Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 3/2016
Leila Malmefjäll
Det färöiska språket är en överlevare
På Färöarna är språksamhället både komplext och nytt. Språkbruk talade med tre färingar om grannspråksförståelse, om att skriva låtar på sitt modersmål och om hemligheten bakom detta lilla språks överlevnad.
Läs mer
- Artikel 3/2016
Maria Vidberg
Gatorna i Helsingfors kan ha tre namn
Svenskspråkiga namnbrukare i Helsingfors använder ibland medvetet finska gatunamn för att säkert göra sig förstådda. Däremot är de ofta omedvetna om de hybridnamn de använder.
Läs mer
- Artikel 3/2016
Mikael Parkvall
Handel och krig gynnar pidginisering
Det normala när två folkslag möts är att åtminstone vissa medlemmar av den ena gruppen kan den andras språk, eller att båda kan något tredje språk. Men ibland kan ett pidginspråk uppstå.
Läs mer
- Artikel 3/2016
Bianca Holmberg
Vad har hänt med svenskan?
Språkförändringar verkar ha engagerat språkbrukare sedan urminnes tider och de är ständigt aktuella. Vad har hänt med svenskan sedan Carl-Eric Thors skrev sina språkspalter på 1960-, 1970- och 1980-talen?
Läs mer
- Artikel 3/2016
Bianca Holmberg
Arbetet för nationalspråken är långsiktigt
– Förvaltningsreformen är en stor sak för hela Finland, men speciellt för den svenskspråkiga befolkningen, säger språkrättsrådet Corinna Tammenmaa.
Läs mer
- Artikel 3/2016
Jenny Stenberg-Sirén
Får man tala dialekt i radio?
Inställningen till regionala drag i radiospråket har blivit liberalare de senaste decennierna, men det finns fortfarande åsikter om hur mycket redaktörernas språkliga bakgrund får höras i etern.
Läs mer
- Artikel 3/2016
Monica Äikäs
Framställa en begäran – ställa fram en stol
I svenskan finns det många sammansatta verb som har en partikel som förled, till exempel framställa, tillfoga. Partikeln är oftast ett adverb eller en preposition. Många av dessa verb har en icke-sammansatt motsvarighet där partikeln står efter verbet: ställa fram, foga till.
Läs mer
- Artikel 3/2016
Maria Fremer
Du med tittaren före du-reformen
Du-reformen skedde i Sverige i slutet av 1960-talet, men i svenska reklamfilmer kunde tittaren duas redan tidigare – åtminstone i skämtsamma sammanhang.
Läs mer
- Artikel 3/2016
Positiv inställning till tvåspråkiga möten
Det kan väcka irritation om en fullmäktigeledamot under ett tvåspråkigt fullmäktigemöte upprepar sig och säger samma sak på både svenska och finska, visar en ny studie från Vasa universitet. Universitetslektor...
Läs mer
- Artikel 3/2016
Pia Westerberg
Sätt punkt
Häromdagen satt kollegorna och jag på kaffepausen och filade på texten på en rollup som skulle tas fram inför en konferens. Det var väldigt givande och roligt, och alla hade fina synpunkter och kommentarer.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Therese Lindström Tiedemann, Sina Tezel
Modersmålet är viktigt, flerspråkighet en rikedom
Språket ger oss en identitet och en vi-känsla som ibland föds ur rädsla för språkförlust. Men Therese Lindström Tiedemann och Sina Tezel vill visa att flerspråkighet är berikande.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Margareta Gustafsson
Några ord och begrepp inom företagshälsovård
Arbetshälsoläkare, företagshälsovårdsläkare eller företagsläkare? Inom företagshälsovården finns flera begrepp som inte är självklara. Margareta Gustafsson reder ut en del av dem.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Peter Slotte
Kär cykel har många namn
Sedan den tiden har under min uppväxt velocipeden varit min käraste vän, och knappast har vårsolen hunnit smälta de sista drifvorna, förr än jag skyndat ut på vägar och stigar med min velociped. Den mognare ålder, jag nu uppnått, har ingalunda slappat mitt intresse för hjulsporten; jag är i dag lika hängifven densamma som jag var det under min uppväxt, måhända ändå mer. Adolf Östberg, Den moderna velocipeden och dess ryttare. Illustr. handbok för hjulsportens utöfvare. Stockholm 1894.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Henrik Hu
Kurragömma
Siffrorna gömmer sig kvickt för varandra. Nollan får leta, han syns så fatalt. Några är bättre på leken än andra. Vissa kan gömma sig helt och totalt. Ettriga bin döljer pinnen i början. Tvålkoppen passar en kurvig...
Läs mer
- Artikel 2/2016
Bianca Holmberg
Dövsamhället är en värld för sig
Janne Kankkonen har aldrig beklagat att han är döv, men eftersom rättigheten till ett modersmål är viktig arbetar han för att det finlandssvenska teckenspråket ska överleva.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Gun Oker-Blom
Den nya läroplanen betonar multilitteracitet
Digital kompetens och förmåga att läsa och tolka olika slags texter (multilitteracitet) är viktiga komponenter i den nya läroplanen i svenska och litteratur.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Monica Äikäs
Jag trivs som grisen i träckpöln
På sistone har jag ägnat mig åt att gå igenom gamla postkort, brev, inbjudningar och annat som sparats i släkten. Största delen av materialet härrör från Borgåtrakten och har kommit till under 1900-talets förra hälft.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Urban Östberg
Förtära eller käka? Vanliga ordfel bland andraspråksinlärare av svenska
Att välja rätt ord och konstruktion kan vara svårt för den som lär sig svenska som andraspråk. Reflexiva verb och fasta verbfraser är också knepiga.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Alva Dahl
Nyanser och noggrannhet – att välja rätt skiljetecken
Vi kan signalera väldigt olika saker beroende på vilka skiljetecken vi använder, för i all sin enkelhet har skiljetecknen stor uttryckskraft.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Bianca Holmberg
Pirkko Nuolijärvi älskar både sitt eget och andras språk
Mycket har förändrats under direktör Pirkko Nuolijärvis tid på Språkinstitutet, men sakkunniga lexikografer och språkvårdare behövs lika mycket som förr.
Läs mer