Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Språkfrågor 3/2000
Trafikministeriet har bytt namn till kommunikationsministeriet
Trafikministeriet har bytt namn och heter nu kommunikationsministeriet. Olli-Pekka Heinonens nya titel är därmed kommunikationsminister. På finska heter ministeriet numera liikenne- ja viestintäministeriö, vilket i...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2000
Små och medelstora företag
Fråga: Vad heter pienet ja keskisuuret yritykset på svenska och hur förkortas det? Svar: På svenska heter det små och medelstora företag (inte små- och medelstora företag), och man ska undvika att förkorta uttrycket....
Läs mer
- Språkfrågor 2/2000
Tyck till
Fråga: Vad kan vi på svenska använda för finskans bekväma mutu (från ”musta tuntuu”) i uttryck som mututietoa? Svar: Eftersom det inte finns någon direkt motsvarighet till mutu på svenska blir man tvungen att skriva...
Läs mer
- Artikel 3/2000
Charlotta af Hällström-Reijonen
TNC fortlever trots konkurs
Kan en statligt stödd verksamhet verkligen gå i konkurs? Jo, det kan den. Den 16 augusti 2000 försattes TNC (Tekniska nomenklaturcentralen) i konkurs vid Stockholms tingsrätt. TNC har i nära 60 års tid varit utsedd av...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2000
Mer och mera
Fråga: När ska man använda mer och när ska man använda mera? Svar: Mer och mera är synonyma, och är i de flesta fall fullt utbytbara. Det finns emellertid vissa fraser där man bara använder mer (’mer och mer’, ’mer...
Läs mer
- Artikel 3/2000
Olle Josephson, Mikael Reuter
Margareta Westman avliden
Svenska språknämndens föreståndare, professor Margareta Westman, avled den 15 augusti i Stockholm efter en längre tids sjukdom. Margareta Westman var född 1936. Hon anställdes som forskningsassistent vid...
Läs mer
- Artikel 2/2000
Förkortningar och genitiv
Fråga: Hur fogar man genitiv-s till förkortningar? Svar: Det beror på hurdan förkortningen är. Vid avbrytningar tar man bort punkten, sätter till ett kolon och ett s, t.ex. svenska avd:s budget (dvs. svenska...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2000
Är svenskan världens dåligaste språk?
Världens dåligaste språk. Tankar om språket och människan i dag av Fredrik Lindström är ingen traditionell språkvårdsbok, och den fyller en lucka. Det här är en bok för folk som inte läser språkvårdslitteratur och...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2000
Njutbar lättbok i sällskap med språket
Allt som skrivs om språk måste inte vara nyttigt, och allt måste inte handla om rätt och fel. Ofta blir det ju så, men Catharina Grünbaum konstaterar själv i förordet till sin nya bok I sällskap med språket att det...
Läs mer
- Artikel 2/2000
Bo Lönnqvist, Mikael Reuter
Om etymologin för ordet "karonka"
I Språkbruk nr 1/2000 besvaras en fråga om ursprunget för ordet karonka, i betydelsen doktorsmiddag, fest, bjudning, kalas o.s.v. Ursprunget för ordet är franskt, ej ryskt. I finlandssvenskan har ordet i formen...
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2000
Charlotta af Hällström-Reijonen
Tredje upplagan av Svensk ordbok
En ny, tredje, upplaga av standardverket Svensk ordbok har utkommit. Ordboken är reviderad och aktualiserad och dessutom utökad med cirka 2 000 nya uppslagsord (till exempel fallskärmsavtal, innebandy, webben)....
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2000
Svenskan och EU
Språkvårdssamfundet har gett ut den trettionde boken i sin skriftserie Språkvårdssamfundets skrifter. Boken, som har titeln Svenskan som EU-språk, har redigerats av Björn Melander, docent i nordiska språk vid Uppsala...
Läs mer
- Artikel 2/2000
Mia Falk
Språkvård för etermedierna i Norden
De nordiska rundradiobolagen satsar medvetet på språkvård genom att anlita egna språkvårdare. Språkvårdarna vid de nordiska rundradiobolagen möts en gång vartannat år för att diskutera frågor av gemensamt intresse, och i år stod Helsingfors värd för mötet. I mötet deltog Stefan Lundin och Hans Waldenström från Sveriges Radio, Per Jernsletten från NRK Sámi Radio (Norges sameradio), Jon Peder Vestad som är ansvarig för nynorskan på NRK, Jógvan Jespersen från Färöarna och Mia Falk, språkvårdare för Rundradions svenska verksamhet i Finland. Språkvårdaren i bokmål från Norge och Islands språkvårdare kunde tyvärr inte delta i mötet.
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2000
Mia Falk
Svenska skrivregler för en datoriserad värld
Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden har kommit ut i en ny utgåva som bland annat uppmärksammar datorns viktiga roll i dagens textproduktion. Språkvårdaren Mia Falk recenserar boken.
Läs mer
- Språkfrågor 1/2000
Språkfrågor i urval
Språkfrågor i urval
Läs mer
- Artikel 2/2000
Charlotta af Hällström-Reijonen
Svenska datatermermer ger aha-upplevelser
Hugo Bergroth-sällskapet har i år gett sitt språkpris till datakonsulten Björn-Eric Mattsson. Mattsson arbetar som datakonsult för små företag och privatpersoner och har undervisat i datateknik på Helsingfors arbetarinstitut (Arbis), Svenska handelshögskolan och Svenska social- och kommunalhögskolan. Han har gjort sig känd genom att tidigt och hängivet ägna sig åt dataspråket genom att skriva artiklar i bland annat Hufvudstadsbladet och Språkbruk. Han har sammanställt ordlistor och introducerat svenska datatermer i Finland. Björn-Eric Mattsson ”har inte bara populariserat datavärlden för en bred allmänhet, han har också försett både allmänheten och experterna med de språkliga instrument de behöver”, som det står i motiveringen för årets Hugo Bergroth-pris.
Läs mer
- Artikel 3/2000
Anna Maria Gustafsson
Söker du dina barn från dagis?
Vad heter koppa på svenska? Och vad är en sulky? Sådant funderar många finlandssvenska föräldrar på. Anna Maria Gustafsson, språkvårdare och småbarnsmor, förklarar och reder ut.
Läs mer
- Artikel 2/2000
Erik Andersson
Tvenne sonetter på Hugo Bergroth-dagen
Då Erik Andersson (e.v.a.), professor i svenska vid Åbo Aka-demi, satt på bussen mellan Åbo och Hanaholmen den 18 maj skrev han två sonetter till det svenska språkets lov. RIKTIG SVENSKA heter Erik Wellanders...
Läs mer
- Artikel 1/2000
Peter Slotte
Om gammalt och nytt i vår almanacka
Om gammalt och nytt i vår almanacka
Läs mer
- Artikel 3/2000
Pirkko Lilius
Överraskande små skillnader mellan författningssvenskan i Sverige och Finland
Skillnaderna mellan svenskt lagspråk i Sverige och Finland är mindre än man kanske kunde vänta sig, visar Hans Landqvist, Göteborgs universitet, i sin doktorsavhandling om författningssvenska. Professor Pirkko Lilius från institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet recenserar avhandlingen.
Läs mer