Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 4/2015
Chris Silverström
Attityd och kön har samband med resultaten i modersmålet
Tvåspråkiga elever i nian ligger på samma nivå som enspråkiga elever då de ska avgöra ords stilnivå, men de enspråkiga skriver en betydligt korrektare svenska enligt en undersökning från 2014.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Bianca Holmberg
Klarspråkskampanjen avslutas – arbetet fortsätter
Klarspråkskampanjen, som har pågått sedan hösten 2014, avslutades med ett seminarium i Helsingfors i mitten av oktober. Men i själva verket var avslutningen bara början.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Ann-Marie Ivars
Dialekterna jämnades ut
När invandrarnas olika dialekter möttes, växte det fram en ny, utjämnad variant. På så sätt bildades Amerikaemigranternas eget standardspråk.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Marianne Blomqvist
Så påverkade engelskan emigranternas finlandssvenska
Well, I know. De här och andra liknande samtalssignaler var ofta den första engelska som de finlandssvenska emigranterna lärde sig när de kom till Amerika.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Mikael Reuter
På en generation blev svenskan engelska
En ögonvittnesskildring av Titanics undergång hörde till det material som fyra språkvetare fick med sig hem från sin expedition till Amerika på 1970-talet.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Johan Franzon
Villa, keso, DO, vabba – vilka sverigesvenska ord är främmande i Finland?
När ska vi följa Sverige och när är det acceptabelt att finlandssvenskan har egna ord för olika företeelser? Som en fortsättning på sin artikel i Språkbruk 2/2015 utreder Johan Franzon vilka grupper av ord vi i Finland inte använder – eller kanske irriterar oss på.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Henrik Hu
Murarens mening
Helt otroligt är det hur vi kan bygga upp meningars arkitektur av en bokstavsgrupp. Raderna du läste nu bjöd på fyra p fyra i och fyra u sju av r och t. Meningsgrunden gjutes i stadig grammatik. Den får flyta...
Läs mer
- Artikel 4/2015
Bianca Holmberg
Vi är fångar i vårt språk
– Vi beskriver inte enbart verkligheten, utan med hjälp av språket konstruerar vi skillnader, säger Mats Landqvist om varför språklig diskriminering uppstår.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Ola Karlsson
Hur ska vi hantera engelskan i våra texter?
Mängden engelska, både i textform och som enskilda ord och uttryck, ökar hela tiden runt omkring oss. Hur förhåller vi oss till det, och vilka strategier ska vi ha för att hantera engelskan?
Läs mer
- Artikel 4/2015
Bianca Holmberg
Språkexperter från Europa samlades i Helsingfors
Den första Efnilkonferensen i Finland blev en konferens där Norden fick glänsa, då temat var myndigheternas kommunikation med medborgarna.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Marion Kwiatkowski
Freiburg har ett eget litet Skandinavien
I Freiburg kan den tysk som smittas av Bullerbysyndromet få utlopp för sin längtan till Skandinavien genom att läsa svenska.
Läs mer
- Artikel 3/2015
Henrik Hu
Återvinning
Alla dessa underbara ord som finns i hus borde tas i växelbruk för att bli mer frekventa. Jag vill höra mer av dem och orkar inte vänta. Låt oss ge dem nya liv så de får luft och ljus. Nästa gång jag går på fest så...
Läs mer
- Artikel 3/2015
Mats-Peter Sundström
Det är något särskilt med somliga
Ordet somliga kan användas på flera sätt, men enligt Mats-Peter Sundströms erfarenhet kan det löna sig att vara försiktig med användningen, eftersom somliga kan reagera negativt på ordet. Svenskan är ganska rik på...
Läs mer
- Artikel 3/2015
Martina Huhtamäki
Kväden berättar om språkutvecklingen i färöiska
De färöiska kvädena är långa berättelser på vers som ofta handlar om hjältar och deras strider. Speciellt för de färöiska kvädena är att de än i dag framförs med långdans. Förutom att vara poetiska verk kan kväden...
Läs mer
- Artikel 3/2015
Leila Malmefjäll
Hon får svenskarna att gilla grammatik
Hyllad författare, lärare i svenska för invandrare och grammatikapostel – Sara Lövestam från Sverige skriver om grammatik så att man både begriper och skrattar. – Får jag berätta om perfekt particip? När man gör något...
Läs mer
- Artikel 3/2015
Peter Slotte
Bada i sjön eller simma i träsket?
I Finland finns många träsk, som sitt namn till trots går bra att både simma och bada i. Att våra insjöar ofta har namn på ‑träsk kan vi troligen tacka våra förfäder i Mellansverige för. Träsk var ännu för några...
Läs mer
- Artikel 3/2015
Maria Ohlsson
Överraskningen gör skämtet: Om lingvistisk humorforskning
Att ha humor innebär inte bara att skratta åt ett skämt. Humorn stärker solidariteten, hjälper oss att ta itu med problem och berättar något om vår kultur och vår världsuppfattning.
Läs mer
- Artikel 3/2015
Monica Äikäs
När översatt text avviker från originaltexten
Innehållsmässiga avvikelser i översättningar kan uppstå genom olika språkliga felval. Monica Äikäs skriver om orsakerna till sådana felval.
Läs mer
- Artikel 3/2015
Lars Huldén
Vi jagade berättelser i Amerika
När fyra språkexperter gav sig i väg till Amerika, var det för att ta vara på amerikafinlandssvenskarnas dialekter och berättelser. De upplevde dessutom såväl amerikansk gästfrihet som punktering. Vi talade från...
Läs mer
- Artikel 3/2015
Robert Östling
Svenska dialektkartor på sekunden
Traditionellt har man utforskat dialekter genom arbetskrävande fältarbete, men genom att automatiskt analysera text på Internet kan nu vem som helst skapa egna dialektkartor på bara en sekund. "I Sverige har...
Läs mer