Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 2/2019
Bianca Holmberg
Samiskan i dag
Samiska är ett finskt-ugriskt språk, besläktat med finska och estniska. Samiska talas i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Det finns nio levande samiska språk: sydsamiska, umesamiska, pitesamiska, lulesamiska,...
Läs mer
- Intervju 2/2019
Bianca Holmberg
Hotat urfolksspråk följer med sin tid
Giitu, takkâ, spä´sseb. Ordet tack på de tre samiska språken som talas i Finland – nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska – är ett bra exempel på hur olika de tre språken är. Utflyttningen från Sápmi och trycket från majoritetsspråken påverkar samiskan, men ännu talas de samiska språken av minst 20 000 personer.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2019
Bianca Holmberg
Självklarheterna får sin förklaring
Jenny Nilsson, Susanne Nylund Skog och Fredrik Skott (red.): Sånt vi bara gör. Carlssons bokförlag 2019. 313 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2019
Bianca Holmberg
Emojier och interrobang i Skiljeteckensboken
Siv Strömquist: Skiljeteckensboken. Skiljetecken, skrivtecken och typografiska grepp. Andra upplagan. Morfem 2019. 248 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2019
Pia Westerberg
Välbalanserat om språklig stil
Lars Melin: Stil. Språkets svårfångade signalsystem. Morfem 2019. 221 sidor.
Läs mer
- Perspektiv på finlandismer 2/2019
Harriet Eriksson, Charlotta af Hällström-Reijonen
Jag kommer nog – vad betyder det?
Det lilla ordet nog används inte riktigt lika i Finland och Sverige. Vad betyder det om någon säger: ”Tack för inbjudan, jag kommer nog.” Betyder det att personen i fråga eventuellt kommer men inte vågar lova med...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2019
Anna Maria Gustafsson
Stödja kan ofta ersättas med stötta
I en undersökning som den sverigesvenska forskaren Linnea Hanell gjorde för tankesmedjan Magma år 2011 konstaterade hon att infinitivformen stödja med j är vanligare än stöda både i finlandssvenskan och i...
Läs mer
- Artikel 2/2019
Janine Strandberg
Kulturell förståelse underlättar kommunikationen
Det vi anser höra till god kommunikativ kompetens, till exempel då det gäller hälsningsfraser, pauser i konversationer eller småprat med främlingar, styrs av vår egen kulturella bakgrund. Dessa skillnader i kommunikationsstil kan dock lätt leda till missförstånd i interkulturell kommunikation.
Läs mer
- Intervju 2/2019
Bianca Holmberg
Nordbor i Finland
Kristin Ekkerhaugen från Norge visste inte att det talades svenska i Finland när hon kom hit, men bestämde sig snabbt för att lära sig svenska och talar i dag helt flytande svenska. För Markus Söderman betydde flytten från Sverige till Finland både att han lärde sig sitt modersmål som vuxen och att han började se sig som sverigefinne.
Läs mer
- Krönikan 2/2019
Karin Erlandsson
Slut ti pyyl och andra nödvändigheter
När mina åländska barn vill vara riktigt coola, pratar de österbottnisk dialekt. Tack vare humorgruppen KAJ i allmänhet och musikalen Gambämark i synnerhet, har den österbottniska dialekten blivit det mest hippa de kan ta till.
Läs mer
- Artikel 2/2019
Monica Äikäs
Döda eller sovande metaforer?
Metaforer har traditionellt delats in i levande och döda, men enligt nyare forskning kan en del döda metaforer väckas till liv, och då är det bättre att tala om levande och sovande metaforer.
Läs mer
- Artikel 2/2019
Martin Persson
Spår av svenska i finskan
Att det finska ordet appelsiini kommer från apelsin är inte svårt att se, men att tuoli har sitt ursprung i svenskans stol är inte självklart. Det här är den första artikeln av två som handlar om svenska lånord i finskan. Den andra delen ingår i Språkbruk 3/2019.
Läs mer
- Artikel 2/2019
Caroline Elgert
Språket når fram – till fackfolk och allmänhet, unga läsare och våra hjärnor
Synen på språkrådgivning förändras och påverkas av politik och ideologi, Estrids bokklubb har hittat ett sätt att nå unga läsare och våra hjärnor uppskattar inte multitasking men gillar texter på papper. Allt det här handlar om hur språket når fram, vilket också var temat på årets språkvårdsdag på Hanaholmen.
Läs mer
- Övriga 2/2019
Henrik Hu
Lucka till!
Stänga till och täcka för, stoppa varje flöde, hindra åtkomst, dämpa ljus, vilket tråkigt öde. Tänk att vara den som måste stå emot och spärra av, när man inte är bekväm med jobbet chefen gav. Luckan läggs på...
Läs mer
- Artikel 2/2019
Per Boström
Romantisk kärlek: döda tåg, byggnader och ägodelar
”Alltså det här är ju dött tåg liksom. Det leder ingenstans. Avsluta här nu, han/hon är ett svin.” Hur pratar vi om romantisk kärlek och vilka metaforer använder vi? Denna fråga var min utgångspunkt när jag 2012...
Läs mer
- Ledare 2/2019
Pia Westerberg
Finland och nationalspråken i förändring
I mars deltog jag i seminariet ”Det finska språket när Finland förändras” på Nationalmuseet i Helsingfors. Många av föredragshållarna betonade mångspråkighet, flexibilitet och acceptans. Dåvarande justitieminister...
Läs mer
- Artikel
Sydkustens Ordkonstskola fick Hugo Bergroth-priset 2019
Årets Hugo Bergroth-pris på 5 000 euro tilldelades Sydkustens Ordkonstskola på språkvårdsdagen. Prismotiveringen löd: ”Sydkustens ordkonstskola har inspirerat barn till att leka med ord genom sin undervisning i...
Läs mer
- Artikel 1/2019
Leif Höckerstedt
Portugisiskans svanesång i språkens Goa?
I den indiska delstaten Goa används språken engelska, konkani och hindi, men bakom dem skymtar ett annat språk, nämligen portugisiskan – en rest från kolonialtiden.
Läs mer
- Artikel 1/2019
Anna Maria Gustafsson
Engelsk s-plural konkurrerar med egen böjning i finlandssvenskan
Håller s-pluralen verkligen på att etablera sig i svenskan? Inte helt, åtminstone inte enligt en webbenkät som Språkinstitutet har gjort. S-plural förekommer visserligen, men det finns också ett särfinländskt mönster.
Läs mer
- Artikel 1/2019
Henrik Othman
Korrekturläsaren som försvann
Har tidningsspråket blivit sämre? Kan journalisterna inte längre svenska? Har man avskaffat korrekturläsarna? Det är bara den sista frågan jag vill svara obetingat ja på.
Läs mer