Artiklar - Språkbruk

Viborg som språkmiljö

Marika Tandefelt, professor i svenska vid Svenska handels­högskolan i Helsingfors, har de senaste åren ägnat Viborg och de fyra språken i staden särskild uppmärksamhet. I vår har den nya bok ‑ Viborgs fyra språk under sju sekel – som hon har skrivit tillsammans med två historiker utkommit på Schildts. I denna artikel ger Tandefelt en koncentrerad översikt över de språkliga förhållandena i Viborg från medeltiden till 1900-talets första hälft.

Läs mer

Personliga och läsarvänliga webbtexter

Vad är egentligen så speciellt med webbtexter? I den här artikeln tar författarna upp några faktorer som kan vara bra att känna till. Både Helena Englund och Karin Guldbrand arbetar som skribenter och webbredaktörer. De har tillsammans skrivit boken Klarspråk på nätet, som handlar om läsande, språk och form på webben.

Läs mer

Ett handlingsprogram för svenskan i Finland

Hur står det till med svenskan i Finland? Alldeles utmärkt, verkar det. Antalat finlandssvenskar har praktiskt taget slutat minska, antalet barn som skrivs in i de svenska skolorna överskrider prognoserna, vi har en...

Läs mer

Inte antingen eller, utan både och

I det här numret av Språkbruk ingår bland annat en presentation av språkgranskningsprogrammet Svefix och en intervju med Jan-Ola Östman, nyutnämnd professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet. I den förra...

Läs mer

Nyckeln till ett människovärdigt liv

Ditt barn får mat och dricka på sitt bord. Får det också en egen skärv av ord? Ditt barn får ting av trä och plagg av ull. Får det också sin del av språkets gull? Ditt barn får ömhet och föräldrafamn. Ger du det...

Läs mer

Stöd minoriteten inom minoriteten

Det här numret av Språkbruk innehåller tre artiklar som på var sitt sätt tangerar frågan om s.k. domänförlust, alltså att ett språk helt eller delvis upphör att användas inom ett eller flera användningsområden. Men...

Läs mer

Hänger din huppare på en bygel?

Lenkkare, halare, verrare, huppare och pipo? Vad heter det egentligen? Nora Blomfelt, praktikant på Svenska språkbyrån, redogör här för vad de olika plaggen kallas.

Läs mer

McRae i finländsk utgåva

Den kanadensiske professorn Kenneth D. McRae är en av de främsta kännarna av flerspråkiga samhällen i världen. Han har beskrivit flerspråkigheten i Schweiz och Belgien och nu senast i Finland, i en omfattande volym...

Läs mer

Schjerfbeck

Namnet Schjerfbeck uttalas fortfarande med v. Här är ett citat ur Språkbruk 1/1992. Konstnärinnan Helene Schjerfbecks släktnamn skall inte uttalas med ett hörbart f, vilket ibland har förekommit inte minst i finska...

Läs mer

Språkliga hjälpmedel

Läs mer

Wilma och Emil på topp

Förnamnens tio-i-topp år 2000 bland finlands­svenska pojkar och flickor: Flickor: Wilma Emma Ida Emilia Elin Amanda Julia ...

Läs mer

Mikael Reuter hedersdoktor

Svenska avdelningens föreståndare Mikael Reuter har promoverats till hedersdoktor vid humanistiska fakulteten vid Umeå universitet. Promotionen ägde rum vid universitetets årshögtid den 13 oktober 2001. Mikael Reuter...

Läs mer

2 000 nya ord på väg in i 2000-talet

Ett levande språk utvecklas ständigt, så även svenskan. Detta inne­bär bland annat att nya ord skapas, och nu finns de nyaste orden som har kommit in i svenskan samlade i Nyordsboken. Fil. mag. Sandra Forsman, forskare på Svenska språkbyrån, recen­serar verket.

Läs mer

Från Cedrik till Ynk – Muminfigurer på svenska och finska

Nora Blomfelt, Svenska språkbyråns sommarpraktikant, har läst Tove Janssons muminböcker på svenska och finska och gjort en lista på muminfigurerna. Inspirationen kom från den något kortare lista som fanns i tidskriften Kieliviesti 3/1999. Kieliviesti ges ut av Sverigefinska språknämnden.

Läs mer

Anvisningar för namnplanering inom tvåspråkiga områden

På tvåspråkiga områden krävs särskild omsorg och varsamhet i översättningen av ortnamn för att namnens kulturvärde inte ska gå förlorat. Tre av Forskningscentralens namnexperter, Samuli Aikio, Sirkka Paikkala och Peter Slotte, ger en bakgrund till principerna för hur man skapar nya ortnamn på en tvåspråkig ort. De har också sammanställt en hustavla för namnplaneraren.

Läs mer

När Y-signum blev FO-nummer, eller Stora slaget om Y

Riksdagen godkände i våras den nya företags- och organisationsdatalagen, och den trädde i kraft den 1 april. Det mest synliga resultatet av lagen är att alla företag och organisationer får nya identifierande nummer...

Läs mer

Ny namnlängd i Sveriges almanackor

Namnlängden i Sverige har moderniserats för första gången på 100 år. Professor Marianne Blomqvist, som är ansvarig för den finlandssvenska namnlängden, ger en inblick i vad som är nytt och gammalt bland de 615 namnen i den svenska almanackan.

Läs mer

Språk i ständig förändring ­– Några aktuella utvecklingstendenser i sverigesvenskan

Hans Landqvist undervisar och forskar vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. I den här artikeln behandlar han några aktuella utvecklingstendenser i sverigesvenskan. Artikeln är en bearbetning av en artikel med samma tema, som är tryckt i Poppis 2001, medlemsbrev för Svensk­lärarna i Finland rf.

Läs mer

Folkhälsoord i finlandssvenskt perspektiv

Ett nytt lexikon med folkhälsovetenskaplig inriktning har kommit ut. Margareta Gustafsson, translator på riksdagen, kom­men­terar lexikonet och diskuterar enskilda uppslagsord ur ett finlandssvenskt perspektiv.

Läs mer

Ordbok för Finlands svenska folkmål

En god granne till redaktionen för Språkbruk på svenska avdelningen på Forskningscentralen är den stora finlandssvenska dialektordboken Ordbok över Finlands svenska folkmål (FO). Hittills har ordboken kommit ut i tre...

Läs mer