Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 2/2015
Monica Äikäs
Om du vill ha en regnbåge måste du stå ut med regnet
Pronomenet du kan användas på flera olika sätt.
Läs mer
- Artikel 2/2015
Olle Josephson
Hen, rasifierad och normkritisk språkvård
Ord som efterbliven, negerboll och sinnessjukhus är ord som få av oss längre använder sig av. Vad signalerar ord och vad gör språkvården?
Läs mer
- Artikel 2/2015
Lars Sund
En morgontrött finlandismsamlares bekännelser
Jag samlar på finlandismer. Det har jag gjort sedan jag flyttade till Sverige för snart 37 år sedan.
Läs mer
- Artikel 2/2015
Henrik Othman
Som ett brev på Posti
Det var en gång en generalguvernör vid namn Per Brahe som i nådens år 1638 grundade Postverket i den östra riksdelen av Sverige, bara två år efter att kungariket fått sitt postregale. Det postverket, i folkmun...
Läs mer
- Artikel 2/2015
Charlotta af Hällström-Reijonen
Språkvårdsargument och irritationer
Funktionalitet är ett starkt argument i traditionell språkvård. Språkvårdsrekommendationer ges i hög grad utgående från hur väl något språkdrag fungerar i språkbruket, vilket innebär att så många som möjligt ska kunna...
Läs mer
- Artikel 1/2015
Monica Äikäs
Några uttryck för orsakssamband i översatt text
För en språkgranskare blir det nästan en yrkessjukdom att fundera på språkliga betydelsenyanser i text. Den här gången ska jag diskutera uttryck för orsakssamband.
Läs mer
- Artikel 1/2015
Robin Valtiala
Den spanske Parland jazzar lite mer än han är trött
Det är roligt varje gång en riktigt udda författare blir översatt. Som nu när Emilio Quintana, diktare och anställd vid Cervantesinstitutet i Stockholm, har tolkat den finlandssvenske modernisten Henry Parland till spanska.
Läs mer
- Artikel 1/2015
Språkfrågor
Idel tior Fråga: Finns det någon svensk motsvarighet till det finska uttrycket kympin tyttö (’flicka med idel tior på betyget’)? På svenska talar man helt enkelt om en duktig flicka och hänvisar inte till några tior...
Läs mer
- Artikel 1/2015
Johanna Laakso
Får man tala sitt eget språk i kafferummet?
Enspråkig ideologi i samhället gör att flerspråkighet betraktas som en anomali. Inte ens en medveten tvåspråkighetspolitik kan alltid korrigera den asymmetri som skapas av sociala maktförhållanden mellan språken, och den svaga vitaliteten hos många språkliga minoriteter i de nordiska länderna är en tydlig varning för alla som tror att ett demokratiskt samhälle med välfungerande antidiskrimineringsmekanismer automatiskt kan garantera den språkliga mångfaldens fortbestånd.
Läs mer
- Artikel 1/2015
Henrik Hu
Om frihet och lättja
Om frihet och lättja ”Tänka fritt är stort, men tänka rätt är större” så skrev en man på 1700-talet. Det gäller mig och dig, och kanske mest den förre, men mottot kan dessvärre låta galet. Vad Thomas Thorild avsåg är...
Läs mer
- Artikel 1/2015
Urban Östberg
Att vara på sin mammas gata
Vad karakteriserar idiom? Är de alltid fasta eller kan de varieras? Finns det olika typer?
Läs mer
- Artikel 1/2015
Bianca Holmberg
Samtalsforskning kan hjälpa dem som har autism
En bekant som hade det som då kallades Aspergers syndrom väckte Mari Wiklunds intresse för att undersöka de prosodiska dragen i autistiska personers tal. Det här blev upptakten till hennes stora forskningsprojekt om de speciella svårigheter som kan uppstå i samtal med en person med autism.
Läs mer
- Artikel 1/2015
Jenny Sylvin
Rädslan för domänförlust gav språkstrategi
Språktrupper, en termbank för alla språk, flerspråkiga examina och möten där var och en talar sitt starkaste språk – så gör Helsingfors universitet som vill vara en föregångare inom flerspråkig universitetsutbildning. Som Finlands största tvåspråkiga universitet bär Helsingfors universitet ett särskilt ansvar för nationalspråkens ställning som vetenskapsspråk samtidigt som det värnar om sina internationella kontakter. Universitets nya språkprinciper redogör för de olika språkens roll vid universitetet, och kommer med konkreta tips på hur man kan se över arbetsfördelningen mellan de olika språken.
Läs mer
- Artikel 1/2015
Svenska språknämndens ställningstagande till namnet Posti
Svenska språknämnden vid Institutet för de inhemska språken är oroad över den bristande medvetenhet om språklagen och förvaltningslagen som Posti Group Abp har visat i valet av sitt nya namn. Nämnden tycker det är...
Läs mer
- Artikel 1/2015
Eivor Sommardahl
Kampanj för klarspråk — också på svenska
Vad har Folkpensionsanstalten, Skatteförvaltningen och Vasa stad gemensamt? Jo, de deltar alla tre i en pågående nationell klarspråkskampanj inom ramen för Finansministeriets projekt Öppen förvaltning. Det gemensamma...
Läs mer
- Artikel 4/2014
Henrik Hu
Onomatopoetens jul
Bland alla språkets många egenheter finns en som inför jul ger mig fobi. Du kan ju prova själv på lämplig meter att skriva onomatopoesi! Vad säger skinkan när den möter kniven? Hur låter all den lutfisk ingen tar? En...
Läs mer
- Artikel 4/2014
Vilket språk vill du lära dig?
På Helsingfors bokmässa i oktober arrangerade Språkbruk en tävling där vi lottade ut ett presentkort till Viking Line och tre prenumerationer på Språkbruk. Vinnarna har kontaktats. Vi gratulerar!
Läs mer
- Artikel 4/2014
Margareta Gustafsson
Myndigheternas kunder är vi allihopa?
Vad är vi som medborgare i relation till myndigheterna? Inom den sociala sektorn kallas vi klienter, men inom många andra sektorer tilltalas vi allt oftare som kunder. I Sverige rekommenderar Socialstyrelsen brukare som samlande begrepp för de som får insatser från socialtjänsten.
Läs mer
- Artikel 4/2014
Nina Martola, Caroline Sandström
Astrid Lindgren och deckare inspirerar till studier i svenska
I Språkbruk 1/2014 skrev vi om svenskämnet vid universitetet ”L’Orientale” i Neapel, ett av de 228 universitet i världen där man kan studera svenska. I detta nummer fortsätter vi skriva om svenska institutioner ute i världen. Denna gång handlar det om Tyskland och städerna Frankfurt am Main, Köln och Bonn, som Nina Martola och Caroline Sandström från Språkinstitutet besökte i somras. De representerade Svenska litteratursällskapets språkvetenskapliga nämnd i samband med ett studiebesök.
Läs mer
- Artikel 4/2014
Monica Äikäs
Om bestämd och obestämd form i svenskan
Användningen av bestämd och obestämd form, species, hör till det som är svårast att behärska för personer som lär sig svenska. Monica Äikäs resonerar kring vad som utmärker bestämd och obestämd form i svenskan och kring svårigheterna med att välja species.
Läs mer