Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 2/2001
Sandra Forsman
Om dialekt och riksspråk i den svenskösterbottniska skolan
Ska dialekttalande elever tvingas att tala riksspråk i skolan? I alla situationer i skolan? Filosofie magister Sandra Forsman presenterar sina tanker om dialektanvändning i skolan, som hon bland annat baserar på sin pro gradu-avhandling och sin egen skoltid i Petalax. Sandra Forsman är modersmålslärare, men arbetar för tillfället på svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken.
Läs mer
- Artikel 1/2001
Barbro Ehrenberg-Sundin
Hur når vi målet Klara EU-texter?
Betyder medlemskap i EU att vi måste acceptera en återgång till den krångliga myndighetssvenska som klarspråksexperterna kämpat emot? Eller är tiden mogen för att få Brysselbyråkraterna att skriva begripligt? Barbro Ehrenberg-Sundin, språkexpert på det svenska Justitiedepartementets granskningsenhet, berättar hur man kunde få hela EU att tända för klarspråk.
Läs mer
- Artikel 4/2001
Ann-Marie Ivars
Ska vi forska i de svenska dialekterna i Finland?
Fil.dr Ann-Marie Ivas, professor i nordiska språk med dialektologi och sociolingvistik som specialområden diskuterar den finlandssvenska dialektforskningen och dess framtidsmöjligheter. Artikeln grundar sig på ett föredrag vid Peter Slottes födelsedagsseminarium i april 2001.
Läs mer
- Artikel 1/2001
Britt-Louise Gunnarsson
Bankvärlden och dess texter
De texter som produceras inom en organisation speglar organisationens idéer och kultur, samtidigt som texterna också formar organisationen. Britt-Louise Gunnarsson, professor vid institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet och projektledare för projektet Texter i europeiska skrivsamhällen, skriver om de skillnader som finns i texter skrivna på Handelsbanken och Barclays Bank.
Läs mer
- Artikel 2/2001
Monica Äikäs
Språkliga problem i översatta läromedel
På Svenska språkbyrån har vi sedan ett par år tillbaka språkgranskat skolböcker som ska användas i finlandssvenska skolor. De är mycket ofta översatta från finskan. Fil.mag. Monica Äikäs, en av dem som har arbetat med denna språkgranskning, skriver om språkliga problem i läromedlen.
Läs mer
- Artikel 3/2001
Charlotta af Hällström-Reijonen
En grömt bigåva pristagare
Årets språkpristagare har en mångsidig verksamet bakom sig som regissör, skådespelare och uppläsare i radio och television, inom film och teater. Hans röst hörs också i många andra offentliga sammanhang, till exempel...
Läs mer
- Artikel 2/2001
Katarina von Numers
Att känna sig finlandssvensk men inte kunna uttrycka sig på svenska
Hur kan skolan stärka elevernas kunskaper i svenska, undrar filosofie magister Katarina von Numers, modersmålslärare i Mattlidens gymnasium. Artikeln är en omarbetning av en artikel som publicerats i Svenska modersmålslärarföreningen i Finlands tidning Arena.
Läs mer
- Artikel 3/2001
Charlotta af Hällström-Reijonen
Talat språk på Hanaholmen
Språkvårdsdagen på Hanaholmen, arrangerad av Hugo Bergroth-sällskapet, hölls traditionsenligt på Hugo Bergroths födelsedag den 18 maj. Årets tema var ”Vårt talade språk” och hade lockat drygt tvåhundra deltagare. Under dagen dryftades temat ur olika synvinklar.
Läs mer
- Artikel 1/2001
Lars-Johan Ekerot
EU-översättning och lagspråksförenkling
Talspråksnära konstruktioner anses ofta göra svåra myndighetstexter mer begripliga. Lars-Johan Ekerot vill dock visa på att många skriftspråkliga drag försvarar sin plats i myndighetsspråket och inte kan dömas ut kategoriskt. Artikelförfattaren är docent i nordiska språk vid Lunds universitet.
Läs mer
- Artikel 4/2001
Maj Reinhammar
Likt och olikt – Svenska dialekter på ömse sidor om havet
Vad finns det för gemensamma drag mellan de svenska dialekterna i Finland och Sverige? Denna artikel grundar sig på fil.dr Maj Reinhammars föredrag på det dialekt- och onomastikseminarium som hölls den 19 april 2001 för att fira Peter Slottes 60-årsdag. Maj Reinhammar är docent i nordiska språk och tidigare chef för Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (ULMA).
Läs mer
- Artikel 1/2001
Mikael Reuter
Jubileumsår med nya utmaningar
Forskningscentralen för de inhemska språken fyller 25 år i år, och det har gått 20 år sedan det första numret av Språkbruk kom ut. Språkbruks chefredaktör Mikael Reuter blickar tillbaka på tiden som gått och konstaterar att behovet av språkvård inte ser ut att minska.
Läs mer
- Artikel 3/2001
Ellen Bijvoet, Liesbet Vannyvel
Låt stå! eller Ändra!
Finlandssvenska förlag anpassar sällan språket i sina böcker för de sverigesvenska läsarnas skull. Flamländska förlag tar däremot till avancerad språktvätt då de vill in på den nederländska marknaden. Forskarna Ellen Bijvoet och Liesbet Vannyvel vid universitetet i Gent, Belgien ser på hur en regional språkvarietet klarar sig på majoritetsmarknaden.
Läs mer
- Artikel 4/2001
Mikael Reuter
Låt oss slå vakt om mångfalden
Temat för detta nummer av Språkbruk är de finlandssvenska dialekterna. Och är handlar inte om någon nekrolog – trots många mer eller mindre dystra profetior under de senaste århundradena lever våra dialekter...
Läs mer
- Artikel 2/2001
Monica Reichenberg
En lärobok för alla
Många elever har svårt att tillgodogöra sig innehållet i läroböckerna. Detta beror bland annat på att dagens skolböcker är för informationstäta och på att orsakssammanhang ofta utelämnas i texterna. Dessutom verkar också en berättande och personlig text vara lättare att förstå än en text som bara radar upp viktiga fakta. Monica Reichenberg vid Göteborgs universitet presenterar här en del av resultaten i sin avhandling om språket i läroböcker.
Läs mer
- Artikel 3/2000
Charlotta af Hällström-Reijonen
TNC fortlever trots konkurs
Kan en statligt stödd verksamhet verkligen gå i konkurs? Jo, det kan den. Den 16 augusti 2000 försattes TNC (Tekniska nomenklaturcentralen) i konkurs vid Stockholms tingsrätt. TNC har i nära 60 års tid varit utsedd av...
Läs mer
- Artikel 3/2000
Olle Josephson, Mikael Reuter
Margareta Westman avliden
Svenska språknämndens föreståndare, professor Margareta Westman, avled den 15 augusti i Stockholm efter en längre tids sjukdom. Margareta Westman var född 1936. Hon anställdes som forskningsassistent vid...
Läs mer
- Artikel 2/2000
Förkortningar och genitiv
Fråga: Hur fogar man genitiv-s till förkortningar? Svar: Det beror på hurdan förkortningen är. Vid avbrytningar tar man bort punkten, sätter till ett kolon och ett s, t.ex. svenska avd:s budget (dvs. svenska...
Läs mer
- Artikel 2/2000
Bo Lönnqvist, Mikael Reuter
Om etymologin för ordet "karonka"
I Språkbruk nr 1/2000 besvaras en fråga om ursprunget för ordet karonka, i betydelsen doktorsmiddag, fest, bjudning, kalas o.s.v. Ursprunget för ordet är franskt, ej ryskt. I finlandssvenskan har ordet i formen...
Läs mer
- Artikel 2/2000
Mia Falk
Språkvård för etermedierna i Norden
De nordiska rundradiobolagen satsar medvetet på språkvård genom att anlita egna språkvårdare. Språkvårdarna vid de nordiska rundradiobolagen möts en gång vartannat år för att diskutera frågor av gemensamt intresse, och i år stod Helsingfors värd för mötet. I mötet deltog Stefan Lundin och Hans Waldenström från Sveriges Radio, Per Jernsletten från NRK Sámi Radio (Norges sameradio), Jon Peder Vestad som är ansvarig för nynorskan på NRK, Jógvan Jespersen från Färöarna och Mia Falk, språkvårdare för Rundradions svenska verksamhet i Finland. Språkvårdaren i bokmål från Norge och Islands språkvårdare kunde tyvärr inte delta i mötet.
Läs mer
- Artikel 2/2000
Charlotta af Hällström-Reijonen
Svenska datatermermer ger aha-upplevelser
Hugo Bergroth-sällskapet har i år gett sitt språkpris till datakonsulten Björn-Eric Mattsson. Mattsson arbetar som datakonsult för små företag och privatpersoner och har undervisat i datateknik på Helsingfors arbetarinstitut (Arbis), Svenska handelshögskolan och Svenska social- och kommunalhögskolan. Han har gjort sig känd genom att tidigt och hängivet ägna sig åt dataspråket genom att skriva artiklar i bland annat Hufvudstadsbladet och Språkbruk. Han har sammanställt ordlistor och introducerat svenska datatermer i Finland. Björn-Eric Mattsson ”har inte bara populariserat datavärlden för en bred allmänhet, han har också försett både allmänheten och experterna med de språkliga instrument de behöver”, som det står i motiveringen för årets Hugo Bergroth-pris.
Läs mer