Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Intervju 4/2018
Bianca Holmberg
Finlandssvenskar i Norden
Vad händer med modersmålet hos en finlandssvensk som flyttar till ett annat nordiskt land? Språkbruk har intervjuat två finlandssvenskar som har bott i andra nordiska länder för att ta reda på hur deras språkanvändning och syn på språk och modersmål påverkades av utlandsvistelserna.
Läs mer
- Artikel 4/2018
Maria Vidberg
Världsnyheter och lokala händelser påverkar namnvårdarens jobb
Hur ska namnet Volcán de Fuego stavas på svenska? Hur uttalas namnet Säckilot? Och hur ska medier förhålla sig till namnet Telia 5G Areena?
Läs mer
- Artikel 4/2018
Charlotta af Hällström-Reijonen
På Färöarna heter roskisbilen ruskbilur
Rosk hör till våra kändaste finlandismer. Ordet rosk betyder skräp, sopor eller avfall i finlandssvenskan. En roskis kan vara en papperskorg men också en soppåse eller en soptunna.
Läs mer
- Artikel 4/2018
Lennart Ryman
Svenska personnamn på medeltiden
Ursprunget till de medeltida personnamnen varierar från överlevande nordiska namn till nya kristna namn och namn som kom till Sverige med invandrade tyskar. I viss mån anpassades namnen till språket i landet – bland annat fick finnarna finna sig i att få sina namn försvenskade.
Läs mer
- Intervju 4/2018
Lättläst fungerar som inkörsport till svenskan
Sara Lövestam är författaren som själv skriver om sina böcker till lättläst format. Då får hon bland annat lov att undvika bisatser och synonymer och att sammanfatta ett helt kapitel i en enda mening.
Läs mer
- Artikel 4/2018
Leila Mattfolk
Nya namn kommer in, de gamla blir kvar
År 2020 utökas den finlandssvenska namnlängden med 38 namn. Bland nykomlingarna finns till exempel Caroline, Naomi, Thelma, Colin, Malte och Milo.
Läs mer
- Krönikan 4/2018
Erik Wahlström
Wahlströms Lag
För hundra tusen år sedan bodde en grupp människor på kusten i det som vi nu kallar Namibia. Det var ett trevligt ställe. Massor av musslor, fisk och tång att äta, lämpligt varmt. Mycket fritid. Människorna var som vi, utom att de inte kunde tala. Men körsång och folkdans var populärt.
Läs mer
- Artikel 4/2018
Sammanställt av Bianca Holmberg
Samhället behöver en alert och aktiv språknämnd
Svenska språknämnden har tack vare sin sammansättning en unik överblick över de svenskspråkiga domänerna i Finland, men kunde ha en aktivare roll och sträva efter större synlighet i samhället, enligt de sex medlemmarna i den nya språknämnden.
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2018
Martin Persson
Klassisk nordistisk avhandling om fornsvenska
Johan Schalin: Preliterary Scandinavian sound change viewed from the east. ‑ Umlaut remodelled and language contact revisited. Nordica Helsingiensia 54. Finskugriska och nordiska avdelningen vid Helsingfors universitet, 2018.
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2018
Bianca Holmberg
Retorik är mer än att hålla tal
Lennart Hellspong: Den retoriska människan. 20 sätt att se på retorik. Morfem 2018. 252 sidor.
Läs mer
- Övriga 4/2018
Henrik Hu
Kolorerad verklighet
Trädens lövverk byter skepnad när det blir september allt som varit grönt och skönt blir plötsligt grann idyll. Någonstans i maj kom allt det gröna fram, remember? Hela sommarn badade vår värld i klorofyll. Färger...
Läs mer
- Artikel 4/2018
Emma Sköldberg
Samhällsförändringar ska speglas i Svensk ordbok
Den nya upplagan av Svensk ordbok ska avspegla det samtida språkbruket, vilket inkluderar också språket i sociala medier och kontroversiella ord.
Läs mer
- Artikel 4/2018
Marco Bianchi
Otto von Friesen och projektet Evighetsrunor
Otto von Friesen (1870–1942) är en av portalgestalterna i svensk runforskning. Nu digitaliseras hans efterlämnade runologiska anteckningsböcker och fotografier och blir en del av den nya forskningsplattformen Evighetsrunor.
Läs mer
- Ledare 4/2018
Pia Westerberg
Nödvändigt samarbete
Den här ledaren är ren och skär reklam.
Läs mer
- Krönikan 3/2018
Kjell Westö
Läsa, lyssna, härma
Mina metoder för att lära mig språk har alltid varit intuitiva. Jag lyssnar, både på tal och sång, jag läser – i perioder kopiöst – och så försöker jag härma. Det är en metod som fungerat fint för mig.
Läs mer
- Artikel 3/2018
Jenny Sylvin
Skönlitterär språkgranskning – ett arbete för pedagogiska detektiver
Tro aldrig att du vet något. Det låter som något ur jantelagen men det är ett av mina rättesnören när jag granskar språket i andras texter. Men tro aldrig heller att skribenten vet något – kolla upp allt.
Läs mer
- Artikel 3/2018
Monica Äikäs
Metaforer och metaforkrockar
En stor del av de uttryck vi dagligen använder är metaforer. Ofta följer metaforerna ett slags logik, men det händer också att de krockar och ger upphov till metaforisk inkonsekvens.
Läs mer
- Artikel 3/2018
Maria Bylin
Grammatikalisering – seg språkförändring i smyg
Ord som bruka och att illustrerar hur betydelser av ord sakta men säkert kan förändras och blekas ur. Den här processen kallas grammatikalisering.
Läs mer
- Artikel 3/2018
Maria Andersson-Koski
Magavippog och uppå farten ‒ om att vara gravid på dialekt
Mängden alternativa uttryck för graviditet visar att ämnet har varit tabubelagt. I dialekterna har det gett upphov till omskrivningar som körsog, fruktbär och tjock under armarna.
Läs mer
- Artikel 3/2018
Charlotta af Hällström-Reijonen
Kännspak
Finlandismen kännspak förekom redan i fornsvenskan, men i en annan betydelse än dagens ’lätt igenkännlig’. I dag används kännspak i olika betydelser i Finland och Sverige.
Läs mer