Artiklar - Språkbruk

Nyckeln till ett människovärdigt liv

Ditt barn får mat och dricka på sitt bord. Får det också en egen skärv av ord? Ditt barn får ting av trä och plagg av ull. Får det också sin del av språkets gull? Ditt barn får ömhet och föräldrafamn. Ger du det...

Läs mer

Stöd minoriteten inom minoriteten

Det här numret av Språkbruk innehåller tre artiklar som på var sitt sätt tangerar frågan om s.k. domänförlust, alltså att ett språk helt eller delvis upphör att användas inom ett eller flera användningsområden. Men...

Läs mer

Hänger din huppare på en bygel?

Lenkkare, halare, verrare, huppare och pipo? Vad heter det egentligen? Nora Blomfelt, praktikant på Svenska språkbyrån, redogör här för vad de olika plaggen kallas.

Läs mer

McRae i finländsk utgåva

Den kanadensiske professorn Kenneth D. McRae är en av de främsta kännarna av flerspråkiga samhällen i världen. Han har beskrivit flerspråkigheten i Schweiz och Belgien och nu senast i Finland, i en omfattande volym...

Läs mer

Schjerfbeck

Namnet Schjerfbeck uttalas fortfarande med v. Här är ett citat ur Språkbruk 1/1992. Konstnärinnan Helene Schjerfbecks släktnamn skall inte uttalas med ett hörbart f, vilket ibland har förekommit inte minst i finska...

Läs mer

Språkliga hjälpmedel

Läs mer

Wilma och Emil på topp

Förnamnens tio-i-topp år 2000 bland finlands­svenska pojkar och flickor: Flickor: Wilma Emma Ida Emilia Elin Amanda Julia ...

Läs mer

Mikael Reuter hedersdoktor

Svenska avdelningens föreståndare Mikael Reuter har promoverats till hedersdoktor vid humanistiska fakulteten vid Umeå universitet. Promotionen ägde rum vid universitetets årshögtid den 13 oktober 2001. Mikael Reuter...

Läs mer

2 000 nya ord på väg in i 2000-talet

Ett levande språk utvecklas ständigt, så även svenskan. Detta inne­bär bland annat att nya ord skapas, och nu finns de nyaste orden som har kommit in i svenskan samlade i Nyordsboken. Fil. mag. Sandra Forsman, forskare på Svenska språkbyrån, recen­serar verket.

Läs mer

Från Cedrik till Ynk – Muminfigurer på svenska och finska

Nora Blomfelt, Svenska språkbyråns sommarpraktikant, har läst Tove Janssons muminböcker på svenska och finska och gjort en lista på muminfigurerna. Inspirationen kom från den något kortare lista som fanns i tidskriften Kieliviesti 3/1999. Kieliviesti ges ut av Sverigefinska språknämnden.

Läs mer

Anvisningar för namnplanering inom tvåspråkiga områden

På tvåspråkiga områden krävs särskild omsorg och varsamhet i översättningen av ortnamn för att namnens kulturvärde inte ska gå förlorat. Tre av Forskningscentralens namnexperter, Samuli Aikio, Sirkka Paikkala och Peter Slotte, ger en bakgrund till principerna för hur man skapar nya ortnamn på en tvåspråkig ort. De har också sammanställt en hustavla för namnplaneraren.

Läs mer

När Y-signum blev FO-nummer, eller Stora slaget om Y

Riksdagen godkände i våras den nya företags- och organisationsdatalagen, och den trädde i kraft den 1 april. Det mest synliga resultatet av lagen är att alla företag och organisationer får nya identifierande nummer...

Läs mer

Ny namnlängd i Sveriges almanackor

Namnlängden i Sverige har moderniserats för första gången på 100 år. Professor Marianne Blomqvist, som är ansvarig för den finlandssvenska namnlängden, ger en inblick i vad som är nytt och gammalt bland de 615 namnen i den svenska almanackan.

Läs mer

Språk i ständig förändring ­– Några aktuella utvecklingstendenser i sverigesvenskan

Hans Landqvist undervisar och forskar vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. I den här artikeln behandlar han några aktuella utvecklingstendenser i sverigesvenskan. Artikeln är en bearbetning av en artikel med samma tema, som är tryckt i Poppis 2001, medlemsbrev för Svensk­lärarna i Finland rf.

Läs mer

Folkhälsoord i finlandssvenskt perspektiv

Ett nytt lexikon med folkhälsovetenskaplig inriktning har kommit ut. Margareta Gustafsson, translator på riksdagen, kom­men­terar lexikonet och diskuterar enskilda uppslagsord ur ett finlandssvenskt perspektiv.

Läs mer

Ordbok för Finlands svenska folkmål

En god granne till redaktionen för Språkbruk på svenska avdelningen på Forskningscentralen är den stora finlandssvenska dialektordboken Ordbok över Finlands svenska folkmål (FO). Hittills har ordboken kommit ut i tre...

Läs mer

Titlars form i tidningstext

Titlar kan stå i både obestämd och bestämd form, och bruket vacklar ibland. Filosofie magister Katja Koivukangas presen­terar här sin avhandling pro gradu, som behandlar titlar i olika tidningar och när de står i bestämd eller obestämd form. Katja Koivukangas har studerat svenska och kommunikationsvetenskaper vid Vasa universitet.

Läs mer

Den nya språklagen

Finland skall få en ny språklag. I augusti 1999 tillsatte regeringen en språklagskommitté med uppgift att utarbeta förslag till en ny språklag. Språklagen gäller endast Finlands nationalspråk, finska och svenska, men den innehåller hänvisningar till annan lagstiftning som gäller t.ex. samiska. Här presenteras lagens centrala innehåll i en lätt förkortad och bearbetad version av sammanfattningen i Språklagskommitténs betän­kande.

Läs mer

Sonett på Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag 18/5 2001

Erik Andersson, professor i svenska vid Åbo Akademi, författade en sonett till språkvårdsdagens ära.

Läs mer

Kiva ­– ett ord från Kajanaland

Kiva är ett av våra kanske käraste och mest spridda finlands­svenska ord, men få vet varifrån ordet egentligen kommer. En teori har fört fram att det skulle vara en rysk förvrängning av finskans hyvä, men Matti Vilppula visar att ordet har sitt ursprung närmare än så.

Läs mer