Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 4/2001
Nora Blomfelt
Från Cedrik till Ynk — Muminfigurer på svenska och finska
Nora Blomfelt, Svenska språkbyråns sommarpraktikant, har läst Tove Janssons muminböcker på svenska och finska och gjort en lista på muminfigurerna. Inspirationen kom från den något kortare lista som fanns i...
Läs mer
- Artikel 2/2001
Mikael Reuter
När Y-signum blev FO-nummer, eller Stora slaget om Y
Riksdagen godkände i våras den nya företags- och organisationsdatalagen, och den trädde i kraft den 1 april. Det mest synliga resultatet av lagen är att alla företag och organisationer får nya identifierande nummer...
Läs mer
- Artikel 3/2001
Samuli Aikio, Sirkka Paikkala, Peter Slotte
Anvisningar för namnplanering inom tvåspråkiga områden
På tvåspråkiga områden krävs särskild omsorg och varsamhet i översättningen av ortnamn för att namnens kulturvärde inte ska gå förlorat. Tre av Forskningscentralens namnexperter, Samuli Aikio, Sirkka Paikkala och...
Läs mer
- Artikel 1/2001
Marianne Blomqvist
Ny namnlängd i Sveriges almanackor
Namnlängden i Sverige har moderniserats för första gången på 100 år. Professor Marianne Blomqvist, som är ansvarig för den finlandssvenska namnlängden, ger en inblick i vad som är nytt och gammalt bland de 615 namnen...
Läs mer
- Artikel 4/2001
Hans Landqvist
Språk i ständig förändring ‑ Några aktuella utvecklingstendenser i sverigesvenskan
Hans Landqvist undervisar och forskar vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. I den här artikeln behandlar han några aktuella utvecklingstendenser i sverigesvenskan. Artikeln är en bearbetning...
Läs mer
- Artikel 3/2001
Den nya språklagen
Finland skall få en ny språklag. I augusti 1999 tillsatte regeringen en språklagskommitté med uppgift att utarbeta förslag till en ny språklag. Språklagen gäller endast Finlands nationalspråk, finska och svenska, men...
Läs mer
- Artikel 2/2001
Margareta Gustafsson
Folkhälsoord i finlandssvenskt perspektiv
Ett nytt lexikon med folkhälsovetenskaplig inriktning har kommit ut. Margareta Gustafsson, translator på riksdagen, kommenterar lexikonet och diskuterar enskilda uppslagsord ur ett finlandssvenskt perspektiv....
Läs mer
- Artikel 1/2001
Katja Koivukangas
Titlars form i tidningstext
Titlar kan stå i både obestämd och bestämd form, och bruket vacklar ibland. Filosofie magister Katja Koivukangas presenterar här sin avhandling pro gradu, som behandlar titlar i olika tidningar och när de står i...
Läs mer
- Artikel 4/2001
Ordbok för Finlands svenska folkmål
En god granne till redaktionen för Språkbruk på svenska avdelningen på Forskningscentralen är den stora finlandssvenska dialektordboken Ordbok över Finlands svenska folkmål (FO). Hittills har ordboken kommit ut i tre...
Läs mer
- Artikel 2/2001
Sandra Forsman
Om dialekt och riksspråk i den svenskösterbottniska skolan
Ska dialekttalande elever tvingas att tala riksspråk i skolan? I alla situationer i skolan? Filosofie magister Sandra Forsman presenterar sina tanker om dialektanvändning i skolan, som hon bland annat baserar på sin...
Läs mer
- Artikel 1/2001
Barbro Ehrenberg-Sundin
Hur når vi målet Klara EU-texter?
Betyder medlemskap i EU att vi måste acceptera en återgång till den krångliga myndighetssvenska som klarspråksexperterna kämpat emot? Eller är tiden mogen för att få Brysselbyråkraterna att skriva begripligt? Barbro...
Läs mer
- Artikel 4/2001
Matti Vilppula
Kiva — ett ord från Kajanaland
Kiva är ett av våra kanske käraste och mest spridda finlandssvenska ord, men få vet varifrån ordet egentligen kommer. En teori har fört fram att det skulle vara en rysk förvrängning av finskans hyvä, men Matti...
Läs mer
- Artikel 3/2001
Erik Andersson
Sonett på Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag 18/5 2001
Erik Andersson, professor i svenska vid Åbo Akademi, författade en sonett till språkvårdsdagens ära. Vårt finlandssvenska talspråk diskuteras med energi på språkvårdsdan om talet. Hur vill vi formulera idealet? Ska vi...
Läs mer
- Artikel 3/2001
Charlotta af Hällström-Reijonen
En grömt bigåva pristagare
”Årets språkpristagare har en mångsidig verksamet bakom sig som regissör, skådespelare och uppläsare i radio och television, inom film och teater. Hans röst hörs också i många andra offentliga sammanhang, till...
Läs mer
- Artikel 2/2001
Monica Äikäs
Språkliga problem i översatta läromedel
På Svenska språkbyrån har vi sedan ett par år tillbaka språkgranskat skolböcker som ska användas i finlandssvenska skolor. De är mycket ofta översatta från finskan. Fil.mag. Monica Äikäs, en av dem som har arbetat...
Läs mer
- Artikel 4/2001
Ann-Marie Ivars
Ska vi forska i de svenska dialekterna i Finland?
Fil.dr Ann-Marie Ivas, professor i nordiska språk med dialektologi och sociolingvistik som specialområden diskuterar den finlandssvenska dialektforskningen och dess framtidsmöjligheter. Artikeln grundar sig på ett...
Läs mer
- Artikel 1/2001
Britt-Louise Gunnarsson
Bankvärlden och dess texter
De texter som produceras inom en organisation speglar organisationens idéer och kultur, samtidigt som texterna också formar organisationen. Britt-Louise Gunnarsson, professor vid institutionen för nordiska språk vid...
Läs mer
- Artikel 3/2001
Charlotta af Hällström-Reijonen
Talat språk på Hanaholmen
Språkvårdsdagen på Hanaholmen, arrangerad av Hugo Bergroth-sällskapet, hölls traditionsenligt på Hugo Bergroths födelsedag den 18 maj. Årets tema var ”Vårt talade språk” och hade lockat drygt tvåhundra deltagare....
Läs mer
- Artikel 1/2001
Lars-Johan Ekerot
EU-översättning och lagspråksförenkling
Talspråksnära konstruktioner anses ofta göra svåra myndighetstexter mer begripliga. Lars-Johan Ekerot vill dock visa på att många skriftspråkliga drag försvarar sin plats i myndighetsspråket och inte kan dömas ut...
Läs mer
- Artikel 4/2001
Maj Reinhammar
Likt och olikt — Svenska dialekter på ömse sidor om havet
Vad finns det för gemensamma drag mellan de svenska dialekterna i Finland och Sverige? Denna artikel grundar sig på fil.dr Maj Reinhammars föredrag på det dialekt- och onomastikseminarium som hölls den 19 april 2001...
Läs mer