Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 4/2001
Ann-Marie Ivars
Ska vi forska i de svenska dialekterna i Finland?
Fil.dr Ann-Marie Ivas, professor i nordiska språk med dialektologi och sociolingvistik som specialområden diskuterar den finlandssvenska dialektforskningen och dess framtidsmöjligheter. Artikeln grundar sig på ett föredrag vid Peter Slottes födelsedagsseminarium i april 2001.
Läs mer
- Artikel 2/2001
Monica Äikäs
Språkliga problem i översatta läromedel
På Svenska språkbyrån har vi sedan ett par år tillbaka språkgranskat skolböcker som ska användas i finlandssvenska skolor. De är mycket ofta översatta från finskan. Fil.mag. Monica Äikäs, en av dem som har arbetat med denna språkgranskning, skriver om språkliga problem i läromedlen.
Läs mer
- Artikel 3/2001
Charlotta af Hällström-Reijonen
En grömt bigåva pristagare
Årets språkpristagare har en mångsidig verksamet bakom sig som regissör, skådespelare och uppläsare i radio och television, inom film och teater. Hans röst hörs också i många andra offentliga sammanhang, till exempel...
Läs mer
- Artikel 2/2001
Katarina von Numers
Att känna sig finlandssvensk men inte kunna uttrycka sig på svenska
Hur kan skolan stärka elevernas kunskaper i svenska, undrar filosofie magister Katarina von Numers, modersmålslärare i Mattlidens gymnasium. Artikeln är en omarbetning av en artikel som publicerats i Svenska modersmålslärarföreningen i Finlands tidning Arena.
Läs mer
- Artikel 3/2001
Charlotta af Hällström-Reijonen
Talat språk på Hanaholmen
Språkvårdsdagen på Hanaholmen, arrangerad av Hugo Bergroth-sällskapet, hölls traditionsenligt på Hugo Bergroths födelsedag den 18 maj. Årets tema var ”Vårt talade språk” och hade lockat drygt tvåhundra deltagare. Under dagen dryftades temat ur olika synvinklar.
Läs mer
- Artikel 1/2001
Lars-Johan Ekerot
EU-översättning och lagspråksförenkling
Talspråksnära konstruktioner anses ofta göra svåra myndighetstexter mer begripliga. Lars-Johan Ekerot vill dock visa på att många skriftspråkliga drag försvarar sin plats i myndighetsspråket och inte kan dömas ut kategoriskt. Artikelförfattaren är docent i nordiska språk vid Lunds universitet.
Läs mer
- Artikel 4/2001
Maj Reinhammar
Likt och olikt – Svenska dialekter på ömse sidor om havet
Vad finns det för gemensamma drag mellan de svenska dialekterna i Finland och Sverige? Denna artikel grundar sig på fil.dr Maj Reinhammars föredrag på det dialekt- och onomastikseminarium som hölls den 19 april 2001 för att fira Peter Slottes 60-årsdag. Maj Reinhammar är docent i nordiska språk och tidigare chef för Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (ULMA).
Läs mer
- Artikel 1/2001
Mikael Reuter
Jubileumsår med nya utmaningar
Forskningscentralen för de inhemska språken fyller 25 år i år, och det har gått 20 år sedan det första numret av Språkbruk kom ut. Språkbruks chefredaktör Mikael Reuter blickar tillbaka på tiden som gått och konstaterar att behovet av språkvård inte ser ut att minska.
Läs mer
- Artikel 3/2001
Ellen Bijvoet, Liesbet Vannyvel
Låt stå! eller Ändra!
Finlandssvenska förlag anpassar sällan språket i sina böcker för de sverigesvenska läsarnas skull. Flamländska förlag tar däremot till avancerad språktvätt då de vill in på den nederländska marknaden. Forskarna Ellen Bijvoet och Liesbet Vannyvel vid universitetet i Gent, Belgien ser på hur en regional språkvarietet klarar sig på majoritetsmarknaden.
Läs mer
- Artikel 4/2001
Mikael Reuter
Låt oss slå vakt om mångfalden
Temat för detta nummer av Språkbruk är de finlandssvenska dialekterna. Och är handlar inte om någon nekrolog – trots många mer eller mindre dystra profetior under de senaste århundradena lever våra dialekter...
Läs mer
- Artikel 2/2001
Monica Reichenberg
En lärobok för alla
Många elever har svårt att tillgodogöra sig innehållet i läroböckerna. Detta beror bland annat på att dagens skolböcker är för informationstäta och på att orsakssammanhang ofta utelämnas i texterna. Dessutom verkar också en berättande och personlig text vara lättare att förstå än en text som bara radar upp viktiga fakta. Monica Reichenberg vid Göteborgs universitet presenterar här en del av resultaten i sin avhandling om språket i läroböcker.
Läs mer
- Språkfrågor 3/2000
Flere, flera eller fler?
Fråga: Hur förhåller sig språkvården till formerna flere, fler och flera? Svar: Formen flere är en ålderdomlig form som bör undvikas i vårdade sammanhang. Ersätt den med fler eller flera i stället. Fler och flera är...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2000
Smarta kläder vet hur vi mår
Fråga: Finns det något svenskt ord för älyvaate? Svar: På svenska brukar man tala om smarta kläder. Smarta kläder kan t.ex. ha inbyggda sensorer som mäter bl.a. hjärtats rytm, kroppens fuktighet osv. och reglerar...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2000
Att orka jobba
Fråga: Hur ska jag översätta työssä jaksaminen som förekommer så flitigt i finskan nu för tiden? Svar: Työssä jaksaminen eller den kortare varianten jaksaminen avser i korthet ungefär att man mår bra på jobbet, både...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2000
Nyckelband
Fråga: Vad skall man kalla de där breda nyckelbanden man ser folk gå omkring med runt halsen? Ofta står det något företagsnamn på bandet. På finska kallas de kaulanauha-avainperä, avainnauha eller avainnaru. Svar:...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2000
Sparkcykel
Fråga: Vad heter de moderna varianterna av sparkbrädan som man ser i gatubilden just nu? På finska kallas de potkulauta. Svar: Sparkbräda är en finlandism som har sitt ursprung i det finska ordet potkulauta. Det...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2000
Dopning
Fråga: Tidningarna har börjat skriva dopning i stället för doping, vad beror det på? Svar: Den försvenskade formen dopning (bildad direkt till verbet dopa) föreslogs som ett alternativ till doping för flera år sedan,...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2000
Utredning av/om något
Fråga: Gör man en utredning av eller utredning över något? Svar: Enligt Nationalencyklopedins ordbok heter det antingen utredning av eller utredning om, men gör man en sökning på t.ex. webben kan man konstatera att...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2000
Böjningen av stimulus
Fråga: Hur böjs stimulus i bestämd form? Svar: Man hittar inte den bestämda formen av stimulus i ordböckerna. I t.ex. tolfte upplagan av Svenska akademiens ordlista (1998) ges bara formerna en/ett stimulus, flera...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2000
Många partner
Fråga: Hur böjs ordet partner i pluralis? Svar: Man stöter ofta på den engelska pluralisformen partners i svensk text, men språkvården avråder från den böjningen. Svenskan har i princip ingen s-plural, och försöker...
Läs mer