Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Intervju 2/2020
Bianca Ortiz Holmberg
När man älskar på ett främmande språk
Par med olika modersmål som lever tillsammans på engelska är kreativa i sin språkanvändning och skapar sig sitt eget personliga språk. Paren använder olika strategier för att försäkra sig om att den andra har förstått och får på så sätt kommunikationen att fungera.
Läs mer
- Artikel 2/2020
Martin Persson
Spökljud – uttal och stavning i den språkhistoriska snårskogen
Många språk innehåller bokstäver som inte uttalas, bokstäver som uttalas fastän de inte finns och bokstäver som uttalas bara ibland. Förklaringen till det här kan man hitta i språkhistorien.
Läs mer
- Krönikan 2/2020
Tua Forsström
Grammatiken – kärlekens pris
När jag var en liten flicka drabbades jag av kärlek till den svenska grammatiken. Grammatiken innebar ordning och reda inte bara i språket utan i tillvaron och handlade om livets mening. Jag kunde inte förstå mina...
Läs mer
- Intervju 2/2020
Bianca Ortiz Holmberg
En ordbok, två samhällen, fyra språkvarieteter
Nina Martola har jobbat med Stora finsk-svenska ordboken sedan 1990. På kuppen har hon blivit en samhällsmedveten detektiv med insyn i språkutvecklingen på både svenska och finska.
Läs mer
- Övriga 2/2020
Henrik Hu
Fjäderfolk och fä
De flyger runt i sinnet, i verklighet och dikt, de flaxar i min tanke, i nuet och på sikt. Fåglarna som inte går att identifiera, fåglarna jag tror kan existera. Smörgåsen är välbekant, kontrasten likaså....
Läs mer
- Ledare 2/2020
Pia Westerberg
Vi "ses"!
Människan anpassar sig. I mars hände något ingen trott var möjligt. Coronapandemin överraskade oss och hela världen, och många har distansarbetat hela våren på grund av coronan. Också jag och mina medarbetare på...
Läs mer
- Perspektiv på finlandismer 1/2020
Charlotta af Hällström-Reijonen
En råddare i Finland är något helt annat än en råddare i Sverige
Rådda är ett exempel på ett ord som har helt olika ursprung och betydelse i Sverige och Finland. Det finlandssvenska rådda har dialektalt ursprung och betyder ’stöka till’, medan sverigesvenskans rådda kommer från engelskan och betyder ’ställa i ordning’.
Läs mer
- Artikel 1/2020
Sarah Wikner
Sociala stilar i Helsingfors
Den som hör att någon ”kööppää peppaakaakkoo”, ”ska ååkka båt” eller ”baa praattaa om nåå kiva” drar sannolikt slutsatsen att personen kommer från Helsingfors. På ett socialt plan kan lyssnaren läsa in många olika betydelser i vad hen hör.
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2020
Urban Östberg
Populärvetenskapligt om dialekter
Fredrik Lindström: 100 svenska dialekter. Bonnier Fakta 2019.
Läs mer
- Artikel 1/2020
Monica Äikäs
Grammatiska metaforer
Ideationella grammatiska metaforer gör en text mer abstrakt, men bidrar också till ökad koncentration och exakthet.
Läs mer
- 3/2018
Maria Andersson-Koski
Magavippog och uppå farten ‒ om att vara gravid på dialekt
Mängden alternativa uttryck för graviditet visar att ämnet har varit tabubelagt. I dialekterna har det gett upphov till omskrivningar som körsog, fruktbär och tjock under armarna.
Läs mer
- Artikel 1/2020
Martin Persson
Språkkontakt på högvarv – kreoler, blandspråk och regiolekter
Språk förändras hela tiden, och i förändringen uppstår olika slags språkliga fenomen, bland annat kreoler, blandspråk och regiolekter.
Läs mer
- Krönikan 1/2020
Janne Strang
Det gör så ont när du ljuger
Två av de tonårsböcker som lämnat störst intryck på mig är George Orwells dystopi 1984 och den popfilosofiska Zen och konsten att reparera en motorcykel av Robert M. Pirsig. Bägge har behållit – om inte till och med...
Läs mer
- Artikel 1/2020
Åsa Mickwitz
Retorik och känslornas makt
I den finländska traditionen har patosargument – att vädja till åhörarnas känslor – inte värderats högt i retoriska sammanhang. Men utan att ge av sig själv och engagera lyssnarna känslomässigt är det svårt att bli en bra talare.
Läs mer
- Artikel 1/2020
Monica Äikäs
Satsadverbialet heller och språkkänslan
För en tid sedan fick jag frågan: Finns det några regler för när man ska använda inte heller respektive heller inte? Frågan gav mig inspiration att forska lite kring satsadverbialet heller.
Läs mer
- Intervju 1/2020
Bianca Holmberg
En nordisk kärlekshistoria
Egentligen skulle hon bli astrofysiker, men kärleken till Norden tog överhanden, och i dag har serbiska Ana Stanićević bott på Island i sju år och undervisar i isländska på universitetsnivå.
Läs mer
- Artikel 1/2020
Linda Mannila
Artificiell intelligens behövs också på finlandssvenska
Hittills har språkaspekten inte beaktats särskilt mycket inom artificiell intelligens, men om vi vill få fungerande service på svenska i Finland också i framtiden är det viktigt att börja planera för flerspråkiga lösningar när ny AI-teknologi utvecklas.
Läs mer
- Övriga 1/2020
Henrik Hu
Novell
Förnuftig, förståndig, försynt, förvånad, försiktig, förälskad, förundrad, förlägen, förledd. Förtrollad, förtjust, förhastad, förförd, förenad, förlovad, förnäm, förmögen, förnöjsam. Försenad, försvunnen,...
Läs mer
- Ledare 1/2020
Pia Westerberg
Kalibrera mera
När jag började på mitt nuvarande jobb 1992 var jag rätt tyst vid kaffebordet. Jag iakttog mina nya kolleger och lyssnade intresserat på vad de diskuterade om och hur de diskuterade kring vårt gemensamma kaffebord....
Läs mer
- Språkfrågor 4/2019
Monica Äikäs
Liten risk: om betydelsenyanser i språket
Språkets medel för att uttrycka betydelsenyanser är outtömliga. Jag har tidigare skrivit om hur frasen lite snö på spåret på en skylt i skogen kan tolkas olika beroende på om man betonar ordet lite eller ordet snö....
Läs mer