Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 1/2017
Bianca Holmberg
Diskussionerna revitaliserar teckenspråket
Deltagarna i instruktörsutbildningen för finlandssvenskt teckenspråk har olika bakgrund, men viljan att utveckla sina språkkunskaper är gemensam för alla.
Läs mer
- Artikel 1/2017
Maria Andersson-Koski
Unik utbildning på unikt språk
För första gången på över trettio år pågår en utbildning på finlandssvenskt teckenspråk. Målet med instruktörsutbildningen är att stärka det allvarligt hotade språket.
Läs mer
- Artikel 1/2017
Marjo Savijärvi
Språkbadet blir barnens gemensamma projekt
Det svenska språkbadet för finskspråkiga barn firar 30-årsjubileum i år. Språkbad är en effektiv metod att undervisa språk. Men hur går språkinlärningen till i språkbadet?
Läs mer
- Artikel 1/2017
Ola Karlsson
Främmande ord är ett viktigt tema i Svenska skrivregler
Den normkritiska språkvården har satt spår i den nya upplagan av Svenska skrivregler, liksom behovet av att hantera främmande ord och namn och att skriva i sociala medier.
Läs mer
- Artikel 1/2017
Pia Westerberg
Språklig globalisering
I dag ser man annorlunda på språkblandning, med lite större förståelse och kärlek. Vi är inte lika stränga med vår och andras språkanvändning, och nu menar jag uttryckligen det talade språket. De flesta av oss har...
Läs mer
- Artikel 4/2016
Henrik Hu
Ordfinnar-Jocke
Jag letar från det ögonblick jag vaknar. Hur låter ordet som är just precis? Jag letar genom listor, i mitt minne, på min hylla, jag googlar, jag slår upp, var finns det ord som kunde fylla exakt den plats som gapar...
Läs mer
- Artikel 4/2016
Peter Slotte
Lars Huldén 1926–2016
”Författaren och översättaren” var massmediernas vanliga epitet om Lars Huldén dagarna efter hans bortgång den 11 oktober 2016.
Läs mer
- Artikel 4/2016
Mikael Parkvall
Så uppstår ett pidginspråk
Det börjar med ordlös kommunikation, fortsätter med jargon och slutar kanske med ”det minimala språket”. Mikael Parkvall skriver om hur ett pidginspråk uppstår.
Läs mer
- Artikel 4/2016
Pia Hansson
Arbetspensionsreform med nya och nygamla termer
En stor arbetspensionsreform träder i kraft den 1 januari 2017. Då införs också en del nya termer och begrepp i arbetspensionslagarna. Några gamla termer får en delvis ny betydelse.
Läs mer
- Artikel 4/2016
Bianca Holmberg
Ordens ursprung intresserar Ulla-Maija Forsberg
Senast när Ulla-Maija Forsberg jobbade på Språkinstitutet gick hennes arbete i ordböckernas tecken. 18 år senare är hon tillbaka som direktör med ett särskilt intresse för ordens etymologier.
Läs mer
- Artikel 4/2016
Monica Äikäs
Ett nytt tänk
Svenskan har en uppsjö av korta substantiv som tänk, glid och fjant, och det dyker ständigt upp fler.
Läs mer
- Artikel 4/2016
Katharina Leibring
Karo i hundkojan blir Ronja i sovrummet
I takt med att djuren mer och mer blir familjemedlemmar får deras namn fler och fler likheter med de namn man ger nyfödda barn. Det gäller speciellt tikar.
Läs mer
- Artikel 4/2016
Oliver Blomqvist
Språkblandning var accepterad på medeltiden
Trots att medeltida texter skrevs på svenska i Finland förekommer vad som verkar vara en medveten blandning av svenska och finska i medeltida urkunder.
Läs mer
- Artikel 4/2016
Inna Sevelius
Det psykotiska språket har en mening
När ens inre värld blir splittrad och kaotisk, blir språket också svårt att förstå. Men om vi lyssnar noga, tar oss tid att fundera och sedan återkommer med frågor, kan vi lära oss att förstå språket. Det säger Lisbet Palmgren, professor emeritus i psykiatri.
Läs mer
- Artikel 4/2016
Pia Westerberg
Bara ord?
”Jag menade ju inget, det var bara ord!” Hur många gånger har vi inte hört den formuleringen? Men ord är inte bara ord.
Läs mer
- Artikel 3/2016
Ordlustan
En herr A.F. Dalin tog sig för pannan och satte sig vid pennan dan därpå. Han skrev och forskade som ingen annan och han blev färdig artonfemtitvå. Hans stora ”Ordbok öfver svenska språket” är redan munter...
Läs mer
- Artikel 3/2016
Åsa Broo
Karlstadmodellen hjälper både barn och vuxna
Iréne Johansson, professor och forskare, brinner för att hjälpa personer med särskilda behov och har utvecklat Karlstadmodellen för att hjälpa människor i alla åldrar att kommunicera.
Läs mer
- Artikel 3/2016
Bianca Holmberg
Läsning, lek och spel lär barnen kommunicera
Talterapi handlar om mycket mer än uttalet av r och s. Catarina Ekström säger att det viktigaste hon gör i sitt jobb är att lära barnen att lyssna.
Läs mer
- Artikel 3/2016
Leila Malmefjäll
Det färöiska språket är en överlevare
På Färöarna är språksamhället både komplext och nytt. Språkbruk talade med tre färingar om grannspråksförståelse, om att skriva låtar på sitt modersmål och om hemligheten bakom detta lilla språks överlevnad.
Läs mer
- Artikel 3/2016
Maria Vidberg
Gatorna i Helsingfors kan ha tre namn
Svenskspråkiga namnbrukare i Helsingfors använder ibland medvetet finska gatunamn för att säkert göra sig förstådda. Däremot är de ofta omedvetna om de hybridnamn de använder.
Läs mer