Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 4/2001
Mikael Reuter hedersdoktor
Svenska avdelningens föreståndare Mikael Reuter har promoverats till hedersdoktor vid humanistiska fakulteten vid Umeå universitet. Promotionen ägde rum vid universitetets årshögtid den 13 oktober 2001. Mikael Reuter...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2001
Semikolon och kolon
Fråga: Är det egentligen någon skillnad mellan semikolon och kolon? Svar: Det är vanligt att semikolon används i stället för kolon. Men det finns en skillnad mellan dessa två skiljetecken. Kolon används före citat,...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2001
Silva Lindberg
Hjärngymnastik
En repetition av det som man redan tror sig kunna är aldrig helt fel. Svår grammatik och ordbildning i svenska som främmande språk är i första hand avsedd för personer som håller på att lära sig svenska, men i och med...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2001
Charlotta af Hällström-Reijonen
Skriv rätt på svenska och engelska
TNC:s skrivregler har utkommit med jämna mellanrum sedan 1943, och nu har en femte omarbetad och utökad utgåva utkommit. Man kan kanske undra varför TNC vill ge ut sina egna skrivregler eftersom Svenska skrivregler...
Läs mer
- Artikel 1/2001
Sandra Forsman
2 000 nya ord på väg in i 2000-talet
Ett levande språk utvecklas ständigt, så även svenskan. Detta innebär bland annat att nya ord skapas, och nu finns de nyaste orden som har kommit in i svenskan samlade i Nyordsboken. Fil. mag. Sandra Forsman, forskare på Svenska språkbyrån, recenserar verket.
Läs mer
- Artikel 4/2001
Nora Blomfelt
Från Cedrik till Ynk – Muminfigurer på svenska och finska
Nora Blomfelt, Svenska språkbyråns sommarpraktikant, har läst Tove Janssons muminböcker på svenska och finska och gjort en lista på muminfigurerna. Inspirationen kom från den något kortare lista som fanns i tidskriften Kieliviesti 3/1999. Kieliviesti ges ut av Sverigefinska språknämnden.
Läs mer
- Språkfrågor 2/2001
Påsktraditioner
Fråga: Vad säger små svenskspråkiga påskhäxor när finskspråkiga säger ”Virvon varvon …” när de går från dörr till dörr i hopp om att få påskgodis? Svar: Det finns inte någon svensk motsvarighet till ”virvon varvon...
Läs mer
- Artikel 1/2001
Marianne Blomqvist
Ny namnlängd i Sveriges almanackor
Namnlängden i Sverige har moderniserats för första gången på 100 år. Professor Marianne Blomqvist, som är ansvarig för den finlandssvenska namnlängden, ger en inblick i vad som är nytt och gammalt bland de 615 namnen i den svenska almanackan.
Läs mer
- Artikel 3/2001
Samuli Aikio, Sirkka Paikkala, Peter Slotte
Anvisningar för namnplanering inom tvåspråkiga områden
På tvåspråkiga områden krävs särskild omsorg och varsamhet i översättningen av ortnamn för att namnens kulturvärde inte ska gå förlorat. Tre av Forskningscentralens namnexperter, Samuli Aikio, Sirkka Paikkala och Peter Slotte, ger en bakgrund till principerna för hur man skapar nya ortnamn på en tvåspråkig ort. De har också sammanställt en hustavla för namnplaneraren.
Läs mer
- Artikel 2/2001
Mikael Reuter
När Y-signum blev FO-nummer, eller Stora slaget om Y
Riksdagen godkände i våras den nya företags- och organisationsdatalagen, och den trädde i kraft den 1 april. Det mest synliga resultatet av lagen är att alla företag och organisationer får nya identifierande nummer...
Läs mer
- Artikel 4/2001
Hans Landqvist
Språk i ständig förändring – Några aktuella utvecklingstendenser i sverigesvenskan
Hans Landqvist undervisar och forskar vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. I den här artikeln behandlar han några aktuella utvecklingstendenser i sverigesvenskan. Artikeln är en bearbetning av en artikel med samma tema, som är tryckt i Poppis 2001, medlemsbrev för Svensklärarna i Finland rf.
Läs mer
- Artikel 2/2001
Margareta Gustafsson
Folkhälsoord i finlandssvenskt perspektiv
Ett nytt lexikon med folkhälsovetenskaplig inriktning har kommit ut. Margareta Gustafsson, translator på riksdagen, kommenterar lexikonet och diskuterar enskilda uppslagsord ur ett finlandssvenskt perspektiv.
Läs mer
- Artikel 4/2001
Ordbok för Finlands svenska folkmål
En god granne till redaktionen för Språkbruk på svenska avdelningen på Forskningscentralen är den stora finlandssvenska dialektordboken Ordbok över Finlands svenska folkmål (FO). Hittills har ordboken kommit ut i tre...
Läs mer
- Artikel 1/2001
Katja Koivukangas
Titlars form i tidningstext
Titlar kan stå i både obestämd och bestämd form, och bruket vacklar ibland. Filosofie magister Katja Koivukangas presenterar här sin avhandling pro gradu, som behandlar titlar i olika tidningar och när de står i bestämd eller obestämd form. Katja Koivukangas har studerat svenska och kommunikationsvetenskaper vid Vasa universitet.
Läs mer
- Artikel 3/2001
Den nya språklagen
Finland skall få en ny språklag. I augusti 1999 tillsatte regeringen en språklagskommitté med uppgift att utarbeta förslag till en ny språklag. Språklagen gäller endast Finlands nationalspråk, finska och svenska, men den innehåller hänvisningar till annan lagstiftning som gäller t.ex. samiska. Här presenteras lagens centrala innehåll i en lätt förkortad och bearbetad version av sammanfattningen i Språklagskommitténs betänkande.
Läs mer
- Artikel 3/2001
Erik Andersson
Sonett på Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag 18/5 2001
Erik Andersson, professor i svenska vid Åbo Akademi, författade en sonett till språkvårdsdagens ära.
Läs mer
- Artikel 4/2001
Matti Vilppula
Kiva – ett ord från Kajanaland
Kiva är ett av våra kanske käraste och mest spridda finlandssvenska ord, men få vet varifrån ordet egentligen kommer. En teori har fört fram att det skulle vara en rysk förvrängning av finskans hyvä, men Matti Vilppula visar att ordet har sitt ursprung närmare än så.
Läs mer
- Artikel 2/2001
Sandra Forsman
Om dialekt och riksspråk i den svenskösterbottniska skolan
Ska dialekttalande elever tvingas att tala riksspråk i skolan? I alla situationer i skolan? Filosofie magister Sandra Forsman presenterar sina tanker om dialektanvändning i skolan, som hon bland annat baserar på sin pro gradu-avhandling och sin egen skoltid i Petalax. Sandra Forsman är modersmålslärare, men arbetar för tillfället på svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken.
Läs mer
- Artikel 1/2001
Barbro Ehrenberg-Sundin
Hur når vi målet Klara EU-texter?
Betyder medlemskap i EU att vi måste acceptera en återgång till den krångliga myndighetssvenska som klarspråksexperterna kämpat emot? Eller är tiden mogen för att få Brysselbyråkraterna att skriva begripligt? Barbro Ehrenberg-Sundin, språkexpert på det svenska Justitiedepartementets granskningsenhet, berättar hur man kunde få hela EU att tända för klarspråk.
Läs mer
- Artikel 1/2001
Britt-Louise Gunnarsson
Bankvärlden och dess texter
De texter som produceras inom en organisation speglar organisationens idéer och kultur, samtidigt som texterna också formar organisationen. Britt-Louise Gunnarsson, professor vid institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet och projektledare för projektet Texter i europeiska skrivsamhällen, skriver om de skillnader som finns i texter skrivna på Handelsbanken och Barclays Bank.
Läs mer