Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 2/2001
Margareta Gustafsson
Folkhälsoord i finlandssvenskt perspektiv
Ett nytt lexikon med folkhälsovetenskaplig inriktning har kommit ut. Margareta Gustafsson, translator på riksdagen, kommenterar lexikonet och diskuterar enskilda uppslagsord ur ett finlandssvenskt perspektiv.
Läs mer
- Artikel 4/2001
Ordbok för Finlands svenska folkmål
En god granne till redaktionen för Språkbruk på svenska avdelningen på Forskningscentralen är den stora finlandssvenska dialektordboken Ordbok över Finlands svenska folkmål (FO). Hittills har ordboken kommit ut i tre...
Läs mer
- Artikel 1/2001
Katja Koivukangas
Titlars form i tidningstext
Titlar kan stå i både obestämd och bestämd form, och bruket vacklar ibland. Filosofie magister Katja Koivukangas presenterar här sin avhandling pro gradu, som behandlar titlar i olika tidningar och när de står i bestämd eller obestämd form. Katja Koivukangas har studerat svenska och kommunikationsvetenskaper vid Vasa universitet.
Läs mer
- Artikel 3/2001
Den nya språklagen
Finland skall få en ny språklag. I augusti 1999 tillsatte regeringen en språklagskommitté med uppgift att utarbeta förslag till en ny språklag. Språklagen gäller endast Finlands nationalspråk, finska och svenska, men den innehåller hänvisningar till annan lagstiftning som gäller t.ex. samiska. Här presenteras lagens centrala innehåll i en lätt förkortad och bearbetad version av sammanfattningen i Språklagskommitténs betänkande.
Läs mer
- Artikel 3/2001
Erik Andersson
Sonett på Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag 18/5 2001
Erik Andersson, professor i svenska vid Åbo Akademi, författade en sonett till språkvårdsdagens ära.
Läs mer
- Artikel 4/2001
Matti Vilppula
Kiva – ett ord från Kajanaland
Kiva är ett av våra kanske käraste och mest spridda finlandssvenska ord, men få vet varifrån ordet egentligen kommer. En teori har fört fram att det skulle vara en rysk förvrängning av finskans hyvä, men Matti Vilppula visar att ordet har sitt ursprung närmare än så.
Läs mer
- Artikel 2/2001
Sandra Forsman
Om dialekt och riksspråk i den svenskösterbottniska skolan
Ska dialekttalande elever tvingas att tala riksspråk i skolan? I alla situationer i skolan? Filosofie magister Sandra Forsman presenterar sina tanker om dialektanvändning i skolan, som hon bland annat baserar på sin pro gradu-avhandling och sin egen skoltid i Petalax. Sandra Forsman är modersmålslärare, men arbetar för tillfället på svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken.
Läs mer
- Artikel 1/2001
Barbro Ehrenberg-Sundin
Hur når vi målet Klara EU-texter?
Betyder medlemskap i EU att vi måste acceptera en återgång till den krångliga myndighetssvenska som klarspråksexperterna kämpat emot? Eller är tiden mogen för att få Brysselbyråkraterna att skriva begripligt? Barbro Ehrenberg-Sundin, språkexpert på det svenska Justitiedepartementets granskningsenhet, berättar hur man kunde få hela EU att tända för klarspråk.
Läs mer
- Artikel 4/2001
Ann-Marie Ivars
Ska vi forska i de svenska dialekterna i Finland?
Fil.dr Ann-Marie Ivas, professor i nordiska språk med dialektologi och sociolingvistik som specialområden diskuterar den finlandssvenska dialektforskningen och dess framtidsmöjligheter. Artikeln grundar sig på ett föredrag vid Peter Slottes födelsedagsseminarium i april 2001.
Läs mer
- Artikel 1/2001
Britt-Louise Gunnarsson
Bankvärlden och dess texter
De texter som produceras inom en organisation speglar organisationens idéer och kultur, samtidigt som texterna också formar organisationen. Britt-Louise Gunnarsson, professor vid institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet och projektledare för projektet Texter i europeiska skrivsamhällen, skriver om de skillnader som finns i texter skrivna på Handelsbanken och Barclays Bank.
Läs mer
- Artikel 2/2001
Monica Äikäs
Språkliga problem i översatta läromedel
På Svenska språkbyrån har vi sedan ett par år tillbaka språkgranskat skolböcker som ska användas i finlandssvenska skolor. De är mycket ofta översatta från finskan. Fil.mag. Monica Äikäs, en av dem som har arbetat med denna språkgranskning, skriver om språkliga problem i läromedlen.
Läs mer
- Artikel 3/2001
Charlotta af Hällström-Reijonen
En grömt bigåva pristagare
Årets språkpristagare har en mångsidig verksamet bakom sig som regissör, skådespelare och uppläsare i radio och television, inom film och teater. Hans röst hörs också i många andra offentliga sammanhang, till exempel...
Läs mer
- Artikel 2/2001
Katarina von Numers
Att känna sig finlandssvensk men inte kunna uttrycka sig på svenska
Hur kan skolan stärka elevernas kunskaper i svenska, undrar filosofie magister Katarina von Numers, modersmålslärare i Mattlidens gymnasium. Artikeln är en omarbetning av en artikel som publicerats i Svenska modersmålslärarföreningen i Finlands tidning Arena.
Läs mer
- Artikel 3/2001
Charlotta af Hällström-Reijonen
Talat språk på Hanaholmen
Språkvårdsdagen på Hanaholmen, arrangerad av Hugo Bergroth-sällskapet, hölls traditionsenligt på Hugo Bergroths födelsedag den 18 maj. Årets tema var ”Vårt talade språk” och hade lockat drygt tvåhundra deltagare. Under dagen dryftades temat ur olika synvinklar.
Läs mer
- Artikel 1/2001
Lars-Johan Ekerot
EU-översättning och lagspråksförenkling
Talspråksnära konstruktioner anses ofta göra svåra myndighetstexter mer begripliga. Lars-Johan Ekerot vill dock visa på att många skriftspråkliga drag försvarar sin plats i myndighetsspråket och inte kan dömas ut kategoriskt. Artikelförfattaren är docent i nordiska språk vid Lunds universitet.
Läs mer
- Artikel 4/2001
Maj Reinhammar
Likt och olikt – Svenska dialekter på ömse sidor om havet
Vad finns det för gemensamma drag mellan de svenska dialekterna i Finland och Sverige? Denna artikel grundar sig på fil.dr Maj Reinhammars föredrag på det dialekt- och onomastikseminarium som hölls den 19 april 2001 för att fira Peter Slottes 60-årsdag. Maj Reinhammar är docent i nordiska språk och tidigare chef för Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (ULMA).
Läs mer
- Artikel 1/2001
Mikael Reuter
Jubileumsår med nya utmaningar
Forskningscentralen för de inhemska språken fyller 25 år i år, och det har gått 20 år sedan det första numret av Språkbruk kom ut. Språkbruks chefredaktör Mikael Reuter blickar tillbaka på tiden som gått och konstaterar att behovet av språkvård inte ser ut att minska.
Läs mer
- Artikel 3/2001
Ellen Bijvoet, Liesbet Vannyvel
Låt stå! eller Ändra!
Finlandssvenska förlag anpassar sällan språket i sina böcker för de sverigesvenska läsarnas skull. Flamländska förlag tar däremot till avancerad språktvätt då de vill in på den nederländska marknaden. Forskarna Ellen Bijvoet och Liesbet Vannyvel vid universitetet i Gent, Belgien ser på hur en regional språkvarietet klarar sig på majoritetsmarknaden.
Läs mer
- Artikel 4/2001
Mikael Reuter
Låt oss slå vakt om mångfalden
Temat för detta nummer av Språkbruk är de finlandssvenska dialekterna. Och är handlar inte om någon nekrolog – trots många mer eller mindre dystra profetior under de senaste århundradena lever våra dialekter...
Läs mer
- Artikel 2/2001
Monica Reichenberg
En lärobok för alla
Många elever har svårt att tillgodogöra sig innehållet i läroböckerna. Detta beror bland annat på att dagens skolböcker är för informationstäta och på att orsakssammanhang ofta utelämnas i texterna. Dessutom verkar också en berättande och personlig text vara lättare att förstå än en text som bara radar upp viktiga fakta. Monica Reichenberg vid Göteborgs universitet presenterar här en del av resultaten i sin avhandling om språket i läroböcker.
Läs mer