Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 2/2001
Katarina von Numers
Att känna sig finlandssvensk men inte kunna uttrycka sig på svenska
Hur kan skolan stärka elevernas kunskaper i svenska, undrar filosofie magister Katarina von Numers, modersmålslärare i Mattlidens gymnasium. Artikeln är en omarbetning av en artikel som publicerats i Svenska...
Läs mer
- Artikel 3/2001
Ellen Bijvoet, Liesbet Vannyvel
Låt stå! eller Ändra!
Finlandssvenska förlag anpassar sällan språket i sina böcker för de sverigesvenska läsarnas skull. Flamländska förlag tar däremot till avancerad språktvätt då de vill in på den nederländska marknaden. Forskarna Ellen...
Läs mer
- Artikel 1/2001
Mikael Reuter
Jubileumsår med nya utmaningar
Forskningscentralen för de inhemska språken fyller 25 år i år, och det har gått 20 år sedan det första numret av Språkbruk kom ut. Språkbruks chefredaktör Mikael Reuter blickar tillbaka på tiden som gått och...
Läs mer
- Artikel 4/2001
Mikael Reuter
Låt oss slå vakt om mångfalden
Temat för detta nummer av Språkbruk är de finlandssvenska dialekterna. Och är handlar inte om någon nekrolog – trots många mer eller mindre dystra profetior under de senaste århundradena lever våra dialekter...
Läs mer
- Artikel 2/2001
Monica Äikäs
En lärobok för alla
Många elever har svårt att tillgodogöra sig innehållet i läroböckerna. Detta beror bland annat på att dagens skolböcker är för informationstäta och på att orsakssammanhang ofta utelämnas i texterna. Dessutom verkar...
Läs mer
- Artikel 3/2000
Charlotta af Hällström-Reijonen
TNC fortlever trots konkurs
Kan en statligt stödd verksamhet verkligen gå i konkurs? Jo, det kan den. Den 16 augusti 2000 försattes TNC (Tekniska nomenklaturcentralen) i konkurs vid Stockholms tingsrätt. TNC har i nära 60 års tid varit utsedd av...
Läs mer
- Artikel 3/2000
Olle Josephson, Mikael Reuter
Margareta Westman avliden
Svenska språknämndens föreståndare, professor Margareta Westman, avled den 15 augusti i Stockholm efter en längre tids sjukdom. Margareta Westman var född 1936. Hon anställdes som forskningsassistent vid...
Läs mer
- Artikel 2/2000
Förkortningar och genitiv
Fråga: Hur fogar man genitiv-s till förkortningar? Svar: Det beror på hurdan förkortningen är. Vid avbrytningar tar man bort punkten, sätter till ett kolon och ett s, t.ex. svenska avd:s budget (dvs. svenska...
Läs mer
- Artikel 2/2000
Bo Lönnqvist, Mikael Reuter
Om etymologin för ordet "karonka"
I Språkbruk nr 1/2000 besvaras en fråga om ursprunget för ordet karonka, i betydelsen doktorsmiddag, fest, bjudning, kalas o.s.v. Ursprunget för ordet är franskt, ej ryskt. I finlandssvenskan har ordet i formen...
Läs mer
- Artikel 2/2000
Mia Falk
Språkvård för etermedierna i Norden
De nordiska rundradiobolagen satsar medvetet på språkvård genom att anlita egna språkvårdare. Språkvårdarna vid de nordiska rundradiobolagen möts en gång vartannat år för att diskutera frågor av gemensamt intresse, och i år stod Helsingfors värd för mötet. I mötet deltog Stefan Lundin och Hans Waldenström från Sveriges Radio, Per Jernsletten från NRK Sámi Radio (Norges sameradio), Jon Peder Vestad som är ansvarig för nynorskan på NRK, Jógvan Jespersen från Färöarna och Mia Falk, språkvårdare för Rundradions svenska verksamhet i Finland. Språkvårdaren i bokmål från Norge och Islands språkvårdare kunde tyvärr inte delta i mötet.
Läs mer
- Artikel 2/2000
Charlotta af Hällström-Reijonen
Svenska datatermermer ger aha-upplevelser
Hugo Bergroth-sällskapet har i år gett sitt språkpris till datakonsulten Björn-Eric Mattsson. Mattsson arbetar som datakonsult för små företag och privatpersoner och har undervisat i datateknik på Helsingfors arbetarinstitut (Arbis), Svenska handelshögskolan och Svenska social- och kommunalhögskolan. Han har gjort sig känd genom att tidigt och hängivet ägna sig åt dataspråket genom att skriva artiklar i bland annat Hufvudstadsbladet och Språkbruk. Han har sammanställt ordlistor och introducerat svenska datatermer i Finland. Björn-Eric Mattsson ”har inte bara populariserat datavärlden för en bred allmänhet, han har också försett både allmänheten och experterna med de språkliga instrument de behöver”, som det står i motiveringen för årets Hugo Bergroth-pris.
Läs mer
- Artikel 3/2000
Anna Maria Gustafsson
Söker du dina barn från dagis?
Vad heter koppa på svenska? Och vad är en sulky? Sådant funderar många finlandssvenska föräldrar på. Anna Maria Gustafsson, språkvårdare och småbarnsmor, förklarar och reder ut.
Läs mer
- Artikel 2/2000
Erik Andersson
Tvenne sonetter på Hugo Bergroth-dagen
Då Erik Andersson (e.v.a.), professor i svenska vid Åbo Aka-demi, satt på bussen mellan Åbo och Hanaholmen den 18 maj skrev han två sonetter till det svenska språkets lov. RIKTIG SVENSKA heter Erik Wellanders...
Läs mer
- Artikel 1/2000
Peter Slotte
Om gammalt och nytt i vår almanacka
Om gammalt och nytt i vår almanacka
Läs mer
- Artikel 3/2000
Pirkko Lilius
Överraskande små skillnader mellan författningssvenskan i Sverige och Finland
Skillnaderna mellan svenskt lagspråk i Sverige och Finland är mindre än man kanske kunde vänta sig, visar Hans Landqvist, Göteborgs universitet, i sin doktorsavhandling om författningssvenska. Professor Pirkko Lilius från institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet recenserar avhandlingen.
Läs mer
- Artikel 1/2000
Charlotta af Hällström-Reijonen
Definitioner på några termer som används i språkvårdslitteratur
Definitioner på några termer som används i språkvårdslitteratur
Läs mer
- Artikel 2/2000
Mia Falk
Svenskan i EU – Rapport från språkvårdsdagen
Hugo Bergroth-sällskapets årligen återkommande språkvårdsdag på Hanaholmen hade i år rubriken Vad betyder EU för svenskan? Temat hade lockat ett rekordhögt antal deltagare till den nyrenoverade konferenssalen på Hanaholmen.
Läs mer
- Artikel 3/2000
Susanna Karjalainen
Besök i Babbels torn – översättningen inom EU
Inom Europeiska unionen översätts årligen cirka en miljon sidor text till och från de elva officiella språken. Susanna Karjalainen, översättare på Statsrådets translatorsbyrå, har besökt de svenska översättarkollegerna i Bryssel.
Läs mer
- Artikel 2/2000
Charlotta af Hällström-Reijonen
Finlandssvensk ordbok – presentation och kommentarer
Är nitapparat faktiskt en finlandism? Och hur är det med ordet krutuppfinnare? Får man lyfta katten på bordet? För alla som någon gång undrat över dessa eller andra frågor som gäller finlandismer har nu Finlandssvensk ordbok äntligen utkommit. Här beskriver språkvårdaren Charlotta af Hällström, en av redaktörerna, arbetet med boken.
Läs mer
- Artikel 1/2000
Ingegerd Nyström
Censorn och uppsatsen
Censorn och uppsatsen
Läs mer