Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
Innehåll med Spalt Krönikan .
- Krönikan 2/2019
Karin Erlandsson
Slut ti pyyl och andra nödvändigheter
När mina åländska barn vill vara riktigt coola, pratar de österbottnisk dialekt. Tack vare humorgruppen KAJ i allmänhet och musikalen Gambämark i synnerhet, har den österbottniska dialekten blivit det mest hippa de kan ta till.
Läs mer
- Krönikan 1/2019
Bengt Ahlfors
Krusbär och visimatanter
Ord och uttryck har sina öden. De färdas över tid och rum, över gränserna från ett språk till ett annat. Ibland uppstår de spontant ur en konkret situation, till exempel i en familj, och ingår i en jargong, välbekant för dem som är inne, men obegriplig för alla andra.
Läs mer
- Krönikan 4/2018
Erik Wahlström
Wahlströms Lag
För hundra tusen år sedan bodde en grupp människor på kusten i det som vi nu kallar Namibia. Det var ett trevligt ställe. Massor av musslor, fisk och tång att äta, lämpligt varmt. Mycket fritid. Människorna var som vi, utom att de inte kunde tala. Men körsång och folkdans var populärt.
Läs mer
- Krönikan 3/2018
Kjell Westö
Läsa, lyssna, härma
Mina metoder för att lära mig språk har alltid varit intuitiva. Jag lyssnar, både på tal och sång, jag läser – i perioder kopiöst – och så försöker jag härma. Det är en metod som fungerat fint för mig.
Läs mer
- Krönikan 2/2018
Puck Sumelius
Spela Tetris med orden
Att översätta förvaltningstext påminner ibland om att spela det klassiska datorspelet Tetris, där fallande klossar ska styras genom luften och läggas i jämna rader utan glapp och mellanrum.
Läs mer
- Krönikan 1/2018
Jonas Jungar
Glöm det där med ”kort och kraftigt” – på webben är det nu långa rubriker som gäller
Det var antagligen en följd av det begränsade utrymmet i papperstidningen. Sättarna på tryckeriet hade bara ett visst antal tecken till sitt förfogande. Det koncisa och destillerade blev därmed något eftersträvansvärt i fråga om rubriksättning.
Läs mer
- Krönikan 4/2017
Marina Meinander
Hällä väliä! Huvudsaken är att vi pratar med varandra
Min relation till språk är både traumatisk och lekfull. Det lekfulla kommer sig av att jag som elvaåring flyttade till Tyskland och kastades in i en heltysk miljö utan att kunna mera än fem ord tyska. Där sprattlade...
Läs mer
- Krönikan 3/2017
Ivo Holmqvist
Dansk ordvandring längs snitslad bana
Språket är ett föränderligt flöde, och det kan tyckas vara en naturlag att när nya ord kommer till så faller samtidigt gamla från. Så är det i Svenska Akademiens ordlista där antalet nyord skulle göra boken ohanterlig...
Läs mer
- Krönikan 2/2017
Pamela Granskog
Bland peerona och potatis
En sommar började min nioåring plötsligt tala dialekt. Han tappade sin telefon bakom sängen i vårt sommarhus i Jolkka och jag bad honom ta upp den. ”Ja fik e rei”, svarade han lugnt. I och för sig var det inte så...
Läs mer
- Krönikan 1/2017
Thomas Lundin
Ånga och ord
Ack du kära bastu. Fristad i stress och tristess. Du ordens förlösare. Lågmälda samtal. Nakna. Där myten om den inbundna finländska mannen kommer på skam. Jag älskar att sitta där. Ibland som deltagare, ibland som...
Läs mer
- Krönikan 4/2016
Maria Österlund
En bro till standardspråket
”Jaså, är det en lättläst version, nej, då vill jag inte ha den. Jag tycker inte man ska förstöra böcker”, säger damen som, kanske av misstag, besöker LL-Centers avdelning på bokmässan i Helsingfors. Hon lägger tillbaka plånboken i väskan.
Läs mer
- Krönikan 3/2016
Jeanette Björkqvist
Vi. Och de andra.
Det är bedrägligt hur ordval sakta kan komma att påverka hur vi förhåller oss till andra människor.
Läs mer
- Krönikan 2/2016
Jan-Erik Andelin
Som en gammal Peugeot
Som barn gick jag från stuga till stuga i skepparbyn och lyssnade på de äldre, Elsa, Erik, Konni, Evert och Nanny, vars familjer levde på att segla sand mellan byn och Helsingfors.
Läs mer
- Krönikan 1/2016
Thomas Sundell
Att åldras med stil
Året är 1990 och en tioårig aspirerande författare sitter och skriver på den Indiana Jones-inspirerade äventyrsberättelsen “Jack och det magiska templet”. Tjugofem år senare sitter jag och försöker sammanfatta vad samma kille har skrivit i sitt liv.
Läs mer
- Krönikan 4/2015
Marianne Backlén
Tjuge kroner
Efter kriget arbetade min mamma en sommar i Stockholm på Karolinska sjukhuset och njöt av livet i Sverige. Jag minns att hon i min barndom brukade imitera den ”sjungande” rikssvenskan. Att rikssvenskarna tycker att...
Läs mer
- Krönikan 3/2015
Jenny Sylvin
Gott språk, mycket språk och språk i rättan tid
”God mat, mycket mat och mat i rättan tid” lyder ett skånskt ordspråk. Byter man ut ”mat” mot ”språk” passar ordspråket in på de planer ett flertal kommuner har att tidigarelägga undervisningen i det andra inhemska...
Läs mer
- Krönikan 2/2015
Magnus Londen
När klockan slår halv elva
Ska du på fest? Perfekt! Nu gäller det att inte komma för sent. Varför det? För att lyssnande och berättande är bäst på fest. Låt oss säga att festen börjar klockan 19. Då är de bästa lyssnartimmarna mellan kl. 21 och...
Läs mer
- Krönikan 1/2015
Mathias Rosenlund
Till det svaga språkets försvar
Jag vill diskutera det så kallade svaga språket. Nu menar jag inte den slags språkanvändning som är en konsekvens av inlärningssvårigheter och dylik problematik. Utan sådant som en lätt fnyser åt då en hör ungdomar...
Läs mer
- Krönikan 4/2014
Ebba Witt-Brattström
I bokstavlighetens tidsålder
– Hej Ebba, jag har ett erbjudande till dig, säger rösten i telefonen. – Nej tack, svarar jag. – Jag är tillfreds med mitt teleabonnemang och förresten har vi inte lagt bort titlarna. – Menar du att du vill vara i...
Läs mer
- Krönikan 3/2014
Åsa Mickwitz
Härligt, säger svensken!
Härligt! säger servitrisen när vi beställer in en sallad och pannkakor. Dottern insisterar på att påpeka för henne att det heter plättar, men jag ber henne låta bli. (Red. anm.: Läs om plättar och pannkakor >>) Vi...
Läs mer