Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 3/2000
Susanna Karjalainen
Besök i Babbels torn – översättningen inom EU
Inom Europeiska unionen översätts årligen cirka en miljon sidor text till och från de elva officiella språken. Susanna Karjalainen, översättare på Statsrådets translatorsbyrå, har besökt de svenska översättarkollegerna i Bryssel.
Läs mer
- Artikel 2/2000
Mia Falk
Svenskan i EU – Rapport från språkvårdsdagen
Hugo Bergroth-sällskapets årligen återkommande språkvårdsdag på Hanaholmen hade i år rubriken Vad betyder EU för svenskan? Temat hade lockat ett rekordhögt antal deltagare till den nyrenoverade konferenssalen på Hanaholmen.
Läs mer
- Artikel 2/2000
Charlotta af Hällström-Reijonen
Finlandssvensk ordbok – presentation och kommentarer
Är nitapparat faktiskt en finlandism? Och hur är det med ordet krutuppfinnare? Får man lyfta katten på bordet? För alla som någon gång undrat över dessa eller andra frågor som gäller finlandismer har nu Finlandssvensk ordbok äntligen utkommit. Här beskriver språkvårdaren Charlotta af Hällström, en av redaktörerna, arbetet med boken.
Läs mer
- Artikel 1/2000
Ingegerd Nyström
Censorn och uppsatsen
Censorn och uppsatsen
Läs mer
- Artikel 3/2000
Helena Palm
Mer värde i mervärdesmat
Tekniska nomenklaturcentralen (TNC) föreslår mervärdesmat som svensk term för engelskans functional food. Men vad är mervärdesmat egentligen och varför stannade TNC för den termen? Terminolog Helena Palm redogör för resonemangen som ledde fram till rekommendationen. Artikeln har publicerats i Terminfo 2/2000 och omarbetats för Språkbruk.
Läs mer
- Artikel 3/2000
Sonja Vidjeskog
Finlandssvensk ordbok – förklarar, förmanar och förför
Finlandssvenskarna behöver allt stöd och all uppmuntran de kan få i sitt språkbruk. Därför är det en stor händelse för den finlandssvenska språkvården att Finlandssvensk ordbok äntligen har kommit ut, skriver Sonja Vidjeskog, lektor i svenska vid Åbo Akademi, i sin recension av ordboken.
Läs mer
- Artikel 2/2000
Mona Forsskåhl
Killar och tjejer som dokar får krapula
Kan man tala om en finlandssvensk ungdomsslang? Hur ser i så fall den slangen ut? Slår samma trender igenom bland ungdomarna i Österbotten och i Nyland? Och hur låter slangen på Åland? Mona Forsskåhl forskar i slang på Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet.
Läs mer
- Artikel 1/2000
Lena Carlsson, Mickel Grönroos
Kan datorn grammatikkontrollera?
Kan datorn grammatikkontrollera?
Läs mer
- Språkfrågor 3/1999
U-land
Fråga: Vad står förkortningen u-land för?
Läs mer
- Språkfrågor 3/1999
Social kompetens
Fråga: Vad betyder social kompetens?
Läs mer
- Språkfrågor 1/1999
Stavgång
Fråga: Vad heter sauvakävely på svenska? Svar: Det kallas stavgång. Stavgång är en ny motionsform som innebär att man går ut och går med ett par skidstavar som stöd och hjälp för att röra på armar och överkropp bättre.
Läs mer
- Språkfrågor 3/1999
Å eller på?
Fråga: Används prepositionen å över huvud taget längre, eller har den helt ersatts av på?
Läs mer
- Språkfrågor 3/1999
Bredd och brädd
Fråga: Vad är det för skillnad på bredd och brädd?
Läs mer
- Språkfrågor 2/1999
Argan list
Fråga: Heter det argan list eller arga list och varifrån kommer uttrycket? Svar: Båda varianterna har, främst i uttrycket ”ana arga(n) list”, använts i betydelsen illistiga anslag eller bakomliggande elakhet. Arga...
Läs mer
- Språkfrågor 1/1999
Sammansättnigar med icke-
Fråga: Om jag vill uttrycka motsatsen till ett ord genom att lägga till icke- först, skall det då vara bindestreck mellan icke och huvudordet? Svar: Enligt Svenska skrivregler sätts bindestreck ofta ut i...
Läs mer
- Språkfrågor 1/1999
Tillfälliga jobb
Fråga: Hur skall jag översätta pätkätyö? Svar: Det finns flera alternativ: korttidsjobb, kortjobb, korttidsanställning, korta jobb eller vikariat, beroende på vilken aspekt man vill betona. Tidigare har ”snuttarbete”...
Läs mer
- Språkfrågor 3/1999
Termer för bevisning i domstol
Fråga: Vad är skillnaden mellan bevisbörda, bevismedel, bevisfaktum och bevistema?
Läs mer
- Språkfrågor 2/1999
Slippa ut
Fråga: Jag har i Bibeln stött på en mening som lyder: ”Då skall ni slippa ut och hoppa som kalvar som har varit instängda i stallet.” Borde det inte stå ”komma ut och hoppa”? Svar: Verbet slippa är ett ord som många...
Läs mer
- Språkfrågor 4/1999
Efter (det) att
Fråga: Jag har lärt mig att man inte ska skriva efter att, utan efter det att, , t.ex. ”Efter det att frågan hade diskuterats på flera möten, röstade nämnden äntligen om saken”. Nu ser jag att många i alla fall...
Läs mer
- Språkfrågor 3/1999
Källhänvisningar till Internet
Fråga: Hur skall jag göra när jag har använt information som jag har hittat på webben i t.ex. en uppsats, och vill hänvisa till den?
Läs mer