Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 1/2003
Silva Björk
I nöd och lust – liten hjälpreda för att skriva bröllopsinbjudning
Så här på vårkanten brukar många förälskade par börja planera sitt sommarbröllop, och det brukar märkas också på språkbyrån. Det är nämligen många som konsulterar språkvårdarna för att få tips om lämpliga formuleringar på inbjudningskortet. Silva Björk, som själv gifte sig i fjol, har här samlat några tankar kring hur inbjudningarna ska eller kan se ut.
Läs mer
- Artikel 3/2003
Marika Tandefelt
Språkvårdens marknad
Hur ser finlandssvenskarna på den finlandssvenska språkvården? Var söker den rådville svar på sina språkfrågor? Bland annat dessa frågor behandlas i artikeln som baserar sig på ett föredrag som Marika Tandefelt höll på ett nordiskt symposium i maj 2003 på Hanaholmen.
Läs mer
- Artikel 3/2003
Cita Reuter
"Översättaren är den enda som helt måste förstå en bok". Ett samtal med Thomas Warburton
Varför kallar Thomas Warburton översättaren för ”en litteraturens rörmokare”? Går det att översätta till något annat språk än sitt modersmål? Kan man översätta dialekter? Cita Reuter, radiojournalist, har intervjuat Thomas Warburton med anledning av hans självbiografi Efter 30 000 sidor. Från en översättares bord. Intervjun baserar sig på en radiointervju i programmet Reflektion våren 2003.
Läs mer
- Artikel 1/2003
Lotta Collin
Internet och språket – hot och möjligheter
Lotta Collin tar upp några positiva och negativa sidor med Internet i förhållande till vårt språk och vårt språkbruk. Diskussionen tar avstamp i hennes egna upplevelser och intryck som språkforskare med ett intresse för såväl kommunikationen i nya medier som språkriktighetsfrågor och språklig variation. Lotta Collin är doktorand på svenska institutionen vid Åbo Akademi.
Läs mer
- Artikel 1/2003
Robin Fortelius
Svefix i praktiken
Svefix är ett nytt program som kontrollerar stavning, grammatik och finlandismer i svenska texter. Planeraren Robin Fortelius vid Finländska bibliotekens webbtjänster redogör här för sina erfarenheter av Svefix. Skribenten är bibliotekarie och filosofie kandidat i nordiska språk.
Läs mer
- Artikel 3/2003
Björn-Eric Mattsson
De goda, de onda, de fula – och de nya. Några tankar om svensk dataterminologi
Vad gör trojanska hästar på Internet?Varför skall man inte tala om hemsida? Och vad betyder bredband, egentligen? I dag intar Internet en så självklar plats i vår vardag att vi knappt längre reflekterar över det. Behovet av en enhetlig terminologi inom området är stort. Här klargör Björn-Eric Mattsson begreppen inom den nyaste dataterminologin. I slutet av artikeln finns en förteckning över 50 nya svenska dataord med förklaringar. Björn-Eric Mattsson är datalärare vid Helsingfors svenska arbetarinstitut och datakonsult.
Läs mer
- Artikel 1/2003
Mikael Reuter
Journalister satsar på språket
I dag är det en fröjd att vara språkvårdare. Efterfrågan på språkvård är stor, språkvården är uppskattad och det finns en stor förståelse för språkvårdens syften. Det blir allt mer sällsynt att man stöter på...
Läs mer
- Artikel 3/2003
Mikael Reuter
Korpusar behövs – men lita inte blint på dem!
En korpus (eller närmare preciserat textkorpus) är en samlad textmängd som t.ex. kan göras till föremål för vetenskapligt studium. I dag används ordet i praktiken bara om elektroniska korpusar, som ofta omfattar flera...
Läs mer
- Artikel 2/2002
Aktuell litteratur
Aktuell litteratur
Läs mer
- Artikel 2/2002
Nina Martola
Ny svensk ordbok
Förra året kom en helt ny svenska definitionsordbok ut, Natur och kulturs svenska ordbok. Bakom den står en arbetsgrupp på över tjugo personer, men som författare anges Per Olof Köhler, Ulla Messelius och Birgitta...
Läs mer
- Artikel 2/2002
Peter A. Sjögren
Svenska språkböcker förenar nytta med nöje
Böcker om språk och hur man använder det är en livskraftig genre i Sverige. Peter A. Sjögren ger här en översikt över nyutkomna språkböcker riktade till den breda allmänheten. Artikelförfattaren är fristående förlagskonsult i Stockholm, tidigare bl.a. huvudredaktör i Nationalencyklopedin, och styrelseledamot i Svenska språknämnden. Artikeln är en bearbetning av en artikel publicerad i Dagens Forskning 29.4.2002.
Läs mer
- Artikel 1/2002
Peter Slotte
God ortnamnssed
I Sverige stadgar kulturminneslagen att ortnamn ska behandlas enligt ”god ortnamnssed”. Ortnamnsexperten Staffan Nyström diskuterar i Ortnamnen och kulturminneslagen elva typfall som aktualiserar tolkning av vad god ortnamnssed är. Peter Slotte, namnvårdare på Forskningscentralen för de inhemska språken, har läst Nyström.
Läs mer
- Artikel 1/2002
Björn-Eric Mattsson
Gott nytt mobilår!
Centralen för teknisk terminologi har gett ut en ordlista med 365 ord som hänför sig till mobiltekniken. Björn-Eric Mattsson, datakonsult och Hugo Bergroth-pristagare 2000, ordinerar i sin recension läsarna ett ord per dag.
Läs mer
- Artikel 1/2002
Michaela Örnmark
Svenska bebyggelsenamn i Finland
Lars Huldén har kommit ut med en ny bok om finlandssvenska bebyggelsenamn. I den ges alla och envar möjlighet att se på bekanta platser med nya ögon. Här recenseras boken av ortnamnsforskaren Michaela Örnmark.
Läs mer
- Artikel 1/2002
Fore! Ordlista för golftermer på webben
Golf hör till de mer termrika sporterna. En total golfanalfabet kan få problem med termer som par, tee, albatross och yips, men också en duffer kan må bra av att plugga termer. En golfänka känner sig säkert lugnare om...
Läs mer
- Artikel 4/2002
Sandra Bernas
Taal dialekt i staan!
Den nyutnämnde professorn i nordiska språk vid Helsingfors universitet, Jan-Ola Östman, tycker att våra dialekter är fantastiska. Han är naturligtvis speciellt förtjust i sitt eget modersmål, Solvdialekten (av...
Läs mer
- Artikel 4/2002
Lieselott Nordman
Översättning inom Europeiska unionen. Varför, hur och vad?
Emma Wagner, Svend Bech och Jesús M. Martínez är alla översättare inom EU och tillsammans har de nu kommit ut med en ny grundläggande bok om hur översättningsarbetet vid EU:s olika institutioner går till i praktiken. Här recenseras boken av filosofie magister Lieselott Nordman, assistent vid Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Lieselott Nordman forskar i ämnet lagöversättning i Finland.
Läs mer
- Artikel 3/2002
Matschalkan används i vannan
Matschalkan används i vannan
Läs mer
- Artikel 2/2002
Sandra Forsman
Fem seminarier om hotad svenska blir handlingsprogram
Svenska språknämnden i Finland utarbetar ett handlingsprogram för svenskan i Finland. Some ett led i detta arbete har fem seminarier arrangerats under våren. Sandra Forsman, sekreterare för Svenska språknämnden, redogör här för diskussionen under seminarierna.
Läs mer
- Artikel 3/2002
Kommateringen i svenskan
Tydlighetskommatering Kommateringen kan vara ett problem när man skriver. Alltför många kommatecken kan göra en text hackig och störa läsrytmen, medan alltför få kan innebära att texten blir svår att tyda. I nutida...
Läs mer