Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 2/1999
Mia Falk, Mikael Reuter
Ungdomsspråk på Hanaholmen
Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag på Hanaholmen hade i år ungdomsspråket som tema. Sällskapets ordförande Bengt Ahlfors hälsade publiken välkommen till Hugo Bergroths ”födlare” och konstaterade att också...
Läs mer
- Artikel 4/1999
Arbetskonfliktstermer
Strejker och arbetskonflikter är snart aktuella igen och arbetsmarknadens svenska språknämnd FackTerm har sammanställt en termlista med arbetskonfliktstermer. Listan presenteras av Nancy Lökfors, medlem i FackTerm....
Läs mer
- Artikel 3/1999
Ellinor Hellman
Tvåspråkigheten i Helsingfors svenska skolor
Hösten 1997 pågick en intensiv debatt i Hufvudstadsbladet om den språkliga situationen i Helsingfors svenska skolor, där många elever kommer från tvåspråkiga hem. Ellinor Hellman, lektor i modersmål och litteratur i...
Läs mer
- Artikel 2/1999
Catharina Grünbaum
Ett språk i trångmål
Det finns en tendens bland välvilliga sverigesvenskar att bagatellisera finlandssvenskarnas språkliga problem och göra sig lustiga över det finlandssvenska språkvårdarnitet. Frågan debatterades på en...
Läs mer
- Artikel 4/1999
Ellen Bijvoet, Godelieve Laureys
Svenska och nederländska som pluricentriska språk — en jämförelse
Ellen Bijvoet och Godelieve Laureys från Institutionen för nordiska språk vid Gents universitet jämför i sin artikel likheterna mellan finlandssvenskan och flamländskan. I mars 1998 hölls ett symposium vid...
Läs mer
- Artikel 3/1999
Åsa Mitts
"Kva tu ha blivi spansk!"? Om statusskillnader mellan dialekt och högspråk
Åsa Mitts, förste arkivarie vid Svenska litteratursällskapets språkarkiv, skriver här om de skiftande attityderna till dialekt i Svenskfinland under olika tidsperioder. Artikeln är en omarbetad version av ett föredrag...
Läs mer
- Artikel 1/1999
Peter Slotte
Ortnamnen — minnen i miljön
Ortnamnen utgör i många fall det äldsta vi har kvar av det förflutna i vår kulturhistoria. Men vad betyder ortnamnen, hur har de uppkommit och hur utvecklas de? Fil. dr Peter Slotte, sakkunnig på ortnamn och...
Läs mer
- Artikel 1/1999
Øystein Alexander Vangsnes
Noen finlandssvenske syntaktiske eiendommeligheter
I skandinaviskt sammanhang visar finlandssvenska dialekter upp vissa syntaktiska konstruktioner som inte återfinns i andra dialekter. Øystein Alexander Vangsnes, universitetsstipendiat vid Institutt for lingvistikk og...
Läs mer
- Artikel 4/1999
Marika Tandefelt
Finlandssvenskan i tusen år — del två: Medborgare i republiken Finland
Finlandssvenskans kontakter med sverigesvenskan och finskan är av stor betydelse för hur vårt språk har utvecklats hittills och framför allt med tanke på vart utvecklingen är på väg. I del två av artikeln om...
Läs mer
- Artikel 3/1999
Marika Tandefelt
Finlandssvenskan i tusen år
Inför tusenårsskiftet kan det vara intressant att se på finlandssvenskans uppkomst och utveckling fram till nu. Professor Marika Tandefelt ger här en historisk tillbakablick på finlandssvenskan genom tiderna....
Läs mer
- Artikel 2/1999
Charlotta af Hällström-Reijonen
Default, CPU, pixel, cookie, router, hubb, pushteknik? Jag fattar ingenting!*
Datorernas värld kan verka som en snårig djungel av obegripliga termer, för det mesta på engelska. Svenska datatermgruppen har nu verkat i tre år för att få ordning på den svenska dataterminologin, och många av de...
Läs mer
- Artikel 2/1998
Charlotta af Hällström-Reijonen
Radiospråkvård – hjälp till friktionsfri kommunikation
Sedan den 1 maj har Svenska språkbyrån en ny språkvårdare för Rundradion, Mia Falk. Hon säger sig ha ett brinnande intresse för språkvård, vilket antagligen kommer hemifrån – hemma hos familjen Falk har man alltid...
Läs mer
- Artikel 2/1998
Teletjänstordlista
För en tid sedan utkom en ny Teletjänstordlista, utgiven av Centralen för tekniskt terminologi. Det är meningen att ordlistan skall komplettera Teleordlistan som utkom 1991. Det är således bra att båda ordlistorna...
Läs mer
- Artikel 2/1998
Mikael Reuter
Livet på två språk – konflikter och kompromisser
Det har skrivits en hel del om språkförhållandena i Finland, både i vetenskapliga verk och i mer populära framställningar. Ett av de mest lödiga verken är boken Språkgränser och samhällsstruktur. Finlandssvenskarna i ett jämförande perspektiv av Erik Allardt och Christian Starck (1981). Men hittills har vi saknat både en djuplodande och heltäckande objektivt vetenskaplig beskrivning av tvåspråkigheten och språkförhållandena ur olika synvinklar och en mer populär sammanfattande presentation av dem. De luckorna har nu fyllts av två nyutkomna verk, det ena på engelska och det andra på både engelska och svenska.
Läs mer
- Artikel 2/1998
Mikael Reuter
Hugo Bergroth-priset 1998 till Henrik Bruun
Hugo Bergroth-sällskapets och Svenska kulturfondens språkpris, det så kallade Hugo Bergroth-priset, på tiotusen mark, tilldelades i år lagstiftningsrådet Henrik Bruun. Priset överräcktes till Bruun på språkvårdsdagen...
Läs mer
- Artikel 2/1998
Vad är Hugo Bergroth-sällskapet?
Hugo Bergroth-sällskapet stiftades den 18 maj 1992 i syfte att främja och vårda det svenska språket i Finland. Sällskapet har 18 medlemmar, varken mer eller mindre, men kan därutöver kalla hedersmedlemmar och...
Läs mer
- Artikel 3/1998
Nina Martola
Nationalencyklopedins ordbok på cd-rom
Elektroniska ordböcker blir allt vanligare. Fördelarna med dem är många: de erbjuder bland annat mångsidigare sökmöjligheter än det traditionella bokformatet och kan också låta användaren lyssna på uttalsangivelser. Lexikograf Nina Martola presenterar National-encyklopedins ordbok på cd-rom som utkom för drygt ett år sedan. Denna presentation är en starkt förkortad version av en recension som kommer att ingå i LexicoNordica 5, som utkommer i november 1998.
Läs mer
- Artikel 2/1998
Pia Westerberg
Litteratur och språkvård på Hanaholmen
Också i år var Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag en välbesökt tillställning. Närmare 180 personer hade samlats på Hanaholmen den 19 maj kring temat ”Skriva sin värld – den finlandssvenska prosans språkliga utmaningar”.
Läs mer
- Artikel 3/1998
Mikael Reuter
Jurist med sinne för språket – Intervju med årets språkpristagare
– Vad jag än gör så försöker jag ta det på allvar. Det roligaste med det här jobbet är därför när det finns tid för problemlösning och möjlighet att kontrollera uttryck och termer, att skriva om och förenkla. När det blir mycket bråttom hinner jag vid läsningen av ”mindre viktiga” lagtexter tyvärr knappt göra annat än kontrollera att allt finns med som står i den finska texten. Det säger lagstiftningsrådet Henrik Bruun, 51, laggranskare på justitieministeriet och årets mottagare av Hugo Bergroth-sällskapets och Svenska kulturfondens språkpris.
Läs mer
- Artikel 4/1998
Register 1998
Registret omfattar ord och uttryck som har behandlats i Språkbruk under år 1998. Ord och uttryck med fet stil anger att det behandlats grundligare. Kursiv anger finska eller utländska ord och uttryck. I slutet av listan finns en förteckning över artiklar som ingått i Språkbruk under året.
Läs mer