Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 1/2019
Monica Äikäs
Prepositionen till vinner terräng
Bruket av prepositionen till verkar öka på bekostnad av andra prepositioner, och det är framför allt finlandssvenskar och yngre personer som favoriserar till.
Läs mer
- Artikel 1/2019
Anna Maria Gustafsson
Engelsk s-plural konkurrerar med egen böjning i finlandssvenskan
Håller s-pluralen verkligen på att etablera sig i svenskan? Inte helt, åtminstone inte enligt en webbenkät som Språkinstitutet har gjort. S-plural förekommer visserligen, men det finns också ett särfinländskt mönster.
Läs mer
- Intervju 1/2019
Tove Lillsund
Han vill lära Sverige att tala demokratiska
Hur ska vi göra för att använda språket så inkluderande som möjligt? Vilka ord ska vi undvika att använda? Och vem bestämmer egentligen vad som är ett inkluderande språkbruk? – Grunden är att bli bättre på att lyssna och att förstå att ord kan vara bärare av värderingar och normer, säger journalisten och föreläsaren Barakat Ghebrehawariat.
Läs mer
- Artikel 1/2019
Rune Skogberg
Med händerna i (j)orden
Vi går mot varmare tider och snart vankas det vårsol och tussilago. Det är med andra ord hög tid att börja tänka på trädgård och odling. Men innan man sätter händerna i jorden kan det vara bra att botanisera lite i trädgårdens orddjungel.
Läs mer
- Övriga 1/2019
Henrik Hu
Mycket väsen för ingenting
Det finns oväntat mycket av ingenting med tanke på mängden av noll. De har kanske rätt, nihilisterna att ingenting spelar nån roll. Inte ett barr och inte en katt, inte en droppe och inte ett skvatt, inte ett ruttet...
Läs mer
- Ledare 1/2019
Pia Westerberg
Mycket på g!
När vi i förra numret blickade bakåt – det var en hel del språk- och namnhistoria – handlar detta nummer mycket om språkförändring och vad som sker i svenskan just nu.
Läs mer
- Artikel 1/2019
Janine Strandberg
Tvåspråkighet kan påverka vokaluttalet i finlandssvenskan
En ny språksociologisk undersökning tyder på att ökad finsk-svensk tvåspråkighet kan leda till förändringar i vokalljud i finlandssvenskan.
Läs mer
- 1/2019
Leif Höckerstedt
Portugisiskans svanesång i språkens Goa?
I den indiska delstaten Goa används språken engelska, konkani och hindi, men bakom dem skymtar ett annat språk, nämligen portugisiskan – en rest från kolonialtiden.
Läs mer
- Artikel 4/2018
Urban Östberg
Därför kallas Nederländerna ofta Holland
Namnen Nederländerna och Holland används ofta parallellt, men betecknar egentligen olika områden. Historien bakom namnet Nederländerna sträcker sig tillbaka till medeltiden.
Läs mer
- Artikel 4/2018
Monica Äikäs
Om betydelse hos metaforer
Eftersom metaforer inte är genomskinliga, används de ibland på ett annat sätt än det gängse. De kan till exempel blandas ihop eller användas så att betydelsen blir oklar.
Läs mer
- Artikel 4/2018
Monica Äikäs
Violett, lila, gredelint och purpur
Färgord kan vara kluriga. I en Facebookdiskussion tog någon upp orden violett, lila, gredelint och purpur. Är de helt synonyma och utbytbara eller är det fråga om olika färgnyanser?
Läs mer
- Intervju 4/2018
Bianca Holmberg
Finlandssvenskar i Norden
Vad händer med modersmålet hos en finlandssvensk som flyttar till ett annat nordiskt land? Språkbruk har intervjuat två finlandssvenskar som har bott i andra nordiska länder för att ta reda på hur deras språkanvändning och syn på språk och modersmål påverkades av utlandsvistelserna.
Läs mer
- Artikel 4/2018
Maria Vidberg
Världsnyheter och lokala händelser påverkar namnvårdarens jobb
Hur ska namnet Volcán de Fuego stavas på svenska? Hur uttalas namnet Säckilot? Och hur ska medier förhålla sig till namnet Telia 5G Areena?
Läs mer
- Perspektiv på finlandismer 4/2018
Charlotta af Hällström-Reijonen
På Färöarna heter roskisbilen ruskbilur
Rosk hör till våra kändaste finlandismer. Ordet rosk betyder skräp, sopor eller avfall i finlandssvenskan. En roskis kan vara en papperskorg men också en soppåse eller en soptunna.
Läs mer
- Artikel 4/2018
Lennart Ryman
Svenska personnamn på medeltiden
Ursprunget till de medeltida personnamnen varierar från överlevande nordiska namn till nya kristna namn och namn som kom till Sverige med invandrade tyskar. I viss mån anpassades namnen till språket i landet – bland annat fick finnarna finna sig i att få sina namn försvenskade.
Läs mer
- Intervju 4/2018
Lättläst fungerar som inkörsport till svenskan
Sara Lövestam är författaren som själv skriver om sina böcker till lättläst format. Då får hon bland annat lov att undvika bisatser och synonymer och att sammanfatta ett helt kapitel i en enda mening.
Läs mer
- Artikel 4/2018
Leila Mattfolk
Nya namn kommer in, de gamla blir kvar
År 2020 utökas den finlandssvenska namnlängden med 38 namn. Bland nykomlingarna finns till exempel Caroline, Naomi, Thelma, Colin, Malte och Milo.
Läs mer
- Krönikan 4/2018
Erik Wahlström
Wahlströms Lag
För hundra tusen år sedan bodde en grupp människor på kusten i det som vi nu kallar Namibia. Det var ett trevligt ställe. Massor av musslor, fisk och tång att äta, lämpligt varmt. Mycket fritid. Människorna var som vi, utom att de inte kunde tala. Men körsång och folkdans var populärt.
Läs mer
- Artikel 4/2018
Sammanställt av Bianca Holmberg
Samhället behöver en alert och aktiv språknämnd
Svenska språknämnden har tack vare sin sammansättning en unik överblick över de svenskspråkiga domänerna i Finland, men kunde ha en aktivare roll och sträva efter större synlighet i samhället, enligt de sex medlemmarna i den nya språknämnden.
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2018
Martin Persson
Klassisk nordistisk avhandling om fornsvenska
Johan Schalin: Preliterary Scandinavian sound change viewed from the east. ‑ Umlaut remodelled and language contact revisited. Nordica Helsingiensia 54. Finskugriska och nordiska avdelningen vid Helsingfors universitet, 2018.
Läs mer