Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
Innehåll med Spalt Artikel .
- Artikel 4/2018
Maria Vidberg
Världsnyheter och lokala händelser påverkar namnvårdarens jobb
Hur ska namnet Volcán de Fuego stavas på svenska? Hur uttalas namnet Säckilot? Och hur ska medier förhålla sig till namnet Telia 5G Areena?
Läs mer
- Artikel 4/2018
Charlotta af Hällström-Reijonen
På Färöarna heter roskisbilen ruskbilur
Rosk hör till våra kändaste finlandismer. Ordet rosk betyder skräp, sopor eller avfall i finlandssvenskan. En roskis kan vara en papperskorg men också en soppåse eller en soptunna.
Läs mer
- Artikel 4/2018
Lennart Ryman
Svenska personnamn på medeltiden
Ursprunget till de medeltida personnamnen varierar från överlevande nordiska namn till nya kristna namn och namn som kom till Sverige med invandrade tyskar. I viss mån anpassades namnen till språket i landet – bland annat fick finnarna finna sig i att få sina namn försvenskade.
Läs mer
- Artikel 4/2018
Leila Mattfolk
Nya namn kommer in, de gamla blir kvar
År 2020 utökas den finlandssvenska namnlängden med 38 namn. Bland nykomlingarna finns till exempel Caroline, Naomi, Thelma, Colin, Malte och Milo.
Läs mer
- Artikel 4/2018
Sammanställt av Bianca Holmberg
Samhället behöver en alert och aktiv språknämnd
Svenska språknämnden har tack vare sin sammansättning en unik överblick över de svenskspråkiga domänerna i Finland, men kunde ha en aktivare roll och sträva efter större synlighet i samhället, enligt de sex medlemmarna i den nya språknämnden.
Läs mer
- Artikel 4/2018
Emma Sköldberg
Samhällsförändringar ska speglas i Svensk ordbok
Den nya upplagan av Svensk ordbok ska avspegla det samtida språkbruket, vilket inkluderar också språket i sociala medier och kontroversiella ord.
Läs mer
- Artikel 4/2018
Marco Bianchi
Otto von Friesen och projektet Evighetsrunor
Otto von Friesen (1870–1942) är en av portalgestalterna i svensk runforskning. Nu digitaliseras hans efterlämnade runologiska anteckningsböcker och fotografier och blir en del av den nya forskningsplattformen Evighetsrunor.
Läs mer
- Artikel 3/2018
Jenny Sylvin
Skönlitterär språkgranskning – ett arbete för pedagogiska detektiver
Tro aldrig att du vet något. Det låter som något ur jantelagen men det är ett av mina rättesnören när jag granskar språket i andras texter. Men tro aldrig heller att skribenten vet något – kolla upp allt.
Läs mer
- Artikel 3/2018
Monica Äikäs
Metaforer och metaforkrockar
En stor del av de uttryck vi dagligen använder är metaforer. Ofta följer metaforerna ett slags logik, men det händer också att de krockar och ger upphov till metaforisk inkonsekvens.
Läs mer
- Artikel 3/2018
Maria Bylin
Grammatikalisering – seg språkförändring i smyg
Ord som bruka och att illustrerar hur betydelser av ord sakta men säkert kan förändras och blekas ur. Den här processen kallas grammatikalisering.
Läs mer
- Artikel 3/2018
Maria Andersson-Koski
Magavippog och uppå farten ‒ om att vara gravid på dialekt
Mängden alternativa uttryck för graviditet visar att ämnet har varit tabubelagt. I dialekterna har det gett upphov till omskrivningar som körsog, fruktbär och tjock under armarna.
Läs mer
- Artikel 3/2018
Charlotta af Hällström-Reijonen
Kännspak
Finlandismen kännspak förekom redan i fornsvenskan, men i en annan betydelse än dagens ’lätt igenkännlig’. I dag används kännspak i olika betydelser i Finland och Sverige.
Läs mer
- Artikel 3/2018
Bianca Holmberg
I släkten flödar den språkliga kreativiteten
Vet du vad en slarvmoster är? Och vem är egentligen gammelmormor? När det gäller släktförhållanden varierar benämningarna stort och det förekommer både regionala och rent hemmagjorda ord.
Läs mer
- Artikel 3/2018
Bodil Rosqvist
1800-talsprojekt med målet i sikte
Svenska Akademiens ordbok beskriver svenskan under 500 år. I ordboken finns både vanliga ord som skratta och armbåge och okända ord som velnas. När ordboken är komplett, om fem till sex år, börjar revideringsarbetet.
Läs mer
- Artikel 2/2018
Therese Leinonen, Sara Rönnqvist
”Hurja kiva” eller ”grymt bra”?
Jätteliten, rysligt bra och grymt gott är fraser som man med stor sannolikhet kan få höra på olika håll i Svenskfinland. Gradadverbial och förstärkande prefix används för att förstärka adjektiv och på så sätt uttrycka förhållanden utöver det vanliga.
Läs mer
- Artikel 2/2018
Stefan Nordblom
Överföring från ett skriftsystem till ett annat
Ельцин, Yeltsin, Eltsine, Jelzin och Jeltsin kan alla syfta på samma person i texter skrivna på olika språk. Att på det här sättet överföra från ett skriftsystem till ett annat kallas transkribering eller translitterering.
Läs mer
- Artikel 2/2018
Monica Äikäs
Tempusfrågor i svenskan
Svenskan har flera olika tempus, tidsformer av verb. När det gäller tempusbruket i svenskan är det ofta viktigt att hålla sig till samma tidsplan i en text eller åtminstone i en mening.
Läs mer
- Artikel 2/2018
Sofia Strömgård, Magnus Carlsten
De sista mohikanerna i Aiboland
För inte alltför länge sedan bodde tusentals estlandssvenskar längs med den estniska västkusten, Aiboland. I dag finns bara några hundra kvar.
Läs mer
- Artikel 2/2018
Bianca Holmberg
Språket hjälper oss att minnas
Språket och det språkliga berättandet spelar stor roll för hur mycket vi minns, men de allra viktigaste minnena är ofta nonverbala och omöjliga att beskriva i ord.
Läs mer
- Artikel 2/2018
Josefin Ikonen
Webben utmanar och stimulerar den skrivna svenskan
Webben öppnar nya publiceringsmöjligheter för både privatpersoner och professionella skribenter, men den snabba utvecklingen ställer också allt högre och mer varierande krav på både språket och formen.
Läs mer