Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Språkfrågor 3/1999
Social kompetens
Fråga: Vad betyder social kompetens?
Läs mer
- Språkfrågor 1/1999
Stavgång
Fråga: Vad heter sauvakävely på svenska? Svar: Det kallas stavgång. Stavgång är en ny motionsform som innebär att man går ut och går med ett par skidstavar som stöd och hjälp för att röra på armar och överkropp bättre.
Läs mer
- Språkfrågor 3/1999
Å eller på?
Fråga: Används prepositionen å över huvud taget längre, eller har den helt ersatts av på?
Läs mer
- Språkfrågor 3/1999
Bredd och brädd
Fråga: Vad är det för skillnad på bredd och brädd?
Läs mer
- Språkfrågor 2/1999
Argan list
Fråga: Heter det argan list eller arga list och varifrån kommer uttrycket? Svar: Båda varianterna har, främst i uttrycket ”ana arga(n) list”, använts i betydelsen illistiga anslag eller bakomliggande elakhet. Arga...
Läs mer
- Språkfrågor 1/1999
Sammansättnigar med icke-
Fråga: Om jag vill uttrycka motsatsen till ett ord genom att lägga till icke- först, skall det då vara bindestreck mellan icke och huvudordet? Svar: Enligt Svenska skrivregler sätts bindestreck ofta ut i...
Läs mer
- Språkfrågor 1/1999
Tillfälliga jobb
Fråga: Hur skall jag översätta pätkätyö? Svar: Det finns flera alternativ: korttidsjobb, kortjobb, korttidsanställning, korta jobb eller vikariat, beroende på vilken aspekt man vill betona. Tidigare har ”snuttarbete”...
Läs mer
- Språkfrågor 3/1999
Termer för bevisning i domstol
Fråga: Vad är skillnaden mellan bevisbörda, bevismedel, bevisfaktum och bevistema?
Läs mer
- Språkfrågor 2/1999
Slippa ut
Fråga: Jag har i Bibeln stött på en mening som lyder: ”Då skall ni slippa ut och hoppa som kalvar som har varit instängda i stallet.” Borde det inte stå ”komma ut och hoppa”? Svar: Verbet slippa är ett ord som många...
Läs mer
- Språkfrågor 4/1999
Efter (det) att
Fråga: Jag har lärt mig att man inte ska skriva efter att, utan efter det att, , t.ex. ”Efter det att frågan hade diskuterats på flera möten, röstade nämnden äntligen om saken”. Nu ser jag att många i alla fall...
Läs mer
- Språkfrågor 3/1999
Källhänvisningar till Internet
Fråga: Hur skall jag göra när jag har använt information som jag har hittat på webben i t.ex. en uppsats, och vill hänvisa till den?
Läs mer
- Språkfrågor 1/1999
Antibiotika
Fråga: Kan man säga ”en antibiotika”?
Läs mer
- Språkfrågor 2/1999
Nya och gamla rekord
Fråga: Tidningar och TV meddelar då och då att ett företag ”slår nya rekord”. I skolan har jag lärt mig att man slår ett gammalt rekord men sätter ett nytt. Gäller den här regeln inte längre? Svar: Jo, regeln gäller...
Läs mer
- Språkfrågor 3/1999
Titlar i bestämd eller obestämd form
Fråga: Hur vet man när en titel eller en yrkesbeteckning står i bestämd form och när den står i obestämd form?
Läs mer
- Språkfrågor 4/1999
Lokalnätsavgift
Fråga: Det som tidigare kallades paikallispuhelumaksu kallas numera paikallisverkkomaksu (pvm). Vad blir det på svenska? Svar: På svenska heter det lokalnätsavgift (lna).
Läs mer
- Språkfrågor 1/1999
Euro
Fråga: Jag är osäker på hur jag skall hantera ordet euro – hur skall det böjas och uttalas? Hur skall det förkortas?
Läs mer
- Språkfrågor 2/1999
Dubbla supinumformer
Fråga: I rikssvensk radio och TV hör man numera ofta uttryck som ”vi har kunnat sett”, ”man hade kunnat trott” och ”det är folk som fått gått hem”. Kan detta nya drag accepteras i korrekt svenskt språkbruk? Svar:...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/1999
Mia Falk
Fasta fraser i svenskan
Kärnan av ett idiomatiskt svenskt språkbruk utgörs av fasta fraser, dvs. ord som vanligtvis uppträder tillsammans. Man utfärdar intyg, anstiftar en komplott och sammankallar möten, och det är först när man har gedigna...
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/1999
Mia Falk
Idiom och slang i svenskan
Idiom hör till de roliga men samtidigt svåra sakerna att lära sig i ett främmande språk. Idiom ger språket färg och liv, men kräver att man behärskar dem till fullo för att de ska fungera. Vad utmärker en ful fisk och...
Läs mer
- Språkfrågor 2/1999
Till de som
Fråga: Anses det numera korrekt att skriva t.ex. ”till de som” och ”bland de som” i stället för ”till dem som” och ”bland dem som”? Svar: Uttryck som de ovanstående där de inte böjts blir allt vanligare, och anses...
Läs mer