Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
Innehåll med Spalt Krönikan .
- Krönikan 18.3.2021
Sofia Torvalds
Hur folk slutade skratta i mina texter
Mitt första sommarjobb som journalist var på Jakobstads Tidning. Jag var tjugo år, och jag tyckte om att skriva poetiskt. Jag skickades ut för att rapportera om årets potatisskörd. Uppdragen var spännande eftersom...
Läs mer
- Krönikan 4/2020
Catharina Grünbaum
Språkhändelser
Den svenska tidskriften Språktidningen har låtit ett hundratal experter rösta fram vilka hundra språkhändelser som varit viktigast i Sverige sedan år 1900. En motsvarande enkät för svenskan i Finland hade förstås...
Läs mer
- Krönikan 3/2020
Adrian Perera
Trettionio meningar
Jag har gått om grundkurserna i franska fler gånger än jag har besökt mina släktingar i Sri Lanka. Det här har inget att göra med min inställning till någondera, men allt att göra med min förmåga att lära mig nya...
Läs mer
- Krönikan 2/2020
Tua Forsström
Grammatiken – kärlekens pris
När jag var en liten flicka drabbades jag av kärlek till den svenska grammatiken. Grammatiken innebar ordning och reda inte bara i språket utan i tillvaron och handlade om livets mening. Jag kunde inte förstå mina...
Läs mer
- Krönikan 1/2020
Janne Strang
Det gör så ont när du ljuger
Två av de tonårsböcker som lämnat störst intryck på mig är George Orwells dystopi 1984 och den popfilosofiska Zen och konsten att reparera en motorcykel av Robert M. Pirsig. Bägge har behållit – om inte till och med...
Läs mer
- Krönikan 4/2019
Jeanette "Peppe" Öhman
All läsning är inte bra läsning
På bokmässan i Göteborg i september modererade jag ett samtal där de fyra deltagarna, alla unga författare, pratade om hur man ska locka folk till läsning. Panelen var överens om att all läsning är bra, låttexter, diskussioner på Facebook och nyhetsnotiser. Huvudsaken är att man kommer igång.
Läs mer
- Krönikan 3/2019
Rafael Donner
Talar du GIF?
Ibland räcker orden inte till. För mig inträffade det senast i morse, då jag fick ett meddelande från min mamma. Hon hade av någon oförklarlig anledning länkat till ett hus till salu på Åland, varefter hon skrev: ”Vill du ha projekt. Flytta till Åland eller skanna in mina diabilder?!”
Läs mer
- Krönikan 2/2019
Karin Erlandsson
Slut ti pyyl och andra nödvändigheter
När mina åländska barn vill vara riktigt coola, pratar de österbottnisk dialekt. Tack vare humorgruppen KAJ i allmänhet och musikalen Gambämark i synnerhet, har den österbottniska dialekten blivit det mest hippa de kan ta till.
Läs mer
- Krönikan 1/2019
Bengt Ahlfors
Krusbär och visimatanter
Ord och uttryck har sina öden. De färdas över tid och rum, över gränserna från ett språk till ett annat. Ibland uppstår de spontant ur en konkret situation, till exempel i en familj, och ingår i en jargong, välbekant för dem som är inne, men obegriplig för alla andra.
Läs mer
- Krönikan 4/2018
Erik Wahlström
Wahlströms Lag
För hundra tusen år sedan bodde en grupp människor på kusten i det som vi nu kallar Namibia. Det var ett trevligt ställe. Massor av musslor, fisk och tång att äta, lämpligt varmt. Mycket fritid. Människorna var som vi, utom att de inte kunde tala. Men körsång och folkdans var populärt.
Läs mer
- Krönikan 3/2018
Kjell Westö
Läsa, lyssna, härma
Mina metoder för att lära mig språk har alltid varit intuitiva. Jag lyssnar, både på tal och sång, jag läser – i perioder kopiöst – och så försöker jag härma. Det är en metod som fungerat fint för mig.
Läs mer
- Krönikan 2/2018
Puck Sumelius
Spela Tetris med orden
Att översätta förvaltningstext påminner ibland om att spela det klassiska datorspelet Tetris, där fallande klossar ska styras genom luften och läggas i jämna rader utan glapp och mellanrum.
Läs mer
- Krönikan 1/2018
Jonas Jungar
Glöm det där med ”kort och kraftigt” – på webben är det nu långa rubriker som gäller
Det var antagligen en följd av det begränsade utrymmet i papperstidningen. Sättarna på tryckeriet hade bara ett visst antal tecken till sitt förfogande. Det koncisa och destillerade blev därmed något eftersträvansvärt i fråga om rubriksättning.
Läs mer
- Krönikan 4/2017
Marina Meinander
Hällä väliä! Huvudsaken är att vi pratar med varandra
Min relation till språk är både traumatisk och lekfull. Det lekfulla kommer sig av att jag som elvaåring flyttade till Tyskland och kastades in i en heltysk miljö utan att kunna mera än fem ord tyska. Där sprattlade...
Läs mer
- Krönikan 3/2017
Ivo Holmqvist
Dansk ordvandring längs snitslad bana
Språket är ett föränderligt flöde, och det kan tyckas vara en naturlag att när nya ord kommer till så faller samtidigt gamla från. Så är det i Svenska Akademiens ordlista där antalet nyord skulle göra boken ohanterlig...
Läs mer
- Krönikan 2/2017
Pamela Granskog
Bland peerona och potatis
En sommar började min nioåring plötsligt tala dialekt. Han tappade sin telefon bakom sängen i vårt sommarhus i Jolkka och jag bad honom ta upp den. ”Ja fik e rei”, svarade han lugnt. I och för sig var det inte så...
Läs mer
- Krönikan 1/2017
Thomas Lundin
Ånga och ord
Ack du kära bastu. Fristad i stress och tristess. Du ordens förlösare. Lågmälda samtal. Nakna. Där myten om den inbundna finländska mannen kommer på skam. Jag älskar att sitta där. Ibland som deltagare, ibland som...
Läs mer
- Krönikan 4/2016
Maria Österlund
En bro till standardspråket
”Jaså, är det en lättläst version, nej, då vill jag inte ha den. Jag tycker inte man ska förstöra böcker”, säger damen som, kanske av misstag, besöker LL-Centers avdelning på bokmässan i Helsingfors. Hon lägger tillbaka plånboken i väskan.
Läs mer
- Krönikan 3/2016
Jeanette Björkqvist
Vi. Och de andra.
Det är bedrägligt hur ordval sakta kan komma att påverka hur vi förhåller oss till andra människor.
Läs mer
- Krönikan 2/2016
Jan-Erik Andelin
Som en gammal Peugeot
Som barn gick jag från stuga till stuga i skepparbyn och lyssnade på de äldre, Elsa, Erik, Konni, Evert och Nanny, vars familjer levde på att segla sand mellan byn och Helsingfors.
Läs mer