Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 1/2015
Svenska språknämndens ställningstagande till namnet Posti
Svenska språknämnden vid Institutet för de inhemska språken är oroad över den bristande medvetenhet om språklagen och förvaltningslagen som Posti Group Abp har visat i valet av sitt nya namn. Nämnden tycker det är...
Läs mer
- Artikel 1/2015
Eivor Sommardahl
Kampanj för klarspråk — också på svenska
Vad har Folkpensionsanstalten, Skatteförvaltningen och Vasa stad gemensamt? Jo, de deltar alla tre i en pågående nationell klarspråkskampanj inom ramen för Finansministeriets projekt Öppen förvaltning. Det gemensamma...
Läs mer
- Artikel 4/2014
Henrik Hu
Onomatopoetens jul
Bland alla språkets många egenheter finns en som inför jul ger mig fobi. Du kan ju prova själv på lämplig meter att skriva onomatopoesi! Vad säger skinkan när den möter kniven? Hur låter all den lutfisk ingen tar? En...
Läs mer
- Artikel 4/2014
Vilket språk vill du lära dig?
På Helsingfors bokmässa i oktober arrangerade Språkbruk en tävling där vi lottade ut ett presentkort till Viking Line och tre prenumerationer på Språkbruk. Vinnarna har kontaktats. Vi gratulerar!
Läs mer
- Artikel 4/2014
Margareta Gustafsson
Myndigheternas kunder är vi allihopa?
Vad är vi som medborgare i relation till myndigheterna? Inom den sociala sektorn kallas vi klienter, men inom många andra sektorer tilltalas vi allt oftare som kunder. I Sverige rekommenderar Socialstyrelsen brukare som samlande begrepp för de som får insatser från socialtjänsten.
Läs mer
- Artikel 4/2014
Nina Martola, Caroline Sandström
Astrid Lindgren och deckare inspirerar till studier i svenska
I Språkbruk 1/2014 skrev vi om svenskämnet vid universitetet ”L’Orientale” i Neapel, ett av de 228 universitet i världen där man kan studera svenska. I detta nummer fortsätter vi skriva om svenska institutioner ute i världen. Denna gång handlar det om Tyskland och städerna Frankfurt am Main, Köln och Bonn, som Nina Martola och Caroline Sandström från Språkinstitutet besökte i somras. De representerade Svenska litteratursällskapets språkvetenskapliga nämnd i samband med ett studiebesök.
Läs mer
- Artikel 4/2014
Monica Äikäs
Om bestämd och obestämd form i svenskan
Användningen av bestämd och obestämd form, species, hör till det som är svårast att behärska för personer som lär sig svenska. Monica Äikäs resonerar kring vad som utmärker bestämd och obestämd form i svenskan och kring svårigheterna med att välja species.
Läs mer
- Artikel 4/2014
Kim Sandvad West
En varm kartoffel? Et spørgsmål om attitude
Är det verkligen så svårt att lära sig förstå danska? Kim Sandvad West gjorde ett intressant språkexperiment i Danmark. Läs hur det gick.
Läs mer
- Artikel 4/2014
Camilla Wide
Nordisk dialektatlas
Camilla Wide berättar hur en nordisk dialektatlas kan hjälpa språkforskningen i Norden.
Läs mer
- Artikel 4/2014
Viveca Rabb
Talar Vasaborna standardsvenska eller dialekt?
Hur enhetlig är svenskan i Vasa, och talar man standardsvenska eller dialekt i Vasa? I denna artikel diskuteras graden av dialektalitet i staden Vasa. Staden har i nuläget drygt 66 000 invånare, varav 23 procent är svenskspråkiga.
Läs mer
- Artikel 4/2014
Robin Valtiala
Björkeson hittar smygromantikern – om några tolkningar av Baudelaire
Något av det roligaste Robin Valtiala vet är att jämföra översättningar. Översättarens temperament och strategier av olika slag påverkar översättningen, men vad är det som gör att vissa översättningar känns bättre än andra?
Läs mer
- Artikel 4/2014
Mats-Peter Sundström
Från ankdamm till grodpöl
En femtedel av översättarna vid Europaparlamentets översättningsenhet i Luxemburg är finlandssvenskar. Mats-Peter Sundström beskriver här finlandssvensk språkkontakt vid Europaparlamentets svenska översättningsenhet i Luxemburg. Visste du till exempel ordet roskis spritt sig till sverigesvenskarna vid enheten?
Läs mer
- Artikel 4/2014
Nina Martola
Flyg med Korpen
Vi som har språket som ett verktyg i vårt arbete – och många andra språkintresserade också för den delen – vänder oss kanske till Google om vi inte hittar svaret på vår fråga i någon ordbok. Men det finns ett bättre alternativ för språkliga sökningar än att googla, nämligen att ”korpa”.
Läs mer
- Artikel 4/2014
Ylva Byrman
Direktøren for det hele — Professionella och folkliga synsätt på språkvård
Är språkvården alltför liberal och slapp i dag? Går allt an bara ordet eller uttrycket är tillräckligt frekvent i bruket? Ylva Byrman, som bland annat medverkar i det populära radioprogrammet Språket, diskuterar här språkvårdens roll.
Läs mer
- Artikel 4/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Har du noterat att vi på sistone har publicerat några artiklar på danska och norska här i Språkbruk? Det är för att vi gillar den nordiska språkgemenskapen. Vi hoppas att ni inte har haft några större svårigheter att...
Läs mer
- Artikel 3/2014
Henrik Hu
Gårdagens blad
De singlar i luften i eldgult och rött och bildar en grann mosaik över jorden. Man tänker kanhända att löven har dött men då har man missat de finstilta orden. På lövet står noggrant och omsorgsfullt skrivet vad...
Läs mer
- Artikel 3/2014
Bianca Holmberg
Steka plättar eller grädda pannkakor?
I Svenskfinland gillar vi att steka plättar. De kan vara små och i så fall steker vi dem kanske i en plättpanna eller en plättlagg, medan de stora plättarna gärna steks i en stekpanna av gjutjärn. Om vi inte vill stå...
Läs mer
- Artikel 3/2014
Mona Forsskåhl, Johanna Koivisto
Kristina Nikula in memoriam
Vid mitten av augusti nåddes vi av sorgebudet att professor emerita i nordiska språk vid Tammerfors universitet Kristina Nikula hade gått bort. Ett och ett halvt år tidigare hade hon insjuknat i en allvarlig sjukdom, och trots intensiv behandling gick hennes liv inte att rädda. Vår uppskattade kollega och vän blev 71 år gammal.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Sandra Haavisto
Modersmålsundervisningen i Sverige och Finland – några gymnasieelevers tankar
Att det undervisas på samma modersmål i två grannländer (svenskan är minoritetsspråk i Finland och majoritetsspråk i Sverige) är rätt unikt. Både Sverige och Finland är länder där i stort sett liknande kultur, förutsättningar och normer präglar ungdomskulturen, och därför anser jag att modersmålsundervisningen är intressant att titta närmare på. Eftersom skolämnet heter olika i de två länderna, svenska i Sverige och modersmål och litteratur i Finland, kommer jag i denna artikel att tala om modersmålsämnet svenska/modersmålsundervisningen som ett gemensamt begrepp för skolämnet.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Korta formuleringar ska det vara på Twitter
Det finns många sociala medier i dag. De har alla olika egenskaper och stil som kan ta en tid att lära sig. Att twittra rätt kan kännas överraskande svårt till en början.
Läs mer