Internet en så självklar plats i vår vardag att vi knappt längre reflekterar över det. Behovet av en enhetlig terminologi inom området är stort. Här klargör Björn-Eric Mattsson begreppen inom den nyaste dataterminologin. I slutet av artikeln finns en förteckning över 50 nya svenska dataord med förklaringar. Björn-Eric Mattsson är datalärare vid Helsingfors svenska arbetarinstitut och datakonsult.
Läs mer
- Artikel 1/2003
Mikael Reuter
Journalister satsar på språket
I dag är det en fröjd att vara språkvårdare. Efterfrågan på språkvård är stor, språkvården är uppskattad och det finns en stor förståelse för språkvårdens syften. Det blir allt mer sällsynt att man stöter på...
Läs mer
- Artikel 3/2003
Mikael Reuter
Korpusar behövs – men lita inte blint på dem!
En korpus (eller närmare preciserat textkorpus) är en samlad textmängd som t.ex. kan göras till föremål för vetenskapligt studium. I dag används ordet i praktiken bara om elektroniska korpusar, som ofta omfattar flera...
Läs mer