Artiklar - Språkbruk

Släkt och osläkt i Anni Blomqvists Stormskärsromaner

En romanserie kan ge inblickar i skärgårdsbornas språk- och föreställningsvärld. Prov på detta ger Ralf Svenblad, ålänning, verksam som förlagsredaktör i Stockholm. Bidraget är tänkt att ingå i en kommande studie om folkmålet i Anni Blomqvists romaner om Maja: Stormskärsåländska.

Läs mer

Storbyens stednavne

Hur väl känner tonåringar till ortnamnen i sin närmiljö? Uppfattar de också de bakomliggande principerna för namngivningen? Dr.phil. Bent Jørgensen, lektor vid Institut for Navneforskning vid Köpenhamns universitet, presenterar här en pilotundersökning han gjort om ortnamnen i Köpenhamn.

Läs mer

Kan vi overleve engelsk i Norden?

Inom näringslivet och naturvetenskaperna i Norden har engelskan fått en dominerande ställning. Detta betyder ännu inte undergången för våra språk, men vi ska ta det som en varningssignal, och göra något för att förhindra en fortsatt utveckling i samma riktning. Något som behövs i de flesta nordiska länderna är en medveten språkpolitik. Niels Davidsen-Nielsen är professor i engelska vid handelshögskolan i Köpenhamn och vice ordförande i Dansk Sprognævn.

Läs mer

Alla elektroniska ordböcker håller inte måttet

Elektroniska ordböcker kan vara av mycket olika kvalitet. I denna artikel granskar Birgitta Romppanen, t.f. professor i modern finska vid Vasa universitet, sex finsk-svenska elektroniska ordböcker. Vissa av ordböckerna är direkt undermåliga. Birgitta Romppanen doktorerade i fjol på utvecklingen av den finsk-svenska och den enspråkiga finska ordboken.

Läs mer

Det svenska ordförrådets utveckling sedan 1800 (2)

I förra numret av Språkbruk publicerades första delen av den tvådelade artikelserien Det svenska ordförrådets utveckling. I detta nummer skriver Sven-Göran Malmgren om förändringar i formordssystemet, fraser och konstruktioner samt utvecklingen av schacktermer och grammatiktermer. Sven-Göran Malmgren är professor i svenska vid Göteborgs universitet.

Läs mer

Angående ortnamns betydelse – om de nu har någon?

Under det seminarium som hölls i april 2001 för att fira dialekt- och namnforskaren Peter Slottes 60-årsdag ingick också en mer övergripande och teoretisk diskussion om ortnamn under ledning av Staffan Nyström. Här återges några av de tankar som berördes i diskussionen. Staffan Nyström är docent i nordiska språk och ortnamnsexpert vid Riksantikvarieämbetet i Stockholm.

Läs mer

Det finlandssvenska teckenspråket – ett av våra minsta minoritetsspråk

Det finlandssvenska teckenspråket är ett av Finlands minsta minoritetsspråk. Tyvärr ser dess framtid rätt dyster ut, och situationen upphjälps inte av att dövskolan i Borgå lades ned 1993. I artikeln ges en översiktsbild över teckenspråkens ställning och uppbyggnad. Teckenspråksforskaren Karin Hoyer har varit projektledare för det finlandssvenska teckenspråksprojektet vid Finlands Dövas Förbund rf, som avslutades i maj i år.

Läs mer

LL = lättläst

Maria Österlund ger i denna artikel en översikt över LL, alltså lättlästa texter som till form och innehåll har anpassats för personer med olika typer av lässvårigheter. Maria Österlund är redaktör på den lättlästa nyhetstidningen LL-Bladet.

Läs mer

Viborg som språkmiljö

Marika Tandefelt, professor i svenska vid Svenska handels­högskolan i Helsingfors, har de senaste åren ägnat Viborg och de fyra språken i staden särskild uppmärksamhet. I vår har den nya bok ‑ Viborgs fyra språk under sju sekel – som hon har skrivit tillsammans med två historiker utkommit på Schildts. I denna artikel ger Tandefelt en koncentrerad översikt över de språkliga förhållandena i Viborg från medeltiden till 1900-talets första hälft.

Läs mer

Personliga och läsarvänliga webbtexter

Vad är egentligen så speciellt med webbtexter? I den här artikeln tar författarna upp några faktorer som kan vara bra att känna till. Både Helena Englund och Karin Guldbrand arbetar som skribenter och webbredaktörer. De har tillsammans skrivit boken Klarspråk på nätet, som handlar om läsande, språk och form på webben.

Läs mer

Ett handlingsprogram för svenskan i Finland

Hur står det till med svenskan i Finland? Alldeles utmärkt, verkar det. Antalat finlandssvenskar har praktiskt taget slutat minska, antalet barn som skrivs in i de svenska skolorna överskrider prognoserna, vi har en...

Läs mer

Inte antingen eller, utan både och

I det här numret av Språkbruk ingår bland annat en presentation av språkgranskningsprogrammet Svefix och en intervju med Jan-Ola Östman, nyutnämnd professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet. I den förra...

Läs mer

Nyckeln till ett människovärdigt liv

Ditt barn får mat och dricka på sitt bord. Får det också en egen skärv av ord? Ditt barn får ting av trä och plagg av ull. Får det också sin del av språkets gull? Ditt barn får ömhet och föräldrafamn. Ger du det...

Läs mer

Stöd minoriteten inom minoriteten

Det här numret av Språkbruk innehåller tre artiklar som på var sitt sätt tangerar frågan om s.k. domänförlust, alltså att ett språk helt eller delvis upphör att användas inom ett eller flera användningsområden. Men...

Läs mer

Hänger din huppare på en bygel?

Lenkkare, halare, verrare, huppare och pipo? Vad heter det egentligen? Nora Blomfelt, praktikant på Svenska språkbyrån, redogör här för vad de olika plaggen kallas.

Läs mer

McRae i finländsk utgåva

Den kanadensiske professorn Kenneth D. McRae är en av de främsta kännarna av flerspråkiga samhällen i världen. Han har beskrivit flerspråkigheten i Schweiz och Belgien och nu senast i Finland, i en omfattande volym...

Läs mer

Schjerfbeck

Namnet Schjerfbeck uttalas fortfarande med v. Här är ett citat ur Språkbruk 1/1992. Konstnärinnan Helene Schjerfbecks släktnamn skall inte uttalas med ett hörbart f, vilket ibland har förekommit inte minst i finska...

Läs mer

Språkliga hjälpmedel

Läs mer

Wilma och Emil på topp

Förnamnens tio-i-topp år 2000 bland finlands­svenska pojkar och flickor: Flickor: Wilma Emma Ida Emilia Elin Amanda Julia ...

Läs mer

Mikael Reuter hedersdoktor

Svenska avdelningens föreståndare Mikael Reuter har promoverats till hedersdoktor vid humanistiska fakulteten vid Umeå universitet. Promotionen ägde rum vid universitetets årshögtid den 13 oktober 2001. Mikael Reuter...

Läs mer