Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 3/2000
Helena Palm
Mer värde i mervärdesmat
Tekniska nomenklaturcentralen (TNC) föreslår mervärdesmat som svensk term för engelskans functional food. Men vad är mervärdesmat egentligen och varför stannade TNC för den termen? Terminolog Helena Palm redogör för resonemangen som ledde fram till rekommendationen. Artikeln har publicerats i Terminfo 2/2000 och omarbetats för Språkbruk.
Läs mer
- Artikel 3/2000
Sonja Vidjeskog
Finlandssvensk ordbok – förklarar, förmanar och förför
Finlandssvenskarna behöver allt stöd och all uppmuntran de kan få i sitt språkbruk. Därför är det en stor händelse för den finlandssvenska språkvården att Finlandssvensk ordbok äntligen har kommit ut, skriver Sonja Vidjeskog, lektor i svenska vid Åbo Akademi, i sin recension av ordboken.
Läs mer
- Artikel 2/2000
Mona Forsskåhl
Killar och tjejer som dokar får krapula
Kan man tala om en finlandssvensk ungdomsslang? Hur ser i så fall den slangen ut? Slår samma trender igenom bland ungdomarna i Österbotten och i Nyland? Och hur låter slangen på Åland? Mona Forsskåhl forskar i slang på Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet.
Läs mer
- Artikel 1/2000
Lena Carlsson, Mickel Grönroos
Kan datorn grammatikkontrollera?
Kan datorn grammatikkontrollera?
Läs mer
- Artikel 1/1999
Arbetstidstermer
Listan på arbetstidstermer är utarbetad av den svenska språknämnden FackTerm, som verkar i anslutning till arbetsmarknadsorganisationerna för den privata, kommunala och statliga sektorn. Kommentarer och tillägg kan...
Läs mer
- Artikel 1/1999
Matti Similä
Deprimerande lättsinne
Svenskan i Finland löper risk att reduceras till ett språk för intimsfären, där de svenska begreppen saknas för komplexa företeelser i offentliga sammanhang. Skolans ansvar som förmedlare av ett fullödigt språk...
Läs mer
- Artikel 4/1999
Register 1999
Registret omfattar ord och uttryck som har behandlats i Språkbruk under år 1999. Fet stil anger att ordet eller uttrycket behandlats grundligare. Kursiv anger finska eller utländska ord och uttryck. De artiklar som...
Läs mer
- Artikel 2/1999
Marika Tandefelt
Som på beställning
Ser man tillbaka på den kunskap om finsksvensk tvåspråkighet som sammantaget har producerats i Finland kan man konstatera att vi har arbeten som gäller språklagstiftningen, demografisk data om minoriteten både på...
Läs mer
- Artikel 1/1999
Gunilla Harling-Kranck
Gatunamnen i Helsingfors
Gatunamnen i Helsingfors präglas av stadens historia med inslag av svenskt, ryskt och finskt. Det finns också speciella drag i de svenska gatunamnen som är typiska för staden. Docent Gunilla Harling-Kranck är ledamot...
Läs mer
- Artikel 2/1999
Mia Falk, Mikael Reuter
Ungdomsspråk på Hanaholmen
Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag på Hanaholmen hade i år ungdomsspråket som tema. Sällskapets ordförande Bengt Ahlfors hälsade publiken välkommen till Hugo Bergroths ”födlare” och konstaterade att också...
Läs mer
- Artikel 4/1999
Arbetskonfliktstermer
Strejker och arbetskonflikter är snart aktuella igen och arbetsmarknadens svenska språknämnd FackTerm har sammanställt en termlista med arbetskonfliktstermer. Listan presenteras av Nancy Lökfors, medlem i FackTerm....
Läs mer
- Artikel 3/1999
Ellinor Hellman
Tvåspråkigheten i Helsingfors svenska skolor
Hösten 1997 pågick en intensiv debatt i Hufvudstadsbladet om den språkliga situationen i Helsingfors svenska skolor, där många elever kommer från tvåspråkiga hem. Ellinor Hellman, lektor i modersmål och litteratur i...
Läs mer
- Artikel 2/1999
Catharina Grünbaum
Ett språk i trångmål
Det finns en tendens bland välvilliga sverigesvenskar att bagatellisera finlandssvenskarnas språkliga problem och göra sig lustiga över det finlandssvenska språkvårdarnitet. Frågan debatterades på en...
Läs mer
- Artikel 4/1999
Ellen Bijvoet, Godelieve Laureys
Svenska och nederländska som pluricentriska språk — en jämförelse
Ellen Bijvoet och Godelieve Laureys från Institutionen för nordiska språk vid Gents universitet jämför i sin artikel likheterna mellan finlandssvenskan och flamländskan. I mars 1998 hölls ett symposium vid...
Läs mer
- Artikel 3/1999
Åsa Mitts
"Kva tu ha blivi spansk!"? Om statusskillnader mellan dialekt och högspråk
Åsa Mitts, förste arkivarie vid Svenska litteratursällskapets språkarkiv, skriver här om de skiftande attityderna till dialekt i Svenskfinland under olika tidsperioder. Artikeln är en omarbetad version av ett föredrag...
Läs mer
- Artikel 1/1999
Peter Slotte
Ortnamnen — minnen i miljön
Ortnamnen utgör i många fall det äldsta vi har kvar av det förflutna i vår kulturhistoria. Men vad betyder ortnamnen, hur har de uppkommit och hur utvecklas de? Fil. dr Peter Slotte, sakkunnig på ortnamn och...
Läs mer
- Artikel 1/1999
Øystein Alexander Vangsnes
Noen finlandssvenske syntaktiske eiendommeligheter
I skandinaviskt sammanhang visar finlandssvenska dialekter upp vissa syntaktiska konstruktioner som inte återfinns i andra dialekter. Øystein Alexander Vangsnes, universitetsstipendiat vid Institutt for lingvistikk og...
Läs mer
- Artikel 4/1999
Marika Tandefelt
Finlandssvenskan i tusen år — del två: Medborgare i republiken Finland
Finlandssvenskans kontakter med sverigesvenskan och finskan är av stor betydelse för hur vårt språk har utvecklats hittills och framför allt med tanke på vart utvecklingen är på väg. I del två av artikeln om...
Läs mer
- Artikel 3/1999
Marika Tandefelt
Finlandssvenskan i tusen år
Inför tusenårsskiftet kan det vara intressant att se på finlandssvenskans uppkomst och utveckling fram till nu. Professor Marika Tandefelt ger här en historisk tillbakablick på finlandssvenskan genom tiderna....
Läs mer
- Artikel 2/1999
Charlotta af Hällström-Reijonen
Default, CPU, pixel, cookie, router, hubb, pushteknik? Jag fattar ingenting!*
Datorernas värld kan verka som en snårig djungel av obegripliga termer, för det mesta på engelska. Svenska datatermgruppen har nu verkat i tre år för att få ordning på den svenska dataterminologin, och många av de...
Läs mer