Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 2/2001
Sandra Forsman
Om dialekt och riksspråk i den svenskösterbottniska skolan
Ska dialekttalande elever tvingas att tala riksspråk i skolan? I alla situationer i skolan? Filosofie magister Sandra Forsman presenterar sina tanker om dialektanvändning i skolan, som hon bland annat baserar på sin...
Läs mer
- Artikel 1/2001
Barbro Ehrenberg-Sundin
Hur når vi målet Klara EU-texter?
Betyder medlemskap i EU att vi måste acceptera en återgång till den krångliga myndighetssvenska som klarspråksexperterna kämpat emot? Eller är tiden mogen för att få Brysselbyråkraterna att skriva begripligt? Barbro...
Läs mer
- Artikel 4/2001
Matti Vilppula
Kiva — ett ord från Kajanaland
Kiva är ett av våra kanske käraste och mest spridda finlandssvenska ord, men få vet varifrån ordet egentligen kommer. En teori har fört fram att det skulle vara en rysk förvrängning av finskans hyvä, men Matti...
Läs mer
- Artikel 3/2001
Erik Andersson
Sonett på Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag 18/5 2001
Erik Andersson, professor i svenska vid Åbo Akademi, författade en sonett till språkvårdsdagens ära. Vårt finlandssvenska talspråk diskuteras med energi på språkvårdsdan om talet. Hur vill vi formulera idealet? Ska vi...
Läs mer
- Artikel 3/2001
Charlotta af Hällström-Reijonen
En grömt bigåva pristagare
”Årets språkpristagare har en mångsidig verksamet bakom sig som regissör, skådespelare och uppläsare i radio och television, inom film och teater. Hans röst hörs också i många andra offentliga sammanhang, till...
Läs mer
- Artikel 2/2001
Monica Äikäs
Språkliga problem i översatta läromedel
På Svenska språkbyrån har vi sedan ett par år tillbaka språkgranskat skolböcker som ska användas i finlandssvenska skolor. De är mycket ofta översatta från finskan. Fil.mag. Monica Äikäs, en av dem som har arbetat...
Läs mer
- Artikel 4/2001
Ann-Marie Ivars
Ska vi forska i de svenska dialekterna i Finland?
Fil.dr Ann-Marie Ivas, professor i nordiska språk med dialektologi och sociolingvistik som specialområden diskuterar den finlandssvenska dialektforskningen och dess framtidsmöjligheter. Artikeln grundar sig på ett...
Läs mer
- Artikel 1/2001
Britt-Louise Gunnarsson
Bankvärlden och dess texter
De texter som produceras inom en organisation speglar organisationens idéer och kultur, samtidigt som texterna också formar organisationen. Britt-Louise Gunnarsson, professor vid institutionen för nordiska språk vid...
Läs mer
- Artikel 3/2001
Charlotta af Hällström-Reijonen
Talat språk på Hanaholmen
Språkvårdsdagen på Hanaholmen, arrangerad av Hugo Bergroth-sällskapet, hölls traditionsenligt på Hugo Bergroths födelsedag den 18 maj. Årets tema var ”Vårt talade språk” och hade lockat drygt tvåhundra deltagare....
Läs mer
- Artikel 1/2001
Lars-Johan Ekerot
EU-översättning och lagspråksförenkling
Talspråksnära konstruktioner anses ofta göra svåra myndighetstexter mer begripliga. Lars-Johan Ekerot vill dock visa på att många skriftspråkliga drag försvarar sin plats i myndighetsspråket och inte kan dömas ut...
Läs mer
- Artikel 4/2001
Maj Reinhammar
Likt och olikt — Svenska dialekter på ömse sidor om havet
Vad finns det för gemensamma drag mellan de svenska dialekterna i Finland och Sverige? Denna artikel grundar sig på fil.dr Maj Reinhammars föredrag på det dialekt- och onomastikseminarium som hölls den 19 april 2001...
Läs mer
- Artikel 2/2001
Katarina von Numers
Att känna sig finlandssvensk men inte kunna uttrycka sig på svenska
Hur kan skolan stärka elevernas kunskaper i svenska, undrar filosofie magister Katarina von Numers, modersmålslärare i Mattlidens gymnasium. Artikeln är en omarbetning av en artikel som publicerats i Svenska...
Läs mer
- Artikel 3/2001
Ellen Bijvoet, Liesbet Vannyvel
Låt stå! eller Ändra!
Finlandssvenska förlag anpassar sällan språket i sina böcker för de sverigesvenska läsarnas skull. Flamländska förlag tar däremot till avancerad språktvätt då de vill in på den nederländska marknaden. Forskarna Ellen...
Läs mer
- Artikel 1/2001
Mikael Reuter
Jubileumsår med nya utmaningar
Forskningscentralen för de inhemska språken fyller 25 år i år, och det har gått 20 år sedan det första numret av Språkbruk kom ut. Språkbruks chefredaktör Mikael Reuter blickar tillbaka på tiden som gått och...
Läs mer
- Artikel 4/2001
Mikael Reuter
Låt oss slå vakt om mångfalden
Temat för detta nummer av Språkbruk är de finlandssvenska dialekterna. Och är handlar inte om någon nekrolog – trots många mer eller mindre dystra profetior under de senaste århundradena lever våra dialekter...
Läs mer
- Artikel 2/2001
Monica Äikäs
En lärobok för alla
Många elever har svårt att tillgodogöra sig innehållet i läroböckerna. Detta beror bland annat på att dagens skolböcker är för informationstäta och på att orsakssammanhang ofta utelämnas i texterna. Dessutom verkar...
Läs mer
- Artikel 3/2000
Charlotta af Hällström-Reijonen
TNC fortlever trots konkurs
Kan en statligt stödd verksamhet verkligen gå i konkurs? Jo, det kan den. Den 16 augusti 2000 försattes TNC (Tekniska nomenklaturcentralen) i konkurs vid Stockholms tingsrätt. TNC har i nära 60 års tid varit utsedd av...
Läs mer
- Artikel 3/2000
Olle Josephson, Mikael Reuter
Margareta Westman avliden
Svenska språknämndens föreståndare, professor Margareta Westman, avled den 15 augusti i Stockholm efter en längre tids sjukdom. Margareta Westman var född 1936. Hon anställdes som forskningsassistent vid...
Läs mer
- Artikel 2/2000
Förkortningar och genitiv
Fråga: Hur fogar man genitiv-s till förkortningar? Svar: Det beror på hurdan förkortningen är. Vid avbrytningar tar man bort punkten, sätter till ett kolon och ett s, t.ex. svenska avd:s budget (dvs. svenska...
Läs mer
- Artikel 2/2000
Bo Lönnqvist, Mikael Reuter
Om etymologin för ordet "karonka"
I Språkbruk nr 1/2000 besvaras en fråga om ursprunget för ordet karonka, i betydelsen doktorsmiddag, fest, bjudning, kalas o.s.v. Ursprunget för ordet är franskt, ej ryskt. I finlandssvenskan har ordet i formen...
Läs mer