Artiklar - Språkbruk

Bobo bor i bostad

Kortformen bo- som förled i sammansättningar vid sidan av bostads- har blivit allt vanligare i svenskan under de senaste åren. I språkbanken i Göteborg kan man peka på ett klart uppsving för konstruktioner av den här...

Läs mer

Artiklar

Andersson, Erik: Om svenskans historia 97:2, s. 21–24 Blomqvist, Marianne: Förnamn i långa rader 97:2, s. 15–18 Falk, Mia: Enkelt är klokt! – intervju med en språkpris­tagare 97:3, s. 8–10 Är finlandssvenskar...

Läs mer

Ordlistor

Finländska ortnamn på främmande språk 97:2, s. 9–14 Internettermer på svenska, finska och engelska 97:4, s. 7–14

Läs mer

Register 1997

Registret omfattar ord och uttryck som har behandlats i Språkbruk under år 1997. Ord och uttryck med fet stil anger att det behandlats grundligare. Kursiv anger finska eller utländska ord och uttryck. I slutet av...

Läs mer

Kommentarer

Vi tackar för kommentaren och de förnuftiga synpunkterna. Det är helt riktigt att det kommer att krävas en hel del nytänkande innan rekommendationen slår igenom på alla håll. T.ex. inom Statsjärnvägarna används...

Läs mer

Finländska ortnamn på främmande språk

Läsarna av tidskriften Språkbruk har säkert med stort intresse tagit del av Sirkka Paikkalas och Mikael Reuters artikel ”Vad heter Jakobstad på engelska?” i nr 2/97. Den i artikeln presenterade rekommendationen från...

Läs mer

Svenska kungen fick finsk-svensk ordbok

Ett exemplar av den nya Stora finsk-svenska ordboken överräcktes den 17 november till svenska kungen av en delegation bestående av direktör Pauli Saukkonen, Forskningscentralen för de inhemska språken, litteräre...

Läs mer

Radiospråkvård: Spännande, utmanande och roligt!

Den nya radiospråkvårdaren Marit Lindqvist har jobbat på svenska avdelningen sedan i mars. Hon tycker att hennes arbete som radiospråkvårdare är spännande och roligt. Marit känner sig utmanad av jobbet, som skärper...

Läs mer

Nordisk lexikografi

En ”vanlig” ordboksanvändare reflekterar kanske inte så ofta över hur ordböcker kommer till. Man tar ett uppslagsord på källspråket och så förser man det med en definition eller en motsvarighet på ett annat språk,...

Läs mer

Reklam – en retorisk fråga

”Kan reklam alls översättas” var en fråga som diskuterades av omkring tvåhundra deltagare på den språkvårdsdag som Hugo Bergroth-sällskapet ordnade för femte året i rad på Hanaholmen 20.5.1997. Årets tema var...

Läs mer

Hugo Bergroth-priset 1997

Hugo Bergroth-sällskapets språkdag på Hana-holmen den 20 maj blev en stor succé. Uppslutningen var stor; över 200 personer anmälde sig till språkvårdsdagen (alla hugade fick tyvärr inte plats!). Temat för i år var...

Läs mer

Är finlandssvenskar snåla?

Vad händer om finlandssvensken beställer snålsoppa med semla på en restaurang i Sverige? Och hänger smockan i luften om han ber att få en örfil på ett kafé? Eller blir det eventuellt andra bullar? Mia Falk hjälper oss här en bit på vägen så att vi får smörja kråset även när vi är på besök i vårt västra grannland.

Läs mer

Medicinsk terminologi

Den svenska ordboken Medicinsk terminologi har utkommit i en ny version. Den nya utomordentliga boken är en utvidgning och omarbetning av tidigare upplagor av det nu sjuttio år gamla verket. Boken har under årens lopp...

Läs mer

Om svenskans historia

Under en kort tid har det kommit ut tre nya böcker som alla på ett eller annat sätt ansluter sig till svenskans historia. Verken belyser vårt språk från olika synvinklar. Erik Andersson, professor i svenska vid Åbo Akademi, presenterar nedan de tre nyutkomna böckerna.

Läs mer

Svenska avdelningen i dag

Personalomsättningen på svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken (FCIS) har varit ganska snabb den senaste tiden. Därför vill vi ge en kort presentation av de olika enheterna och personalen och berätta vad vi gör.

Läs mer

Man lär så länge man har elever

Den förra finsk-svenska utbildningsordlistan kom ut för nästan tjugo år sedan. Det har skett en hel del inom utbildningsområdet sedan dess, och det betyder att också terminologin fått genomgå stora förändringar. I sommar utkommer en ny utbildningsordlista. Susanna Karjalainen, redaktör för ordlistan, presenterar här ny terminologi inom området.

Läs mer

Finlandssvenskarnas efternamn under 1900-talet

Vilket är det vanligaste efternamnet i Svenskfinland? Skiljer sig finlandssvenskarnas efternamn från efternamnen i Sverige? Specialforskaren Ritva Valtavuo-Pfeifer presenterar här sin pågående forskning om finlandssvenskarnas efternamn. Hon kommer bland annat att undersöka vilka språkliga element som ingår i finlandssvenskarnas efternamn, och vad som är svenskt och vad som är lånat. Hennes forskning skall bland annat resultera i en efternamnsbok.

Läs mer

Samtal mellan läkare och patient i Svenskfinland

Varför kan det vara svårt att beskriva smärta och symtom? Vilka företeelser i interaktionen mellan läkare och patient kan vara intressanta att undersöka? Bland annat dessa frågor diskuteras i Camilla Lindholms artikel. Camilla Lindholm är forskare vid institutionen för nordiska språk vid Helsingfors universitet.

Läs mer

Svensk-finsk-engelsk Internetordlista

Läs mer

Förnamn i långa rader

Vad ska barnet heta? är väl en fråga som ställts alltsedan Kain och Abel kom till världen. Goda råd har bl.a. släkten, prästen och kloka gummor gett. Men redan i några århundraden har finländarna haft en tryckt liten guide att rådfråga: almanackan. Dess namnlängd har varit i flitig användning. Än i dag bär över 90 % av finländarna förnamn som står i almanackan. Under 1900-talet har universitetets lilla grå fått konkurrens av grannare publikationer. Biträdande professor Marianne Blomqvist presenterar här tre av dem som kommit ut 1995–96.

Läs mer