Hoppa till innehåll
FrontPage
FrontPage
  • Första sidan
  • Artiklar
  • Avdelningar Nuvarande sida
  • Blogg
  • Arkiv

Avdelningar - Språkbruk

Avdelningar

Se alla Aktuell litteratur Artikel Intervju Krönikan Ledare Noterat Nyheter Opinion Perspektiv på finlandismer Språkfrågor
  • Brev till Språkbruk
  • Citat
  • Debatt
  • Dialekt
  • Dialektfrågan
  • Kommentarer
  • Kåseri
  • Minoritetsspråk i Europa
  • Perspektiv på finlandismer
  • Språkkontakt
  • Språknotiser
  • Språkprofilen
  • Artikel 2/2001

    Monica Äikäs

    Språkliga problem i översatta läromedel

    På Svenska språkbyrån har vi sedan ett par år tillbaka språk­granskat skolböcker som ska användas i finlandssvenska skolor. De är mycket ofta översatta från finskan. Fil.mag. Monica Äikäs, en av dem som har arbetat med denna språkgranskning, skriver om språkliga problem i läromedlen.

    Läs mer

  • Artikel 3/2001

    Charlotta af Hällström-Reijonen

    En grömt bigåva pristagare

    Årets språkpristagare har en mångsidig verksamet bakom sig som regissör, skådespelare och uppläsare i radio och television, inom film och teater. Hans röst hörs också i många andra offentliga sammanhang, till exempel...

    Läs mer

  • Artikel 2/2001

    Katarina von Numers

    Att känna sig finlandssvensk men inte kunna uttrycka sig på svenska

    Hur kan skolan stärka elevernas kunskaper i svenska, undrar filosofie magister Katarina von Numers, modersmålslärare i Mattlidens gymnasium. Artikeln är en omarbetning av en artikel som publicerats i Svenska modersmålslärarföreningen i Finlands tidning Arena.

    Läs mer

  • Artikel 3/2001

    Charlotta af Hällström-Reijonen

    Talat språk på Hanaholmen

    Språkvårdsdagen på Hanaholmen, arrangerad av Hugo Bergroth-sällskapet, hölls traditionsenligt på Hugo Bergroths födelsedag den 18 maj. Årets tema var ”Vårt talade språk” och hade lockat drygt tvåhundra deltagare. Under dagen dryftades temat ur olika synvinklar.

    Läs mer

  • Artikel 1/2001

    Lars-Johan Ekerot

    EU-översättning och lagspråks­förenkling

    Tal­språksnära konstruktioner anses ofta göra svåra myndig­hetstexter mer begripliga. Lars-Johan Ekerot vill dock visa på att många skriftspråkliga drag försvarar sin plats i myndighets­språket och inte kan dömas ut kategoriskt. Artikelförfattaren är docent i nordiska språk vid Lunds universitet.

    Läs mer

  • Artikel 4/2001

    Maj Reinhammar

    Likt och olikt – Svenska dialekter på ömse sidor om havet

    Vad finns det för gemensamma drag mellan de svenska dialekterna i Finland och Sverige? Denna artikel grundar sig på fil.dr Maj Reinhammars föredrag på det dialekt- och onomastikseminarium som hölls den 19 april 2001 för att fira Peter Slottes 60-årsdag. Maj Reinhammar är docent i nordiska språk och tidigare chef för Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (ULMA).

    Läs mer

  • Artikel 1/2001

    Mikael Reuter

    Jubileumsår med nya utmaningar

    Forskningscentralen för de inhemska språken fyller 25 år i år, och det har gått 20 år sedan det första numret av Språkbruk kom ut. Språkbruks chefredaktör Mikael Reuter blickar tillbaka på tiden som gått och konstaterar att behovet av språkvård inte ser ut att minska.

    Läs mer

  • Artikel 3/2001

    Ellen Bijvoet, Liesbet Vannyvel

    Låt stå! eller Ändra!

    Finlandssvenska förlag anpassar sällan språket i sina böcker för de sverigesvenska läsarnas skull. Flamländska förlag tar däremot till avancerad språktvätt då de vill in på den nederländska mark­naden. Forskarna Ellen Bijvoet och Liesbet Vannyvel vid uni­ver­sitetet i Gent, Belgien ser på hur en regional språkvarietet klarar sig på majoritetsmarknaden.

    Läs mer

  • Artikel 4/2001

    Mikael Reuter

    Låt oss slå vakt om mångfalden

    Temat för detta nummer av Språkbruk är de finlandssvenska dialekterna. Och är handlar inte om någon nekrolog – trots många mer eller mindre dystra profetior under de senaste århundradena lever våra dialekter...

    Läs mer

  • Artikel 2/2001

    Monica Reichenberg

    En lärobok för alla

    Många elever har svårt att tillgodogöra sig innehållet i läro­böckerna. Detta beror bland annat på att dagens skolböcker är för informationstäta och på att orsakssammanhang ofta ute­lämnas i texterna. Dessutom verkar också en berättande och personlig text vara lättare att förstå än en text som bara radar upp viktiga fakta. Monica Reichenberg vid Göteborgs universitet presenterar här en del av resultaten i sin avhandling om språket i läroböcker.

    Läs mer

  • Språkfrågor 3/2000

    Flere, flera eller fler?

    Fråga: Hur förhåller sig språkvården till formerna flere, fler och flera? Svar: Formen flere är en ålderdomlig form som bör undvikas i vårdade sammanhang. Ersätt den med fler eller flera i stället. Fler och flera är...

    Läs mer

  • Språkfrågor 3/2000

    Smarta kläder vet hur vi mår

    Fråga: Finns det något svenskt ord för älyvaate? Svar: På svenska brukar man tala om smarta kläder. Smarta kläder kan t.ex. ha in­byggda sensorer som mäter bl.a. hjärtats rytm, kroppens fuktighet osv. och reglerar...

    Läs mer

  • Språkfrågor 3/2000

    Att orka jobba

    Fråga: Hur ska jag översätta työssä jaksaminen som förekommer så flitigt i finskan nu för tiden? Svar: Työssä jaksaminen eller den kortare varianten jaksaminen avser i korthet ungefär att man mår bra på jobbet, både...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/2000

    Nyckelband

    Fråga: Vad skall man kalla de där breda nyckelbanden man ser folk gå omkring med runt halsen? Ofta står det något företagsnamn på bandet. På finska kallas de kaulanauha-avainperä, avainnauha eller avainnaru. Svar:...

    Läs mer

  • Språkfrågor 3/2000

    Sparkcykel

    Fråga: Vad heter de moderna varianterna av sparkbrädan som man ser i gatubilden just nu? På finska kallas de potkulauta. Svar: Sparkbräda är en finlandism som har sitt ursprung i det finska ordet potkulauta. Det...

    Läs mer

  • Språkfrågor 3/2000

    Dopning

    Fråga: Tidningarna har börjat skriva dopning i stället för doping, vad beror det på? Svar: Den försvenskade formen dopning (bildad direkt till verbet dopa) före­slogs som ett alternativ till doping för flera år sedan,...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/2000

    Utredning av/om något

    Fråga: Gör man en utredning av eller utredning över något? Svar: Enligt Nationalencyklopedins ordbok heter det antingen utredning av eller utredning om, men gör man en sökning på t.ex. webben kan man konstatera att...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/2000

    Böjningen av stimulus

    Fråga: Hur böjs stimulus i bestämd form? Svar: Man hittar inte den bestämda formen av stimulus i ordböckerna. I t.ex. tolfte upplagan av Svenska akademiens ordlista (1998) ges bara formerna en/ett stimulus, flera...

    Läs mer

  • Språkfrågor 3/2000

    Många partner

    Fråga: Hur böjs ordet partner i pluralis? Svar: Man stöter ofta på den engelska pluralisformen partners i svensk text, men språkvården avråder från den böjningen. Svenskan har i princip ingen s-plural, och försöker...

    Läs mer

  • Språkfrågor 3/2000

    Trafikministeriet har bytt namn till kommunikationsministeriet

    Trafikministeriet har bytt namn och heter nu kommunikationsministeriet. Olli-Pekka Heinonens nya titel är därmed kommunikationsminister. På finska heter ministeriet numera liikenne- ja viestintäministeriö, vilket i...

    Läs mer

Sida 101 av 129
  • 76
  • 77
  • 78
  • 79
  • 80
  • 81
  • 82
  • 83
  • 84
  • 85
  • 86
  • 87
  • 88
  • 89
  • 90
  • 91
  • 92
  • 93
  • 94
  • 95
  • 96
  • 97
  • 98
  • 99
  • 100
  • 101
  • 102
  • 103
  • 104
  • 105
  • 106
  • 107
  • 108
  • 109
  • 110
  • 111
  • 112
  • 113
  • 114
  • 115
  • 116
  • 117
  • 118
  • 119
  • 120
  • 121
  • 122
  • 123
  • 124
  • 125
  • 126
— Antal per sida
Visar 2 001-2 020 av 2 566 resultat.
  • ← Första
  • Föregående
  • Nästa
  • Sista →
  • Första sidan
  • Artiklar
  • Avdelningar Nuvarande sida
  • Blogg
  • Arkiv

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Språkbruk ger också råd och rekommendationer i språkliga frågor och recenserar språklitteratur.

Om kakor (cookies)
Registerredogörelse

Chefredaktör

Bianca Ortiz Holmberg
bianca.ortiz@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 211

Redaktionssekreterare

Pia Westerberg
pia.westerberg@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 300

 

Utgivare

Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, www.sprakinstitutet.fi 

Redaktion

Svenska avdelningen 
Hagnäskajen 6, FI-00530 Helsingfors 
Tfn 0295 333 300 
E-post: sprakbruk@sprakinstitutet.fi 
www.sprakinstitutet.fi

Språkbruk utkommer endast på nätet från och med januari 2021. Nya artiklar publiceras regelbundet.

Kontakta oss

Institutet för de inhemska språket Institutet för de inhemska språket