Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Språkfrågor 4/1999
Livsstilsmedicin
Fråga: Vad är en livsstilsmedicin? Svar: Potensmedlet Viagra och vissa av de nya bantningsmedicinerna som har kommit ut på marknaden har kallats livsstilsmediciner eller livskvalitetsmediciner. Med det avses läkemedel...
Läs mer
- Språkfrågor 4/1999
Anropsstyrd trafik
Fråga: Jag har stött på ett finskt uttryck som kutsuohjattu liikenne. Vad är det? Svar: På svenska talar man om anropsstyrd trafik, eller t.ex. en anropsstyrd buss. Det är frågan om ett system för att komplettera den...
Läs mer
- Språkfrågor 2/1999
År 2000
Fråga: Är det år 2000 eller år 2001 som inleder det nya århundradet och årtusendet? I början av tideräkningen hade ju det första året årtalet 1 och inte 0. Svar: Trots att det enligt ett visst logiskt synsätt kan...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/1999
Charlotta af Hällström-Reijonen
Språkbadsdidaktik och språktillägnande
I boken Språkbad sammanfattar och diskuterar professor Christer Laurén resultaten av språkbad och språkbadsforskning i Finland. Han behandlar tidigt fullständigt språkbad enligt kanadensisk modell, dvs. språkbad i ett...
Läs mer
- Artikel 1/1999
Arbetstidstermer
Listan på arbetstidstermer är utarbetad av den svenska språknämnden FackTerm, som verkar i anslutning till arbetsmarknadsorganisationerna för den privata, kommunala och statliga sektorn. Kommentarer och tillägg kan skickas till FackTerms sekreterare, Kesia Sjövall, per e-post: kesia.sjovall@kuntaliitto.fi eller per fax 09 771 20 53.
Läs mer
- Språkfrågor 4/1999
Framförhållning
Fråga: I rikssvenska texter stöter man ofta på ordet framförhållning. Vad betyder det? Svar: Framförhållning kan betyda två saker enligt ordböckerna. Dels kan det vara frågan om ’riktande av skjutvapen mot en punkt...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/1999
Mikael Reuter
Nya ordböcker för portfölj och ficka
Det är inte bara datorer och andra elektroniska prylar som det kan vara bra att ha med sig på resa. Också ordböcker behövs i mer hanterliga format än de tunga band som man ogärna släpar med sig många meter från deras...
Läs mer
- Artikel 4/1999
Register 1999
Registret omfattar ord och uttryck som har behandlats i Språkbruk under år 1999. Fet stil anger att ordet eller uttrycket behandlats grundligare. Kursiv anger finska eller utländska ord och uttryck. De artiklar som...
Läs mer
- Artikel 2/1999
Marika Tandefelt
Som på beställning
Ser man tillbaka på den kunskap om finsksvensk tvåspråkighet som sammantaget har producerats i Finland kan man konstatera att vi har arbeten som gäller språklagstiftningen, demografisk data om minoriteten både på...
Läs mer
- Artikel 1/1999
Matti Similä
Deprimerande lättsinne
Svenskan i Finland löper risk att reduceras till ett språk för intimsfären, där de svenska begreppen saknas för komplexa företeelser i offentliga sammanhang. Skolans ansvar som förmedlare av ett fullödigt språk diskuteras här med speciell tyngdpunkt på svenskan i Helsingfors. Matti Similä är docent i sociologi vid Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. En del av artikeln har tidigare publicerats som en insändare i Hufvudstadsbladet den 25 mars 1998.
Läs mer
- Artikel 2/1999
Mia Falk, Mikael Reuter
Ungdomsspråk på Hanaholmen
Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag på Hanaholmen hade i år ungdomsspråket som tema. Sällskapets ordförande Bengt Ahlfors hälsade publiken välkommen till Hugo Bergroths ”födlare” och konstaterade att också språkvårdens store man i Svenskfinland säkert talade ungdomsspråk i tonåren. Ahlfors uppmanade samtidigt publiken att förkovra sig och förlusta sig med språkets oändliga möjligheter i stället för att enbart förfasa sig över ungdomarnas språk.
Läs mer
- Artikel 1/1999
Gunilla Harling-Kranck
Gatunamnen i Helsingfors
Gatunamnen i Helsingfors präglas av stadens historia med inslag av svenskt, ryskt och finskt. Det finns också speciella drag i de svenska gatunamnen som är typiska för staden. Docent Gunilla Harling-Kranck är ledamot i gatunamnskommittén i Helsingfors sedan 1983.
Läs mer
- Artikel 4/1999
Arbetskonfliktstermer
Strejker och arbetskonflikter är snart aktuella igen och arbetsmarknadens svenska språknämnd FackTerm har sammanställt en termlista med arbetskonfliktstermer. Listan presenteras av Nancy Lökfors, medlem i FackTerm.
Läs mer
- Artikel 3/1999
Ellinor Hellman
Tvåspråkigheten i Helsingfors svenska skolor
Hösten 1997 pågick en intensiv debatt i Hufvudstadsbladet om den språkliga situationen i Helsingfors svenska skolor, där många elever kommer från tvåspråkiga hem. Ellinor Hellman, lektor i modersmål och litteratur i Åshöjdens grundskola, skrev sin avhandling pro gradu om ämnet och redogör här för huvudlinjerna i debatten.
Läs mer
- Artikel 1/1999
Peter Slotte
Ortnamnen – minnen i miljön
Ortnamnen utgör i många fall det äldsta vi har kvar av det förflutna i vår kulturhistoria. Men vad betyder ortnamnen, hur har de uppkommit och hur utvecklas de? Fil.dr Peter Slotte, sakkunnig på ortnamn och namnvård, presenterar dagarna för Europas byggnadsarv, som i år har ortnamnen som tema.
Läs mer
- Artikel 4/1999
Ellen Bijvoet, Godelieve Laureys
Svenska och nederländska som pluricentriska språk – en jämförelse
Ellen Bijvoet och Godelieve Laureys från Institutionen för nordiska språk vid Gents universitet jämför i sin artikel likheterna mellan finlandssvenskan och flamländskan.
Läs mer
- Artikel 3/1999
Åsa Mitts
"Kva tu ha blivi spansk!"? Om statusskillnader mellan dialekt och högspråk
Åsa Mitts, förste arkivarie vid Svenska litteratursällskapets språkarkiv, skriver här om de skiftande attityderna till dialekt i Svenskfinland under olika tidsperioder. Artikeln är en omarbetad version av ett föredrag som skribenten höll på Österbottens museum 17.4.1999.
Läs mer
- Artikel 2/1999
Catharina Grünbaum
Ett språk i trångmål
Det finns en tendens bland välvilliga sverigesvenskar att bagatellisera finlandssvenskarnas språkliga problem och göra sig lustiga över det finlandssvenska språkvårdarnitet. Frågan debatterades på en Runebergsfest i Stockholm i våras. En av debattörerna var Catharina Grünbaum, språkvårdare på Dagens Nyheter, med bred erfarenhet av finlandssvenskt mediespråk. Hon redogör här för sina reflexioner efter debatten. En något kortare version av artikeln har tidigare ingått som språkspalt i DN.
Läs mer
- Artikel 4/1999
Marika Tandefelt
Finlandssvenskan i tusen år – del två: Medborgare i republiken Finland
Finlandssvenskans kontakter med sverigesvenskan och finskan är av stor betydelse för hur vårt språk har utvecklats hittills och framför allt med tanke på vart utvecklingen är på väg. I del två av artikeln om finlandssvenskans historia, blickar professor Marika Tandefelt också framåt och diskuterar finlandssvenskan i förhållande till tvåspråkighet, finskt och engelskt inflytande och språkutvecklingen i Sverige. Den inledande delen av artikeln publicerades i Språkbruk 3/1999.
Läs mer
- Artikel 1/1999
Øystein Alexander Vangsnes
Noen finlandssvenske syntaktiske eiendommeligheter
I skandinaviskt sammanhang visar finlandssvenska dialekter upp vissa syntaktiska konstruktioner som inte återfinns i andra dialekter. Øystein Alexander Vangsnes, universitetsstipendiat vid Institutt for lingvistikk og allmenn litteraturvitenskap i Bergen och i höstas gästforskare på Forskningscentralen för de inhemska språken, håller på med en doktorsavhandling om nominalfrassyntax i komparativt nordiskt perspektiv. I den här artikeln beskriver han några av de teoretiska utmaningarna som finlandssvenska dialekter ger.
Läs mer