Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
Innehåll med Spalt Perspektiv på finlandismer .
-
Perspektiv på finlandismer 21.10.2021
Charlotta af Hällström-Reijonen
Finlandssvenska fester del 2: skrälldus, gulej, karonka och gem
Blusning, bataklang, bahia, blaj och bailu skrev jag om i förra delen av denna artikelserie, men de är långt ifrån de enda finlandssvenska benämningarna på glada tillställningar. I denna artikel tar jag upp finlandismerna skrälldus, gulej, karonka och gem.
Läs mer
-
Perspektiv på finlandismer 24.6.2021
Charlotta af Hällström-Reijonen
Finlandssvenska fester del 1: blusning, bataklang, blaj, bahia och bailu
Topelius var på blusning medan Henry Parland roade sig på bataklang. Finlandssvenska fester och firanden har genom alla tider haft också egna finlandssvenska benämningar.
Läs mer
-
Perspektiv på finlandismer 15.4.2021
Charlotta af Hällström-Reijonen
Uttryck som försvunnit: kalla kläder och bära vatten
Den numera utdöda finlandismen bära vatten härstammar från den grekiska mytologin, medan uttrycket det rör inte mina kalla kläder bland annat har använts av Gustaf Mauritz Armfelt och Tove Jansson.
Läs mer
-
Perspektiv på finlandismer 4/2020
Charlotta af Hällström-Reijonen
En pipa snus
En tänkbar förklaring till finlandismen en pipa snus är att det är en sammanslagning av uttrycket en pris snus och en pipa tobak.
Läs mer
-
Perspektiv på finlandismer 3/2020
Charlotta af Hällström-Reijonen
Avec – prepositionen som blev substantiv
I franskan är avec en preposition, och den har lånats in i svenskan, men inte som preposition. Avec har i svenskan blivit ett substantiv med två betydelser. Den ena betydelsen förekommer bara i finlandssvenskan, dvs. är en finlandism.
Läs mer
-
Perspektiv på finlandismer 2/2020
Charlotta af Hällström-Reijonen
Bobba: bacill i Finland, finne i Sverige
Artikelserien Perspektiv på finlandismer handlar denna gång om substantivet bobba som i finlandssvenskan bland annat kan betyda bakterie eller virus.
Läs mer
-
Perspektiv på finlandismer 1/2020
Charlotta af Hällström-Reijonen
En råddare i Finland är något helt annat än en råddare i Sverige
Rådda är ett exempel på ett ord som har helt olika ursprung och betydelse i Sverige och Finland. Det finlandssvenska rådda har dialektalt ursprung och betyder ’stöka till’, medan sverigesvenskans rådda kommer från engelskan och betyder ’ställa i ordning’.
Läs mer
-
Perspektiv på finlandismer 4/2019
Charlotta af Hällström-Reijonen, Harriet Eriksson
Lämna blev kvar i österbottnisk svenska
I finlandssvenskan finns en speciell användning av verbet lämna, nämligen ’bli kvar’. Den här användningen av lämna härstammar från fornsvenskan och lever kvar i en del finlandssvenska dialekter.
Läs mer
-
Perspektiv på finlandismer 3/2019
Harriet Eriksson, Charlotta af Hällström-Reijonen
Finländskt hämta rör sig bara i en riktning
Att hämta något är att gå efter det för att ta det med sig tillbaka, men i finlandssvenskan kan ordet betyda att ha med sig något.
Läs mer
-
Perspektiv på finlandismer 2/2019
Harriet Eriksson, Charlotta af Hällström-Reijonen
Jag kommer nog – vad betyder det?
Det lilla ordet nog används inte riktigt lika i Finland och Sverige. Vad betyder det om någon säger: ”Tack för inbjudan, jag kommer nog.” Betyder det att personen i fråga eventuellt kommer men inte vågar lova med...
Läs mer
-
Perspektiv på finlandismer 1/2019
Charlotta af Hällström-Reijonen, Harriet Eriksson
Att täckas i Finland är något annat än i Sverige
Verbet täckas är en finlandism, men bara i betydelsen ’våga’, ’ha mage att’. I standardsvenskan används ordet sällan och då i en helt annan betydelse än den finlandssvenska.
Läs mer
-
Perspektiv på finlandismer 4/2018
Charlotta af Hällström-Reijonen
På Färöarna heter roskisbilen ruskbilur
Rosk hör till våra kändaste finlandismer. Ordet rosk betyder skräp, sopor eller avfall i finlandssvenskan. En roskis kan vara en papperskorg men också en soppåse eller en soptunna.
Läs mer
-
Perspektiv på finlandismer 3/2018
Charlotta af Hällström-Reijonen
Kännspak
Finlandismen kännspak förekom redan i fornsvenskan, men i en annan betydelse än dagens ’lätt igenkännlig’. I dag används kännspak i olika betydelser i Finland och Sverige.
Läs mer