Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 1/2016
Teckenspråk
(kan vid behov sjungas till melodin Tomtegubben som hade snuva) Ett litet kommatecken satt en gång som andningspaus där mitt på raden. Hon tyckte raden var så fasligt lång och svårförstådd om någon sa den. ...
Läs mer
- Artikel 1/2016
Robin Valtiala
Strindberg var nästan lika drastisk på franska
August Strindberg skrev ett par av sina verk på franska, och ibland var hans uttryck så drastiska att översättaren förmildrade dem i den svenska översättningen.
Läs mer
- Artikel 1/2016
Monica Äikäs
Tema och rema i översatt lagtext — två exempel
Det är inte likgiltigt i vilken ordning informationen presenteras när vi kommunicerar, eftersom ordningsföljden påverkar begripligheten. Monica Äikäs har tidigare skrivit om tema och rema i översatt text (Språkbruk 4/2011 och 3/2013). Denna gång gäller det ett speciellt slag av översatt text, nämligen lagtext.
Läs mer
- Artikel 1/2016
Bianca Holmberg
Mångspråkigheten tar sig olika uttryck
Vi lever i ett mångspråkigt Europa, men flerspråkigheten ser väldigt olika ut i olika länder.
Läs mer
- Artikel 1/2016
Bianca Holmberg
Norden ligger steget före
Norden har kommit långt i klarspråksarbetet och frågan om klarspråk är också en fråga om kultur och tradition.
Läs mer
- Artikel 1/2016
Bianca Holmberg
EU-tolkarnas arbete förändras
Inom EU finns 24 officiella språk, och det betyder att översättarna och tolkarna kan bidra till begripligheten och tillgängligheten inom EU.
Läs mer
- Artikel 1/2016
Daniel Andersson
När katten är borta dansar råttorna på bordet – några tankar om ordspråk
Ordspråk kan verka gammalmodiga, men många av dem lever fortfarande kvar i vårt språk i någon form. Av gamla ordspråk bildas också nya varianter.
Läs mer
- Artikel 1/2016
Bianca Holmberg
Janina Orlov översätter med alla sinnen
Janina Orlov läser inte bara texten hon ska översätta. Hon blir den. Kanske är det en av orsakerna till allt beröm hennes översättningar har fått.
Läs mer
- Artikel 1/2016
Camilla Lindholm
Äldrevården återspeglar den språkliga miljön i samhället
För en person med minnessjukdom kan ett ”god natt” på modersmålet betyda mycket. Camilla Lindholm forskar i språkliga mönster inom svenskspråkig äldrevård på en tvåspråkig ort.
Läs mer
- Artikel 1/2016
Jenny Stenberg-Sirén
Ny norm i nyheterna
På många sätt är språket i nyheterna likadant i dag som för femtio år sedan, men det ”skillnadska” idealet har gått mot ett mer neutralt nyhetsspråk.
Läs mer
- Artikel 1/2016
Anna Maria Gustafsson
En språkexperts försvarstal
I början av året var jag gäst i radioprogrammet Experttimmen i Radio Vega. Temat för programmet var nyord i svenskan, ett extra aktuellt ämne just då eftersom svenska Språkrådet nyligen hade publicerat årets nyordslista, något som alltid leder till ett visst ståhej i medierna och diskussioner vid kaffeborden.
Läs mer
- Artikel 1/2016
Pia Westerberg
Sluta gnälla!
”Lärarna i kläm i konflikten kring Cygnaeusskolan”, ”Lipponen vädjar för svenskan”, ”Visst behövs en svensk kulturpolitik”.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Monica Äikäs
Varken huvud eller fötter – om idiomatiska ordpar
Ordpar av typen i sus och dus eller utan rim och reson förekommer i många språk. I finlandssvenskan har vi ibland egna varianter av svenska ordpar.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Bianca Holmberg
Hon är som bäst när hon inte märks
– Att vara tolk är som att sitta på skolbänken. Jag är inte expert på något område, men jag gör min läxa så bra jag kan och gör sedan mitt bästa när jag tolkar, säger Christina Skogster.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Chris Silverström
Attityd och kön har samband med resultaten i modersmålet
Tvåspråkiga elever i nian ligger på samma nivå som enspråkiga elever då de ska avgöra ords stilnivå, men de enspråkiga skriver en betydligt korrektare svenska enligt en undersökning från 2014.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Bianca Holmberg
Klarspråkskampanjen avslutas – arbetet fortsätter
Klarspråkskampanjen, som har pågått sedan hösten 2014, avslutades med ett seminarium i Helsingfors i mitten av oktober. Men i själva verket var avslutningen bara början.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Ann-Marie Ivars
Dialekterna jämnades ut
När invandrarnas olika dialekter möttes, växte det fram en ny, utjämnad variant. På så sätt bildades Amerikaemigranternas eget standardspråk.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Marianne Blomqvist
Så påverkade engelskan emigranternas finlandssvenska
Well, I know. De här och andra liknande samtalssignaler var ofta den första engelska som de finlandssvenska emigranterna lärde sig när de kom till Amerika.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Mikael Reuter
På en generation blev svenskan engelska
En ögonvittnesskildring av Titanics undergång hörde till det material som fyra språkvetare fick med sig hem från sin expedition till Amerika på 1970-talet.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Johan Franzon
Villa, keso, DO, vabba – vilka sverigesvenska ord är främmande i Finland?
När ska vi följa Sverige och när är det acceptabelt att finlandssvenskan har egna ord för olika företeelser? Som en fortsättning på sin artikel i Språkbruk 2/2015 utreder Johan Franzon vilka grupper av ord vi i Finland inte använder – eller kanske irriterar oss på.
Läs mer