Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 2/2001
Monica Reichenberg
En lärobok för alla
Många elever har svårt att tillgodogöra sig innehållet i läroböckerna. Detta beror bland annat på att dagens skolböcker är för informationstäta och på att orsakssammanhang ofta utelämnas i texterna. Dessutom verkar också en berättande och personlig text vara lättare att förstå än en text som bara radar upp viktiga fakta. Monica Reichenberg vid Göteborgs universitet presenterar här en del av resultaten i sin avhandling om språket i läroböcker.
Läs mer
- Språkfrågor 3/2000
Flere, flera eller fler?
Fråga: Hur förhåller sig språkvården till formerna flere, fler och flera? Svar: Formen flere är en ålderdomlig form som bör undvikas i vårdade sammanhang. Ersätt den med fler eller flera i stället. Fler och flera är...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2000
Smarta kläder vet hur vi mår
Fråga: Finns det något svenskt ord för älyvaate? Svar: På svenska brukar man tala om smarta kläder. Smarta kläder kan t.ex. ha inbyggda sensorer som mäter bl.a. hjärtats rytm, kroppens fuktighet osv. och reglerar...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2000
Att orka jobba
Fråga: Hur ska jag översätta työssä jaksaminen som förekommer så flitigt i finskan nu för tiden? Svar: Työssä jaksaminen eller den kortare varianten jaksaminen avser i korthet ungefär att man mårbra på jobbet, både...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2000
Nyckelband
Fråga: Vad skall man kalla de där breda nyckelbanden man ser folk gå omkring med runt halsen? Ofta står det något företagsnamn på bandet. På finska kallas de kaulanauha-avainperä, avainnauha eller avainnaru. Svar:...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2000
Sparkcykel
Fråga: Vad heter de moderna varianterna av sparkbrädan som man ser i gatubilden just nu? På finska kallas de potkulauta. Svar: Sparkbräda är en finlandism som har sitt ursprung i det finska ordet potkulauta. Det...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2000
Dopning
Fråga: Tidningarna har börjat skriva dopning i stället för doping, vad beror det på? Svar: Den försvenskade formen dopning (bildad direkt till verbet dopa) föreslogs som ett alternativ till doping för flera år sedan,...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2000
Utredning av/om något
Fråga: Gör man en utredning av eller utredning över något? Svar: Enligt Nationalencyklopedins ordbok heter det antingen utredning av eller utredning om, men gör man en sökning på t.ex. webben kan man konstatera att...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2000
Böjningen av stimulus
Fråga: Hur böjs stimulus i bestämd form? Svar: Man hittar inte den bestämda formen av stimulus i ordböckerna. I t.ex. tolfte upplagan av Svenska akademiens ordlista (1998) ges bara formerna en/ett stimulus, flera...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2000
Många partner
Fråga: Hur böjs ordet partner i pluralis? Svar: Man stöter ofta på den engelska pluralisformen partners i svensk text, men språkvården avråder från den böjningen. Svenskan har i princip ingen s-plural, och försöker...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2000
Trafikministeriet har bytt namn till kommunikationsministeriet
Trafikministeriet har bytt namn och heter nu kommunikationsministeriet. Olli-Pekka Heinonens nya titel är därmed kommunikationsminister. På finska heter ministeriet numera liikenne- ja viestintäministeriö, vilket i...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2000
Små och medelstora företag
Fråga: Vad heter pienet ja keskisuuret yritykset på svenska och hur förkortas det? Svar: På svenska heter det små och medelstora företag (inte små- och medelstora företag), och man ska undvika att förkorta uttrycket....
Läs mer
- Språkfrågor 2/2000
Tyck till
Fråga: Vad kan vi på svenska använda för finskans bekväma mutu (från ”musta tuntuu”) i uttryck som mututietoa? Svar: Eftersom det inte finns någon direkt motsvarighet till mutu på svenska blir man tvungen att skriva...
Läs mer
- Artikel 3/2000
Charlotta af Hällström-Reijonen
TNC fortlever trots konkurs
Kan en statligt stödd verksamhet verkligen gå i konkurs? Jo, det kan den. Den 16 augusti 2000 försattes TNC (Tekniska nomenklaturcentralen) i konkurs vid Stockholms tingsrätt. TNC har i nära 60 års tid varit utsedd av...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2000
Mer och mera
Fråga: När ska man använda mer och när ska man använda mera? Svar: Mer och mera är synonyma, och är i de flesta fall fullt utbytbara. Det finns emellertid vissa fraser där man bara använder mer (’mer och mer’, ’mer...
Läs mer
- Artikel 3/2000
Olle Josephson, Mikael Reuter
Margareta Westman avliden
Svenska språknämndens föreståndare, professor Margareta Westman, avled den 15 augusti i Stockholm efter en längre tids sjukdom. Margareta Westman var född 1936. Hon anställdes som forskningsassistent vid...
Läs mer
- Artikel 2/2000
Förkortningar och genitiv
Fråga: Hur fogar man genitiv-s till förkortningar? Svar: Det beror på hurdan förkortningen är. Vid avbrytningar tar man bort punkten, sätter till ett kolon och ett s, t.ex. svenska avd:s budget (dvs. svenska...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2000
Är svenskan världens dåligaste språk?
Världens dåligaste språk. Tankar om språket och människan i dag av Fredrik Lindström är ingen traditionell språkvårdsbok, och den fyller en lucka. Det här är en bok för folk som inte läser språkvårdslitteratur och...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2000
Njutbar lättbok i sällskap med språket
Allt som skrivs om språk måste inte vara nyttigt, och allt måste inte handla om rätt och fel. Ofta blir det ju så, men Catharina Grünbaum konstaterar själv i förordet till sin nya bok I sällskap med språket att det...
Läs mer
- Artikel 2/2000
Bo Lönnqvist, Mikael Reuter
Om etymologin för ordet "karonka"
I Språkbruk nr 1/2000 besvaras en fråga om ursprunget för ordet karonka, i betydelsen doktorsmiddag, fest, bjudning, kalas o.s.v. Ursprunget för ordet är franskt, ej ryskt. I finlandssvenskan har ordet i formen...
Läs mer