Hoppa till innehåll
FrontPage
FrontPage
  • Första sidan
  • Artiklar
  • Avdelningar Nuvarande sida
  • Blogg
  • Arkiv

Avdelningar - Språkbruk

Avdelningar

Se alla Aktuell litteratur Artikel Intervju Krönikan Ledare Noterat Nyheter Opinion Perspektiv på finlandismer Språkfrågor
  • Brev till Språkbruk
  • Citat
  • Debatt
  • Dialekt
  • Dialektfrågan
  • Kommentarer
  • Kåseri
  • Minoritetsspråk i Europa
  • Perspektiv på finlandismer
  • Språkkontakt
  • Språknotiser
  • Språkprofilen
  • Artikel 1/1999

    Gunilla Harling-Kranck

    Gatunamnen i Helsingfors

    Gatunamnen i Helsingfors präglas av stadens historia med inslag av svenskt, ryskt och finskt. Det finns också speciella drag i de svenska gatunamnen som är typiska för staden. Docent Gunilla Harling-Kranck är ledamot i gatunamnskommittén i Helsingfors sedan 1983.

    Läs mer

  • Artikel 4/1999

    Arbetskonfliktstermer

    Strejker och arbetskonflikter är snart aktuella igen och arbets­marknadens svenska språknämnd FackTerm har sammanställt en termlista med arbetskonfliktstermer. Listan presenteras av Nancy Lökfors, medlem i FackTerm.

    Läs mer

  • Artikel 3/1999

    Ellinor Hellman

    Tvåspråkigheten i Helsingfors svenska skolor

    Hösten 1997 pågick en intensiv debatt i Hufvudstadsbladet om den språkliga situationen i Helsingfors svenska skolor, där många elever kommer från tvåspråkiga hem. Ellinor Hellman, lektor i modersmål och litteratur i Åshöjdens grundskola, skrev sin avhandling pro gradu om ämnet och redogör här för huvudlinjerna i debatten.

    Läs mer

  • Artikel 1/1999

    Peter Slotte

    Ortnamnen – minnen i miljön

    Ortnamnen utgör i många fall det äldsta vi har kvar av det förflutna i vår kulturhistoria. Men vad betyder ortnamnen, hur har de upp­­kommit och hur utvecklas de? Fil.dr Peter Slotte, sakkunnig på ortnamn och namnvård, presenterar dagarna för Europas byggnads­arv, som i år har ortnamnen som tema.

    Läs mer

  • Artikel 4/1999

    Ellen Bijvoet, Godelieve Laureys

    Svenska och nederländska som pluricentriska språk – en jämförelse

    Ellen Bijvoet och Godelieve Laureys från Institutionen för nordiska språk vid Gents universitet jämför i sin artikel likheterna mellan finlandssvenskan och flamländskan.

    Läs mer

  • Artikel 3/1999

    Åsa Mitts

    "Kva tu ha blivi spansk!"? Om statusskillnader mellan dialekt och högspråk

    Åsa Mitts, förste arkivarie vid Svenska litteratursällskapets språkarkiv, skriver här om de skiftande attityderna till dialekt i Svenskfinland under olika tidsperioder. Artikeln är en omarbetad version av ett föredrag som skribenten höll på Österbottens museum 17.4.1999.

    Läs mer

  • Artikel 2/1999

    Catharina Grünbaum

    Ett språk i trångmål

    Det finns en tendens bland välvilliga sverigesvenskar att bagatellisera finlandssvenskarnas språkliga problem och göra sig lus­­­­­­tiga över det finlandssvenska språkvårdarnitet. Frågan debatte­rades på en Rune­bergsfest i Stockholm i våras. En av debattörerna var Catharina Grün­baum, språkvårdare på Dagens Nyheter, med bred erfarenhet av finlandssvenskt mediespråk. Hon redogör här för sina reflexioner efter debatten. En något kortare version av artikeln har tidigare ingått som språkspalt i DN.

    Läs mer

  • Artikel 4/1999

    Marika Tandefelt

    Finlandssvenskan i tusen år – del två: Medborgare i republiken Finland

    Finlandssvenskans kontakter med sverigesvenskan och finskan är av stor betydelse för hur vårt språk har utvecklats hittills och framför allt med tanke på vart utvecklingen är på väg. I del två av artikeln om finlandssvenskans historia, blickar professor Marika Tandefelt också framåt och diskuterar finlandssvenskan i förhållande till tvåspråkighet, finskt och engelskt inflytande och språk­utvecklingen i Sverige. Den inledande delen av artikeln publicerades i Språkbruk 3/1999.

    Läs mer

  • Artikel 1/1999

    Øystein Alexander Vangsnes

    Noen finlandssvenske syntaktiske eiendommeligheter

    I skandinaviskt sammanhang visar finlandssvenska dialekter upp vissa syntaktiska konstruktioner som inte återfinns i andra dialekter. Øystein Alexander Vangsnes, universitetsstipendiat vid Institutt for lingvistikk og allmenn litteraturvitenskap i Bergen och i höstas gästforskare på Forskningscentralen för de inhemska språken, håller på med en doktorsavhandling om nominalfrassyntax i kom­parativt nordiskt perspektiv. I den här artikeln beskriver han några av de teoretiska utmaningarna som finlandssvenska dialekter ger.

    Läs mer

  • Artikel 2/1999

    Charlotta af Hällström-Reijonen

    Default, CPU, pixel, cookie, router, hubb, pushteknik? Jag fattar ingenting!*

    Datorernas värld kan verka som en snårig djungel av obegripliga termer, för det mesta på engelska. Svenska datatermgruppen har nu verkat i tre år för att få ordning på den svenska dataterminologin, och många av de termer som gruppen har rekommenderat har slagit rot i svenskan. Charlotta af Hällström, språkvårdare på Svenska språkbyrån och medlem i Svenska datatermgruppen, presenterar arbetet med att skapa ett svenskt dataspråk.

    Läs mer

  • Artikel 3/1999

    Marika Tandefelt

    Finlandssvenskan i tusen år

    Inför tusenårsskiftet kan det vara intressant att se på finlands­svenskans uppkomst och utveckling fram till nu. Professor Marika Tandefelt ger här en historisk tillbakablick på finlandssvenskan genom tiderna. Artikeln är uppdelad i två delar och den avslutande delen publiceras i nästa nummer av Språkbruk.

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1998

    Director musices

    Fråga: Hur uttalas titeln director musices? Svar: Titeln uttalas /direktor mu:sises/.

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1998

    Täsmä-

    Fråga: Hur skall jag översätta den finska förleden täsmä- till svenska (i ord som exempelvis täsmälääke och dylikt)? Svar: Förleden täsmä- är populär i finskan och översätts i olika sammanhang på olika sätt....

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1998

    Relegerad från skolan

    Fråga: Blir man utestängd eller avstängd från skolan? Svar: Om man blir relegerad är man avstängd från skolan, men om man blivit utlåst och inte kan komma in är man utestängd.

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1998

    Halksocka

    Fråga: Vad heter jarrusukka på svenska? Man ser de här strumporna exempelvis hos småbarn; sockorna är försedda med små gummi-knottror som skall hindra barnet från att halka. Svar: Sockan heter halksocka på svenska.

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1998

    Rullskidor

    Fråga: Vad är det för skillnad på inlines, rollerblades och rullskridskor? Svar: Skridskor med hjul har alltid kallats rullskridskor på svenska, och det finns ingen orsak till att inte använda detta ord bara för att...

    Läs mer

  • Språkfrågor 3/1998

    Röstblevlåda

    Fråga: Vad heter puhepostilaatikko eller voice mail på svenska? Svar: Det heter röstbrevlåda. En röstbrevlåda fungerar som en avancerad telefonsvarare. Den som ringer till röstbrevlådan får höra ett intalat meddelande...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1998

    Bägge eller båda?

    Fråga: Är det någon skillnad i betydelse och stil mellan bäggeoch båda? Svar: Båda och bägge är helt synonyma i svenskan och är i alla situationer utbytbara mot varandra. Det är alltså bara att välja fritt. Vilket som...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1998

    Tre punkter och mellanslag?

    Fråga: Skall jag använda mellanslag eller inte vid tre punkter?

    Läs mer

  • Språkfrågor 3/1998

    Mångkulturalism

    Fråga: Hur ska jag översätta finskans monikulttuurisuus? Svar: På svenska talar man om mångkulturalism. Det är också mycket vanligt att använda adjektivet mångkulturell som bestämning. Man kan tala om mångkulturella...

    Läs mer

Sida 105 av 129
  • 80
  • 81
  • 82
  • 83
  • 84
  • 85
  • 86
  • 87
  • 88
  • 89
  • 90
  • 91
  • 92
  • 93
  • 94
  • 95
  • 96
  • 97
  • 98
  • 99
  • 100
  • 101
  • 102
  • 103
  • 104
  • 105
  • 106
  • 107
  • 108
  • 109
  • 110
  • 111
  • 112
  • 113
  • 114
  • 115
  • 116
  • 117
  • 118
  • 119
  • 120
  • 121
  • 122
  • 123
  • 124
  • 125
  • 126
  • 127
  • 128
  • 129
— Antal per sida
Visar 2 081-2 100 av 2 566 resultat.
  • ← Första
  • Föregående
  • Nästa
  • Sista →
  • Första sidan
  • Artiklar
  • Avdelningar Nuvarande sida
  • Blogg
  • Arkiv

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Språkbruk ger också råd och rekommendationer i språkliga frågor och recenserar språklitteratur.

Om kakor (cookies)
Registerredogörelse

Chefredaktör

Bianca Ortiz Holmberg
bianca.ortiz@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 211

Redaktionssekreterare

Pia Westerberg
pia.westerberg@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 300

 

Utgivare

Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, www.sprakinstitutet.fi 

Redaktion

Svenska avdelningen 
Hagnäskajen 6, FI-00530 Helsingfors 
Tfn 0295 333 300 
E-post: sprakbruk@sprakinstitutet.fi 
www.sprakinstitutet.fi

Språkbruk utkommer endast på nätet från och med januari 2021. Nya artiklar publiceras regelbundet.

Kontakta oss

Institutet för de inhemska språket Institutet för de inhemska språket