Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 1/1999
Gunilla Harling-Kranck
Gatunamnen i Helsingfors
Gatunamnen i Helsingfors präglas av stadens historia med inslag av svenskt, ryskt och finskt. Det finns också speciella drag i de svenska gatunamnen som är typiska för staden. Docent Gunilla Harling-Kranck är ledamot i gatunamnskommittén i Helsingfors sedan 1983.
Läs mer
- Artikel 4/1999
Arbetskonfliktstermer
Strejker och arbetskonflikter är snart aktuella igen och arbetsmarknadens svenska språknämnd FackTerm har sammanställt en termlista med arbetskonfliktstermer. Listan presenteras av Nancy Lökfors, medlem i FackTerm.
Läs mer
- Artikel 3/1999
Ellinor Hellman
Tvåspråkigheten i Helsingfors svenska skolor
Hösten 1997 pågick en intensiv debatt i Hufvudstadsbladet om den språkliga situationen i Helsingfors svenska skolor, där många elever kommer från tvåspråkiga hem. Ellinor Hellman, lektor i modersmål och litteratur i Åshöjdens grundskola, skrev sin avhandling pro gradu om ämnet och redogör här för huvudlinjerna i debatten.
Läs mer
- Artikel 1/1999
Peter Slotte
Ortnamnen – minnen i miljön
Ortnamnen utgör i många fall det äldsta vi har kvar av det förflutna i vår kulturhistoria. Men vad betyder ortnamnen, hur har de uppkommit och hur utvecklas de? Fil.dr Peter Slotte, sakkunnig på ortnamn och namnvård, presenterar dagarna för Europas byggnadsarv, som i år har ortnamnen som tema.
Läs mer
- Artikel 4/1999
Ellen Bijvoet, Godelieve Laureys
Svenska och nederländska som pluricentriska språk – en jämförelse
Ellen Bijvoet och Godelieve Laureys från Institutionen för nordiska språk vid Gents universitet jämför i sin artikel likheterna mellan finlandssvenskan och flamländskan.
Läs mer
- Artikel 3/1999
Åsa Mitts
"Kva tu ha blivi spansk!"? Om statusskillnader mellan dialekt och högspråk
Åsa Mitts, förste arkivarie vid Svenska litteratursällskapets språkarkiv, skriver här om de skiftande attityderna till dialekt i Svenskfinland under olika tidsperioder. Artikeln är en omarbetad version av ett föredrag som skribenten höll på Österbottens museum 17.4.1999.
Läs mer
- Artikel 2/1999
Catharina Grünbaum
Ett språk i trångmål
Det finns en tendens bland välvilliga sverigesvenskar att bagatellisera finlandssvenskarnas språkliga problem och göra sig lustiga över det finlandssvenska språkvårdarnitet. Frågan debatterades på en Runebergsfest i Stockholm i våras. En av debattörerna var Catharina Grünbaum, språkvårdare på Dagens Nyheter, med bred erfarenhet av finlandssvenskt mediespråk. Hon redogör här för sina reflexioner efter debatten. En något kortare version av artikeln har tidigare ingått som språkspalt i DN.
Läs mer
- Artikel 4/1999
Marika Tandefelt
Finlandssvenskan i tusen år – del två: Medborgare i republiken Finland
Finlandssvenskans kontakter med sverigesvenskan och finskan är av stor betydelse för hur vårt språk har utvecklats hittills och framför allt med tanke på vart utvecklingen är på väg. I del två av artikeln om finlandssvenskans historia, blickar professor Marika Tandefelt också framåt och diskuterar finlandssvenskan i förhållande till tvåspråkighet, finskt och engelskt inflytande och språkutvecklingen i Sverige. Den inledande delen av artikeln publicerades i Språkbruk 3/1999.
Läs mer
- Artikel 1/1999
Øystein Alexander Vangsnes
Noen finlandssvenske syntaktiske eiendommeligheter
I skandinaviskt sammanhang visar finlandssvenska dialekter upp vissa syntaktiska konstruktioner som inte återfinns i andra dialekter. Øystein Alexander Vangsnes, universitetsstipendiat vid Institutt for lingvistikk og allmenn litteraturvitenskap i Bergen och i höstas gästforskare på Forskningscentralen för de inhemska språken, håller på med en doktorsavhandling om nominalfrassyntax i komparativt nordiskt perspektiv. I den här artikeln beskriver han några av de teoretiska utmaningarna som finlandssvenska dialekter ger.
Läs mer
- Artikel 2/1999
Charlotta af Hällström-Reijonen
Default, CPU, pixel, cookie, router, hubb, pushteknik? Jag fattar ingenting!*
Datorernas värld kan verka som en snårig djungel av obegripliga termer, för det mesta på engelska. Svenska datatermgruppen har nu verkat i tre år för att få ordning på den svenska dataterminologin, och många av de termer som gruppen har rekommenderat har slagit rot i svenskan. Charlotta af Hällström, språkvårdare på Svenska språkbyrån och medlem i Svenska datatermgruppen, presenterar arbetet med att skapa ett svenskt dataspråk.
Läs mer
- Artikel 3/1999
Marika Tandefelt
Finlandssvenskan i tusen år
Inför tusenårsskiftet kan det vara intressant att se på finlandssvenskans uppkomst och utveckling fram till nu. Professor Marika Tandefelt ger här en historisk tillbakablick på finlandssvenskan genom tiderna. Artikeln är uppdelad i två delar och den avslutande delen publiceras i nästa nummer av Språkbruk.
Läs mer
- Språkfrågor 2/1998
Director musices
Fråga: Hur uttalas titeln director musices? Svar: Titeln uttalas /direktor mu:sises/.
Läs mer
- Språkfrågor 2/1998
Täsmä-
Fråga: Hur skall jag översätta den finska förleden täsmä- till svenska (i ord som exempelvis täsmälääke och dylikt)? Svar: Förleden täsmä- är populär i finskan och översätts i olika sammanhang på olika sätt....
Läs mer
- Språkfrågor 2/1998
Relegerad från skolan
Fråga: Blir man utestängd eller avstängd från skolan? Svar: Om man blir relegerad är man avstängd från skolan, men om man blivit utlåst och inte kan komma in är man utestängd.
Läs mer
- Språkfrågor 2/1998
Halksocka
Fråga: Vad heter jarrusukka på svenska? Man ser de här strumporna exempelvis hos småbarn; sockorna är försedda med små gummi-knottror som skall hindra barnet från att halka. Svar: Sockan heter halksocka på svenska.
Läs mer
- Språkfrågor 2/1998
Rullskidor
Fråga: Vad är det för skillnad på inlines, rollerblades och rullskridskor? Svar: Skridskor med hjul har alltid kallats rullskridskor på svenska, och det finns ingen orsak till att inte använda detta ord bara för att...
Läs mer
- Språkfrågor 3/1998
Röstblevlåda
Fråga: Vad heter puhepostilaatikko eller voice mail på svenska? Svar: Det heter röstbrevlåda. En röstbrevlåda fungerar som en avancerad telefonsvarare. Den som ringer till röstbrevlådan får höra ett intalat meddelande...
Läs mer
- Språkfrågor 2/1998
Bägge eller båda?
Fråga: Är det någon skillnad i betydelse och stil mellan bäggeoch båda? Svar: Båda och bägge är helt synonyma i svenskan och är i alla situationer utbytbara mot varandra. Det är alltså bara att välja fritt. Vilket som...
Läs mer
- Språkfrågor 2/1998
Tre punkter och mellanslag?
Fråga: Skall jag använda mellanslag eller inte vid tre punkter?
Läs mer
- Språkfrågor 3/1998
Mångkulturalism
Fråga: Hur ska jag översätta finskans monikulttuurisuus? Svar: På svenska talar man om mångkulturalism. Det är också mycket vanligt att använda adjektivet mångkulturell som bestämning. Man kan tala om mångkulturella...
Läs mer