Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 2/2000
Mia Falk
Språkvård för etermedierna i Norden
De nordiska rundradiobolagen satsar medvetet på språkvård genom att anlita egna språkvårdare. Språkvårdarna vid de nordiska rundradiobolagen möts en gång vartannat år för att diskutera frågor av gemensamt intresse, och i år stod Helsingfors värd för mötet. I mötet deltog Stefan Lundin och Hans Waldenström från Sveriges Radio, Per Jernsletten från NRK Sámi Radio (Norges sameradio), Jon Peder Vestad som är ansvarig för nynorskan på NRK, Jógvan Jespersen från Färöarna och Mia Falk, språkvårdare för Rundradions svenska verksamhet i Finland. Språkvårdaren i bokmål från Norge och Islands språkvårdare kunde tyvärr inte delta i mötet.
Läs mer
- Artikel 2/2000
Charlotta af Hällström-Reijonen
Svenska datatermermer ger aha-upplevelser
Hugo Bergroth-sällskapet har i år gett sitt språkpris till datakonsulten Björn-Eric Mattsson. Mattsson arbetar som datakonsult för små företag och privatpersoner och har undervisat i datateknik på Helsingfors arbetarinstitut (Arbis), Svenska handelshögskolan och Svenska social- och kommunalhögskolan. Han har gjort sig känd genom att tidigt och hängivet ägna sig åt dataspråket genom att skriva artiklar i bland annat Hufvudstadsbladet och Språkbruk. Han har sammanställt ordlistor och introducerat svenska datatermer i Finland. Björn-Eric Mattsson ”har inte bara populariserat datavärlden för en bred allmänhet, han har också försett både allmänheten och experterna med de språkliga instrument de behöver”, som det står i motiveringen för årets Hugo Bergroth-pris.
Läs mer
- Artikel 3/2000
Anna Maria Gustafsson
Söker du dina barn från dagis?
Vad heter koppa på svenska? Och vad är en sulky? Sådant funderar många finlandssvenska föräldrar på. Anna Maria Gustafsson, språkvårdare och småbarnsmor, förklarar och reder ut.
Läs mer
- Artikel 2/2000
Erik Andersson
Tvenne sonetter på Hugo Bergroth-dagen
Då Erik Andersson (e.v.a.), professor i svenska vid Åbo Aka-demi, satt på bussen mellan Åbo och Hanaholmen den 18 maj skrev han två sonetter till det svenska språkets lov. RIKTIG SVENSKA heter Erik Wellanders...
Läs mer
- Artikel 1/2000
Peter Slotte
Om gammalt och nytt i vår almanacka
Om gammalt och nytt i vår almanacka
Läs mer
- Artikel 3/2000
Pirkko Lilius
Överraskande små skillnader mellan författningssvenskan i Sverige och Finland
Skillnaderna mellan svenskt lagspråk i Sverige och Finland är mindre än man kanske kunde vänta sig, visar Hans Landqvist, Göteborgs universitet, i sin doktorsavhandling om författningssvenska. Professor Pirkko Lilius från institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet recenserar avhandlingen.
Läs mer
- Artikel 1/2000
Charlotta af Hällström-Reijonen
Definitioner på några termer som används i språkvårdslitteratur
Definitioner på några termer som används i språkvårdslitteratur
Läs mer
- Artikel 2/2000
Mia Falk
Svenskan i EU – Rapport från språkvårdsdagen
Hugo Bergroth-sällskapets årligen återkommande språkvårdsdag på Hanaholmen hade i år rubriken Vad betyder EU för svenskan? Temat hade lockat ett rekordhögt antal deltagare till den nyrenoverade konferenssalen på Hanaholmen.
Läs mer
- Artikel 3/2000
Susanna Karjalainen
Besök i Babbels torn – översättningen inom EU
Inom Europeiska unionen översätts årligen cirka en miljon sidor text till och från de elva officiella språken. Susanna Karjalainen, översättare på Statsrådets translatorsbyrå, har besökt de svenska översättarkollegerna i Bryssel.
Läs mer
- Artikel 2/2000
Charlotta af Hällström-Reijonen
Finlandssvensk ordbok – presentation och kommentarer
Är nitapparat faktiskt en finlandism? Och hur är det med ordet krutuppfinnare? Får man lyfta katten på bordet? För alla som någon gång undrat över dessa eller andra frågor som gäller finlandismer har nu Finlandssvensk ordbok äntligen utkommit. Här beskriver språkvårdaren Charlotta af Hällström, en av redaktörerna, arbetet med boken.
Läs mer
- Artikel 1/2000
Ingegerd Nyström
Censorn och uppsatsen
Censorn och uppsatsen
Läs mer
- Artikel 3/2000
Helena Palm
Mer värde i mervärdesmat
Tekniska nomenklaturcentralen (TNC) föreslår mervärdesmat som svensk term för engelskans functional food. Men vad är mervärdesmat egentligen och varför stannade TNC för den termen? Terminolog Helena Palm redogör för resonemangen som ledde fram till rekommendationen. Artikeln har publicerats i Terminfo 2/2000 och omarbetats för Språkbruk.
Läs mer
- Artikel 3/2000
Sonja Vidjeskog
Finlandssvensk ordbok – förklarar, förmanar och förför
Finlandssvenskarna behöver allt stöd och all uppmuntran de kan få i sitt språkbruk. Därför är det en stor händelse för den finlandssvenska språkvården att Finlandssvensk ordbok äntligen har kommit ut, skriver Sonja Vidjeskog, lektor i svenska vid Åbo Akademi, i sin recension av ordboken.
Läs mer
- Artikel 2/2000
Mona Forsskåhl
Killar och tjejer som dokar får krapula
Kan man tala om en finlandssvensk ungdomsslang? Hur ser i så fall den slangen ut? Slår samma trender igenom bland ungdomarna i Österbotten och i Nyland? Och hur låter slangen på Åland? Mona Forsskåhl forskar i slang på Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet.
Läs mer
- Artikel 1/2000
Lena Carlsson, Mickel Grönroos
Kan datorn grammatikkontrollera?
Kan datorn grammatikkontrollera?
Läs mer
- Artikel 1/1999
Arbetstidstermer
Listan på arbetstidstermer är utarbetad av den svenska språknämnden FackTerm, som verkar i anslutning till arbetsmarknadsorganisationerna för den privata, kommunala och statliga sektorn. Kommentarer och tillägg kan...
Läs mer
- Artikel 1/1999
Matti Similä
Deprimerande lättsinne
Svenskan i Finland löper risk att reduceras till ett språk för intimsfären, där de svenska begreppen saknas för komplexa företeelser i offentliga sammanhang. Skolans ansvar som förmedlare av ett fullödigt språk...
Läs mer
- Artikel 4/1999
Register 1999
Registret omfattar ord och uttryck som har behandlats i Språkbruk under år 1999. Fet stil anger att ordet eller uttrycket behandlats grundligare. Kursiv anger finska eller utländska ord och uttryck. De artiklar som...
Läs mer
- Artikel 2/1999
Marika Tandefelt
Som på beställning
Ser man tillbaka på den kunskap om finsksvensk tvåspråkighet som sammantaget har producerats i Finland kan man konstatera att vi har arbeten som gäller språklagstiftningen, demografisk data om minoriteten både på...
Läs mer
- Artikel 1/1999
Gunilla Harling-Kranck
Gatunamnen i Helsingfors
Gatunamnen i Helsingfors präglas av stadens historia med inslag av svenskt, ryskt och finskt. Det finns också speciella drag i de svenska gatunamnen som är typiska för staden. Docent Gunilla Harling-Kranck är ledamot...
Läs mer