Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Krönikan 2/2019
Karin Erlandsson
Slut ti pyyl och andra nödvändigheter
När mina åländska barn vill vara riktigt coola, pratar de österbottnisk dialekt. Tack vare humorgruppen KAJ i allmänhet och musikalen Gambämark i synnerhet, har den österbottniska dialekten blivit det mest hippa de kan ta till.
Läs mer
- Artikel 2/2019
Monica Äikäs
Döda eller sovande metaforer?
Metaforer har traditionellt delats in i levande och döda, men enligt nyare forskning kan en del döda metaforer väckas till liv, och då är det bättre att tala om levande och sovande metaforer.
Läs mer
- Artikel 2/2019
Martin Persson
Spår av svenska i finskan
Att det finska ordet appelsiini kommer från apelsin är inte svårt att se, men att tuoli har sitt ursprung i svenskans stol är inte självklart. Det här är den första artikeln av två som handlar om svenska lånord i finskan. Den andra delen ingår i Språkbruk 3/2019.
Läs mer
- Artikel 2/2019
Caroline Elgert
Språket når fram – till fackfolk och allmänhet, unga läsare och våra hjärnor
Synen på språkrådgivning förändras och påverkas av politik och ideologi, Estrids bokklubb har hittat ett sätt att nå unga läsare och våra hjärnor uppskattar inte multitasking men gillar texter på papper. Allt det här handlar om hur språket når fram, vilket också var temat på årets språkvårdsdag på Hanaholmen.
Läs mer
- Övriga 2/2019
Henrik Hu
Lucka till!
Stänga till och täcka för, stoppa varje flöde, hindra åtkomst, dämpa ljus, vilket tråkigt öde. Tänk att vara den som måste stå emot och spärra av, när man inte är bekväm med jobbet chefen gav. Luckan läggs på...
Läs mer
- Artikel 2/2019
Per Boström
Romantisk kärlek: döda tåg, byggnader och ägodelar
”Alltså det här är ju dött tåg liksom. Det leder ingenstans. Avsluta här nu, han/hon är ett svin.” Hur pratar vi om romantisk kärlek och vilka metaforer använder vi? Denna fråga var min utgångspunkt när jag 2012...
Läs mer
- Ledare 2/2019
Pia Westerberg
Finland och nationalspråken i förändring
I mars deltog jag i seminariet ”Det finska språket när Finland förändras” på Nationalmuseet i Helsingfors. Många av föredragshållarna betonade mångspråkighet, flexibilitet och acceptans. Dåvarande justitieminister...
Läs mer
- Artikel
Sydkustens Ordkonstskola fick Hugo Bergroth-priset 2019
Årets Hugo Bergroth-pris på 5 000 euro tilldelades Sydkustens Ordkonstskola på språkvårdsdagen. Prismotiveringen löd: ”Sydkustens ordkonstskola har inspirerat barn till att leka med ord genom sin undervisning i...
Läs mer
- Artikel 1/2019
Leif Höckerstedt
Portugisiskans svanesång i språkens Goa?
I den indiska delstaten Goa används språken engelska, konkani och hindi, men bakom dem skymtar ett annat språk, nämligen portugisiskan – en rest från kolonialtiden.
Läs mer
- Artikel 1/2019
Anna Maria Gustafsson
Engelsk s-plural konkurrerar med egen böjning i finlandssvenskan
Håller s-pluralen verkligen på att etablera sig i svenskan? Inte helt, åtminstone inte enligt en webbenkät som Språkinstitutet har gjort. S-plural förekommer visserligen, men det finns också ett särfinländskt mönster.
Läs mer
- Artikel 1/2019
Henrik Othman
Korrekturläsaren som försvann
Har tidningsspråket blivit sämre? Kan journalisterna inte längre svenska? Har man avskaffat korrekturläsarna? Det är bara den sista frågan jag vill svara obetingat ja på.
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2019
Bianca Holmberg
Konkret och komplett om att skriva digitalt
Jonas Söderström: Inte så jävla krångligt! Praktisk handbok i att skriva för digitala medier. Karneval förlag 2018. 248 sidor.
Läs mer
- Krönikan 1/2019
Bengt Ahlfors
Krusbär och visimatanter
Ord och uttryck har sina öden. De färdas över tid och rum, över gränserna från ett språk till ett annat. Ibland uppstår de spontant ur en konkret situation, till exempel i en familj, och ingår i en jargong, välbekant för dem som är inne, men obegriplig för alla andra.
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2019
Bianca Holmberg
Historien bakom 300 svenska ord och uttryck
Kerstin Johanson: Ord med historia. Ordalaget Bokförlag 2018. 163 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2019
Pia Westerberg
Grammatik som underhållning
Sara Lövestam: Grejen med ordföljd. Piratförlaget 2018. 179 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2019
Maria Vidberg
Handbok för att hantera namn på olika språk
Utländska namn på svenska. Handbok om translitterering och geografiska namnformer. 160 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2019
Pia Westerberg
Gott och blandat om språk
När går skam på torra land? 245 frågor och svar om språk. 208 sidor. 2018.
Läs mer
- Perspektiv på finlandismer 1/2019
Charlotta af Hällström-Reijonen, Harriet Eriksson
Att täckas i Finland är något annat än i Sverige
Verbet täckas är en finlandism, men bara i betydelsen ’våga’, ’ha mage att’. I standardsvenskan används ordet sällan och då i en helt annan betydelse än den finlandssvenska.
Läs mer
- Artikel 1/2019
Katarina Petrell
Svensköversättarna inom förvaltningen – en överblick av läget
Pensioneringar och omläggningar inom översättarutbildningarna gör att behovet av översättare från finska till svenska inom den offentliga förvaltningen i Finland är stort just nu. För att säkra tillgången på kompetenta översättare behövs insatser från och samarbete mellan potentiella arbetsgivare och utbildare.
Läs mer
- Artikel 1/2019
Monica Äikäs
Prepositionen till vinner terräng
Bruket av prepositionen till verkar öka på bekostnad av andra prepositioner, och det är framför allt finlandssvenskar och yngre personer som favoriserar till.
Läs mer