Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 2/2017
Urban Östberg
Prepositioner, verbpartiklar och stavning är svårt i svenskan
För andraspråksinlärare är det svårt att förstå skillnaden mellan känna och känna till, och att lära sig att det heter i en affär men på ett café.
Läs mer
- Artikel 2/2017
Bianca Holmberg
Språket i kyrkan balanserar mellan gammalt och nytt
Språket i kyrkan kan och ska på många plan följa med sin tid, men det finns ord och uttryck som inte kan ersättas, även om de kan kännas svåra eller omoderna.
Läs mer
- Artikel 2/2017
Karin Hagren Idevall
Språket kan befästa rasism
När vi använder språket formar vi den värld vi talar om. Språket är bärare av normer och föreställningar som bidrar till att upprätthålla rasistiska fördomar och världsbilder.
Läs mer
- Artikel 2/2017
Nina Martola
1 300 nya ord i Stora finsk-svenska ordboken
Den efterfrågade Stora finsk-svenska ordboken finns nu fritt tillgänglig på nätet. Nätversionen av Stora finsk-svenska ordboken innehåller cirka 1 300 nya uppslagsord.
Läs mer
- Artikel 2/2017
Susanna Nygård
″Läs god, svensk litteratur!″
Tekniska hjälpmedel, vikten av språkdiskussioner och god översättning var ämnen som präglade programmet under Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag 2017.
Läs mer
- Artikel 1/2017
Henrik Hu
Ur möblers dolda liv
I rummet står de fyrbenta och tänker, man anar känslor om man lyssnar rätt. Det muttras under ytorna som blänker. En pigtittare vrider sig kokett. Kommoden står i vrån och håller låda, fåtöljen flirtar med en...
Läs mer
- Artikel 1/2017
Robin Valtiala
I Katalonien slipas de språkliga strategierna
Efter en vistelse i Arenys de Mar norr om Barcelona, under vilken jag har blivit charmad av det katalanska språket, har jag läst om vad språkvetare och författare i regionen har för inställning till begreppet språknorm, och blivit charmad en gång till.
Läs mer
- Artikel 1/2017
Peter Svanberg
Saker som kommunicerar
Det skapas allt fler ”saker” som utrustas med förmåga att kommunicera med andra saker, med internet och med oss. Hur ska vi uttrycka det här på svenska?
Läs mer
- Artikel 1/2017
Bianca Holmberg
Framställningen av lucia skapar myter om olika grupper
Hufvudstadsbladets gestaltning av lucia konstruerar ett idealiserat Svenskfinland med en symbolisk överklass, en medelklass och en underklass, enligt Tiina Räisäs doktorsavhandling.
Läs mer
- Artikel 1/2017
Monica Äikäs
Ett triumfkort på hand – om språkliga feltolkningar
Vårt språk innehåller feltolkade ord och uttryck av olika slag. En del av dem används i vida kretsar medan andra är individuella feltolkningar.
Läs mer
- Artikel 1/2017
Mikael Ekholm
Könsneutralitet och nya termer i nya Slaf
Anvisningar om hur pronomenet hen ska användas och en uppdaterad ordlista hör till nyheterna i den nya utgåvan av Svenskt lagspråk i Finland.
Läs mer
- Artikel 1/2017
Bianca Holmberg
Diskussionerna revitaliserar teckenspråket
Deltagarna i instruktörsutbildningen för finlandssvenskt teckenspråk har olika bakgrund, men viljan att utveckla sina språkkunskaper är gemensam för alla.
Läs mer
- Artikel 1/2017
Maria Andersson-Koski
Unik utbildning på unikt språk
För första gången på över trettio år pågår en utbildning på finlandssvenskt teckenspråk. Målet med instruktörsutbildningen är att stärka det allvarligt hotade språket.
Läs mer
- Artikel 1/2017
Marjo Savijärvi
Språkbadet blir barnens gemensamma projekt
Det svenska språkbadet för finskspråkiga barn firar 30-årsjubileum i år. Språkbad är en effektiv metod att undervisa språk. Men hur går språkinlärningen till i språkbadet?
Läs mer
- Artikel 1/2017
Ola Karlsson
Främmande ord är ett viktigt tema i Svenska skrivregler
Den normkritiska språkvården har satt spår i den nya upplagan av Svenska skrivregler, liksom behovet av att hantera främmande ord och namn och att skriva i sociala medier.
Läs mer
- Artikel 4/2016
Henrik Hu
Ordfinnar-Jocke
Jag letar från det ögonblick jag vaknar. Hur låter ordet som är just precis? Jag letar genom listor, i mitt minne, på min hylla, jag googlar, jag slår upp, var finns det ord som kunde fylla exakt den plats som gapar...
Läs mer
- Artikel 4/2016
Peter Slotte
Lars Huldén 1926–2016
”Författaren och översättaren” var massmediernas vanliga epitet om Lars Huldén dagarna efter hans bortgång den 11 oktober 2016.
Läs mer
- Artikel 4/2016
Mikael Parkvall
Så uppstår ett pidginspråk
Det börjar med ordlös kommunikation, fortsätter med jargon och slutar kanske med ”det minimala språket”. Mikael Parkvall skriver om hur ett pidginspråk uppstår.
Läs mer
- Artikel 4/2016
Pia Hansson
Arbetspensionsreform med nya och nygamla termer
En stor arbetspensionsreform träder i kraft den 1 januari 2017. Då införs också en del nya termer och begrepp i arbetspensionslagarna. Några gamla termer får en delvis ny betydelse.
Läs mer
- Artikel 4/2016
Bianca Holmberg
Ordens ursprung intresserar Ulla-Maija Forsberg
Senast när Ulla-Maija Forsberg jobbade på Språkinstitutet gick hennes arbete i ordböckernas tecken. 18 år senare är hon tillbaka som direktör med ett särskilt intresse för ordens etymologier.
Läs mer