Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 3/2020
Agneta Styrman
Tips och tricks för arabiska namn
Att återge arabiska namn bokstav för bokstav är svårt och praxis för hur det ska göras varierar. Agneta Styrman ger praktiska tips för den som behöver translitterera arabiska namn.
Läs mer
- Perspektiv på finlandismer 3/2020
Charlotta af Hällström-Reijonen
Avec – prepositionen som blev substantiv
I franskan är avec en preposition, och den har lånats in i svenskan, men inte som preposition. Avec har i svenskan blivit ett substantiv med två betydelser. Den ena betydelsen förekommer bara i finlandssvenskan, dvs. är en finlandism.
Läs mer
- Krönikan 3/2020
Adrian Perera
Trettionio meningar
Jag har gått om grundkurserna i franska fler gånger än jag har besökt mina släktingar i Sri Lanka. Det här har inget att göra med min inställning till någondera, men allt att göra med min förmåga att lära mig nya...
Läs mer
- Artikel 3/2020
Bianca Ortiz Holmberg
Rödan – intervjuer, namninsamling och snaps i solnedgången
Det här är historien om Rödan – laxbåten som blev en flytande namnvetenskaplig akademi, där flitiga forskare varvade intervjuer och namninsamling med gemytliga supéer och kaffekask i förkajutan.
Läs mer
- Artikel 3/2020
Lotta Collin
Tekniken har utvecklats snabbare än språkbruket
Vi kopplar ofta internet och sociala medier till en rasande snabb utveckling och till omvälvande språkliga förändringar. Men även om mycket är nytt är också förvånansvärt mycket sig likt om man granskar forskningen om det digitala språkbruket under de senaste tjugo åren.
Läs mer
- Intervju 3/2020
Bianca Ortiz Holmberg
För en riksdagstolk är alla dagar olika
En dag sitter de i plenum och tolkar anföranden, nästa dag står de i Kastelholms slott och tolkar historien om Karin Månsdotter och Erik XIV. Jobbet som tolk i riksdagen är varierande och allmänbildande.
Läs mer
- Övriga 3/2020
Henrik Hu
Obrukbara gåvor
Jag älskar presenter, att få är en fröjd, att bli uppmärksammad är roligt. Jag uppskattar gåvor och blir gärna nöjd, tyvärr är det föga troligt. Vad brukar jag få? De facto en del som jag är lika glad att jag...
Läs mer
- Ledare 3/2020
Pia Westerberg
Förändringar
Det här är ingen lätt ledare att skriva. Tyvärr måste jag nämligen meddela att Språkbruk inte kommer att utkomma på papper från nästa år. Redaktionen har redan en längre tid varit tvungen att begrunda de krassa...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2020
Monica Äikäs
Sin eller hans/hennes?
Att välja mellan pronomenen sin, sitt, sina och hans, hennes, deras kan vara svårt ibland. Det finns vissa regler att följa, men de kan inte alltid tillämpas på ett entydigt sätt.
Läs mer
- Artikel 2/2020
Dimitrios Kokkinakis, Kristina Lundholm Fors
Hur många djur du kommer på kan avslöja hur din hjärna mår
Med enkla medel, som att be någon räkna upp så många djur som möjligt på en minut, kan man upptäcka tidiga tecken på demens, och därmed få hjälp att hantera situationen.
Läs mer
- Artikel 2/2020
Monica Äikäs
Finsk påverkan i det att-konstruktioner?
Konstruktionen det att används mer av finlandssvenskar och finskspråkiga än av sverigesvenskar, enligt Språkbruks enkät.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2020
Pia Westerberg
Brevväxling om konst
Handel med konst. Språk och dialog i Paul Sinebrychoffs brevsamling från sekelskiftet 1900. Red. Hanna Lehti-Eklund & Beatrice Silén. Svenska litteratursällskapet i Finland och Appell Förlag 2020. 347 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2020
Bianca Ortiz Holmberg
Om indoeuropeiskan och dess släktingar
Olle Engstrand: Hundra nyanser av indoeuropeiska. Om moderspråket och hennes döttrar. 196 sidor. Morfem 2019.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2020
Charlotta af Hällström-Reijonen
Tema: lätt språk
Puhe ja kieli 4/2019. Puheen ja kielen tutkimuksen yhdistyksen julkaisuja, 39 årgången. (Tidskriften finns även som onlineversion.)
Läs mer
- Artikel 2/2020
Camilla Lindholm
På väg mot ett talat lätt språk
Medan lättläst är en relativt etablerad term för ett skrivet språk som är lättare än standardspråk, är tanken på regler för ett lätt muntligt språk relativt ny. Kan man skapa standarder för något så kontextbundet som talat språk?
Läs mer
- Perspektiv på finlandismer 2/2020
Charlotta af Hällström-Reijonen
Bobba: bacill i Finland, finne i Sverige
Artikelserien Perspektiv på finlandismer handlar denna gång om substantivet bobba som i finlandssvenskan bland annat kan betyda bakterie eller virus.
Läs mer
- Artikel 2/2020
Jannika Lassus, Johanna Tanner
Minst tre språk behövs i affärslivet i Svenskfinland
Bilden av att engelskan tränger ut finskan och svenskan i affärsvärlden och att de inhemska språken är mindre viktiga är inte helt sann, visar Jannika Lassus och Johanna Tanners forskning i affärslivet i Svenskfinland.
Läs mer
- Intervju 2/2020
Bianca Ortiz Holmberg
När man älskar på ett främmande språk
Par med olika modersmål som lever tillsammans på engelska är kreativa i sin språkanvändning och skapar sig sitt eget personliga språk. Paren använder olika strategier för att försäkra sig om att den andra har förstått och får på så sätt kommunikationen att fungera.
Läs mer
- Artikel 2/2020
Martin Persson
Spökljud – uttal och stavning i den språkhistoriska snårskogen
Många språk innehåller bokstäver som inte uttalas, bokstäver som uttalas fastän de inte finns och bokstäver som uttalas bara ibland. Förklaringen till det här kan man hitta i språkhistorien.
Läs mer
- Krönikan 2/2020
Tua Forsström
Grammatiken – kärlekens pris
När jag var en liten flicka drabbades jag av kärlek till den svenska grammatiken. Grammatiken innebar ordning och reda inte bara i språket utan i tillvaron och handlade om livets mening. Jag kunde inte förstå mina...
Läs mer