Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Intervju 3/2020
Bianca Ortiz Holmberg
För en riksdagstolk är alla dagar olika
En dag sitter de i plenum och tolkar anföranden, nästa dag står de i Kastelholms slott och tolkar historien om Karin Månsdotter och Erik XIV. Jobbet som tolk i riksdagen är varierande och allmänbildande.
Läs mer
- Övriga 3/2020
Henrik Hu
Obrukbara gåvor
Jag älskar presenter, att få är en fröjd, att bli uppmärksammad är roligt. Jag uppskattar gåvor och blir gärna nöjd, tyvärr är det föga troligt. Vad brukar jag få? De facto en del som jag är lika glad att jag...
Läs mer
- Ledare 3/2020
Pia Westerberg
Förändringar
Det här är ingen lätt ledare att skriva. Tyvärr måste jag nämligen meddela att Språkbruk inte kommer att utkomma på papper från nästa år. Redaktionen har redan en längre tid varit tvungen att begrunda de krassa...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2020
Monica Äikäs
Sin eller hans/hennes?
Att välja mellan pronomenen sin, sitt, sina och hans, hennes, deras kan vara svårt ibland. Det finns vissa regler att följa, men de kan inte alltid tillämpas på ett entydigt sätt.
Läs mer
- Artikel 2/2020
Dimitrios Kokkinakis, Kristina Lundholm Fors
Hur många djur du kommer på kan avslöja hur din hjärna mår
Med enkla medel, som att be någon räkna upp så många djur som möjligt på en minut, kan man upptäcka tidiga tecken på demens, och därmed få hjälp att hantera situationen.
Läs mer
- Artikel 2/2020
Monica Äikäs
Finsk påverkan i det att-konstruktioner?
Konstruktionen det att används mer av finlandssvenskar och finskspråkiga än av sverigesvenskar, enligt Språkbruks enkät.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2020
Pia Westerberg
Brevväxling om konst
Handel med konst. Språk och dialog i Paul Sinebrychoffs brevsamling från sekelskiftet 1900. Red. Hanna Lehti-Eklund & Beatrice Silén. Svenska litteratursällskapet i Finland och Appell Förlag 2020. 347 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2020
Bianca Ortiz Holmberg
Om indoeuropeiskan och dess släktingar
Olle Engstrand: Hundra nyanser av indoeuropeiska. Om moderspråket och hennes döttrar. 196 sidor. Morfem 2019.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2020
Charlotta af Hällström-Reijonen
Tema: lätt språk
Puhe ja kieli 4/2019. Puheen ja kielen tutkimuksen yhdistyksen julkaisuja, 39 årgången. (Tidskriften finns även som onlineversion.)
Läs mer
- Artikel 2/2020
Camilla Lindholm
På väg mot ett talat lätt språk
Medan lättläst är en relativt etablerad term för ett skrivet språk som är lättare än standardspråk, är tanken på regler för ett lätt muntligt språk relativt ny. Kan man skapa standarder för något så kontextbundet som talat språk?
Läs mer
- Perspektiv på finlandismer 2/2020
Charlotta af Hällström-Reijonen
Bobba: bacill i Finland, finne i Sverige
Artikelserien Perspektiv på finlandismer handlar denna gång om substantivet bobba som i finlandssvenskan bland annat kan betyda bakterie eller virus.
Läs mer
- Artikel 2/2020
Jannika Lassus, Johanna Tanner
Minst tre språk behövs i affärslivet i Svenskfinland
Bilden av att engelskan tränger ut finskan och svenskan i affärsvärlden och att de inhemska språken är mindre viktiga är inte helt sann, visar Jannika Lassus och Johanna Tanners forskning i affärslivet i Svenskfinland.
Läs mer
- Intervju 2/2020
Bianca Ortiz Holmberg
När man älskar på ett främmande språk
Par med olika modersmål som lever tillsammans på engelska är kreativa i sin språkanvändning och skapar sig sitt eget personliga språk. Paren använder olika strategier för att försäkra sig om att den andra har förstått och får på så sätt kommunikationen att fungera.
Läs mer
- Artikel 2/2020
Martin Persson
Spökljud – uttal och stavning i den språkhistoriska snårskogen
Många språk innehåller bokstäver som inte uttalas, bokstäver som uttalas fastän de inte finns och bokstäver som uttalas bara ibland. Förklaringen till det här kan man hitta i språkhistorien.
Läs mer
- Krönikan 2/2020
Tua Forsström
Grammatiken – kärlekens pris
När jag var en liten flicka drabbades jag av kärlek till den svenska grammatiken. Grammatiken innebar ordning och reda inte bara i språket utan i tillvaron och handlade om livets mening. Jag kunde inte förstå mina...
Läs mer
- Intervju 2/2020
Bianca Ortiz Holmberg
En ordbok, två samhällen, fyra språkvarieteter
Nina Martola har jobbat med Stora finsk-svenska ordboken sedan 1990. På kuppen har hon blivit en samhällsmedveten detektiv med insyn i språkutvecklingen på både svenska och finska.
Läs mer
- Övriga 2/2020
Henrik Hu
Fjäderfolk och fä
De flyger runt i sinnet, i verklighet och dikt, de flaxar i min tanke, i nuet och på sikt. Fåglarna som inte går att identifiera, fåglarna jag tror kan existera. Smörgåsen är välbekant, kontrasten likaså....
Läs mer
- Ledare 2/2020
Pia Westerberg
Vi "ses"!
Människan anpassar sig. I mars hände något ingen trott var möjligt. Coronapandemin överraskade oss och hela världen, och många har distansarbetat hela våren på grund av coronan. Också jag och mina medarbetare på...
Läs mer
- Perspektiv på finlandismer 1/2020
Charlotta af Hällström-Reijonen
En råddare i Finland är något helt annat än en råddare i Sverige
Rådda är ett exempel på ett ord som har helt olika ursprung och betydelse i Sverige och Finland. Det finlandssvenska rådda har dialektalt ursprung och betyder ’stöka till’, medan sverigesvenskans rådda kommer från engelskan och betyder ’ställa i ordning’.
Läs mer
- Artikel 1/2020
Sarah Wikner
Sociala stilar i Helsingfors
Den som hör att någon ”kööppää peppaakaakkoo”, ”ska ååkka båt” eller ”baa praattaa om nåå kiva” drar sannolikt slutsatsen att personen kommer från Helsingfors. På ett socialt plan kan lyssnaren läsa in många olika betydelser i vad hen hör.
Läs mer