Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 2/2016
Bianca Holmberg
Dövsamhället är en värld för sig
Janne Kankkonen har aldrig beklagat att han är döv, men eftersom rättigheten till ett modersmål är viktig arbetar han för att det finlandssvenska teckenspråket ska överleva.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Gun Oker-Blom
Den nya läroplanen betonar multilitteracitet
Digital kompetens och förmåga att läsa och tolka olika slags texter (multilitteracitet) är viktiga komponenter i den nya läroplanen i svenska och litteratur.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Monica Äikäs
Jag trivs som grisen i träckpöln
På sistone har jag ägnat mig åt att gå igenom gamla postkort, brev, inbjudningar och annat som sparats i släkten. Största delen av materialet härrör från Borgåtrakten och har kommit till under 1900-talets förra hälft.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Urban Östberg
Förtära eller käka? Vanliga ordfel bland andraspråksinlärare av svenska
Att välja rätt ord och konstruktion kan vara svårt för den som lär sig svenska som andraspråk. Reflexiva verb och fasta verbfraser är också knepiga.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Alva Dahl
Nyanser och noggrannhet – att välja rätt skiljetecken
Vi kan signalera väldigt olika saker beroende på vilka skiljetecken vi använder, för i all sin enkelhet har skiljetecknen stor uttryckskraft.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Bianca Holmberg
Pirkko Nuolijärvi älskar både sitt eget och andras språk
Mycket har förändrats under direktör Pirkko Nuolijärvis tid på Språkinstitutet, men sakkunniga lexikografer och språkvårdare behövs lika mycket som förr.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Susanna Elenius
Begripligt språk lockar till läsning
Alla ska förstå all information – åtminstone det som gäller dem själva. Det var det genomgående budskapet under Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag 2016.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Pia Westerberg
Tillbaka till lägerelden
I dagens andfådda medieklimat ska allt ut snabbt, och många tror att den som är ute först med en nyhet ”vinner”. Då är det lätt att så småningom börja uppleva världen som historielös och rotlös, man upplever att nuet är det enda som räknas.
Läs mer
- Artikel 1/2016
Teckenspråk
(kan vid behov sjungas till melodin Tomtegubben som hade snuva) Ett litet kommatecken satt en gång som andningspaus där mitt på raden. Hon tyckte raden var så fasligt lång och svårförstådd om någon sa den. ...
Läs mer
- Artikel 1/2016
Robin Valtiala
Strindberg var nästan lika drastisk på franska
August Strindberg skrev ett par av sina verk på franska, och ibland var hans uttryck så drastiska att översättaren förmildrade dem i den svenska översättningen.
Läs mer
- Artikel 1/2016
Monica Äikäs
Tema och rema i översatt lagtext — två exempel
Det är inte likgiltigt i vilken ordning informationen presenteras när vi kommunicerar, eftersom ordningsföljden påverkar begripligheten. Monica Äikäs har tidigare skrivit om tema och rema i översatt text (Språkbruk 4/2011 och 3/2013). Denna gång gäller det ett speciellt slag av översatt text, nämligen lagtext.
Läs mer
- Artikel 1/2016
Bianca Holmberg
Mångspråkigheten tar sig olika uttryck
Vi lever i ett mångspråkigt Europa, men flerspråkigheten ser väldigt olika ut i olika länder.
Läs mer
- Artikel 1/2016
Bianca Holmberg
Norden ligger steget före
Norden har kommit långt i klarspråksarbetet och frågan om klarspråk är också en fråga om kultur och tradition.
Läs mer
- Artikel 1/2016
Bianca Holmberg
EU-tolkarnas arbete förändras
Inom EU finns 24 officiella språk, och det betyder att översättarna och tolkarna kan bidra till begripligheten och tillgängligheten inom EU.
Läs mer
- Artikel 1/2016
Daniel Andersson
När katten är borta dansar råttorna på bordet – några tankar om ordspråk
Ordspråk kan verka gammalmodiga, men många av dem lever fortfarande kvar i vårt språk i någon form. Av gamla ordspråk bildas också nya varianter.
Läs mer
- Artikel 1/2016
Bianca Holmberg
Janina Orlov översätter med alla sinnen
Janina Orlov läser inte bara texten hon ska översätta. Hon blir den. Kanske är det en av orsakerna till allt beröm hennes översättningar har fått.
Läs mer
- Artikel 1/2016
Camilla Lindholm
Äldrevården återspeglar den språkliga miljön i samhället
För en person med minnessjukdom kan ett ”god natt” på modersmålet betyda mycket. Camilla Lindholm forskar i språkliga mönster inom svenskspråkig äldrevård på en tvåspråkig ort.
Läs mer
- Artikel 1/2016
Jenny Stenberg-Sirén
Ny norm i nyheterna
På många sätt är språket i nyheterna likadant i dag som för femtio år sedan, men det ”skillnadska” idealet har gått mot ett mer neutralt nyhetsspråk.
Läs mer
- Artikel 1/2016
Anna Maria Gustafsson
En språkexperts försvarstal
I början av året var jag gäst i radioprogrammet Experttimmen i Radio Vega. Temat för programmet var nyord i svenskan, ett extra aktuellt ämne just då eftersom svenska Språkrådet nyligen hade publicerat årets nyordslista, något som alltid leder till ett visst ståhej i medierna och diskussioner vid kaffeborden.
Läs mer
- Artikel 1/2016
Pia Westerberg
Sluta gnälla!
”Lärarna i kläm i konflikten kring Cygnaeusskolan”, ”Lipponen vädjar för svenskan”, ”Visst behövs en svensk kulturpolitik”.
Läs mer