Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Språkfrågor 3/1999
Källhänvisningar till Internet
Fråga: Hur skall jag göra när jag har använt information som jag har hittat på webben i t.ex. en uppsats, och vill hänvisa till den?
Läs mer
- Språkfrågor 1/1999
Antibiotika
Fråga: Kan man säga ”en antibiotika”?
Läs mer
- Språkfrågor 2/1999
Nya och gamla rekord
Fråga: Tidningar och TV meddelar då och då att ett företag ”slår nya rekord”. I skolan har jag lärt mig att man slår ett gammalt rekord men sätter ett nytt. Gäller den här regeln inte längre? Svar: Jo, regeln gäller...
Läs mer
- Språkfrågor 3/1999
Titlar i bestämd eller obestämd form
Fråga: Hur vet man när en titel eller en yrkesbeteckning står i bestämd form och när den står i obestämd form?
Läs mer
- Språkfrågor 1/1999
Euro
Fråga: Jag är osäker på hur jag skall hantera ordet euro – hur skall det böjas och uttalas? Hur skall det förkortas?
Läs mer
- Språkfrågor 4/1999
Lokalnätsavgift
Fråga: Det som tidigare kallades paikallispuhelumaksu kallas numera paikallisverkkomaksu (pvm). Vad blir det på svenska? Svar: På svenska heter det lokalnätsavgift (lna).
Läs mer
- Språkfrågor 2/1999
Dubbla supinumformer
Fråga: I rikssvensk radio och TV hör man numera ofta uttryck som ”vi har kunnat sett”, ”man hade kunnat trott” och ”det är folk som fått gått hem”. Kan detta nya drag accepteras i korrekt svenskt språkbruk? Svar:...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/1999
Mia Falk
Fasta fraser i svenskan
Kärnan av ett idiomatiskt svenskt språkbruk utgörs av fasta fraser, dvs. ord som vanligtvis uppträder tillsammans. Man utfärdar intyg, anstiftar en komplott och sammankallar möten, och det är först när man har gedigna...
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/1999
Mia Falk
Idiom och slang i svenskan
Idiom hör till de roliga men samtidigt svåra sakerna att lära sig i ett främmande språk. Idiom ger språket färg och liv, men kräver att man behärskar dem till fullo för att de ska fungera. Vad utmärker en ful fisk och...
Läs mer
- Språkfrågor 2/1999
Till de som
Fråga: Anses det numera korrekt att skriva t.ex. ”till de som” och ”bland de som” i stället för ”till dem som” och ”bland dem som”? Svar: Uttryck som de ovanstående där de inte böjts blir allt vanligare, och anses...
Läs mer
- Språkfrågor 4/1999
Livsstilsmedicin
Fråga: Vad är en livsstilsmedicin? Svar: Potensmedlet Viagra och vissa av de nya bantningsmedicinerna som har kommit ut på marknaden har kallats livsstilsmediciner eller livskvalitetsmediciner. Med det avses läkemedel...
Läs mer
- Språkfrågor 4/1999
Anropsstyrd trafik
Fråga: Jag har stött på ett finskt uttryck som kutsuohjattu liikenne. Vad är det? Svar: På svenska talar man om anropsstyrd trafik, eller t.ex. en anropsstyrd buss. Det är frågan om ett system för att komplettera den...
Läs mer
- Språkfrågor 2/1999
År 2000
Fråga: Är det år 2000 eller år 2001 som inleder det nya århundradet och årtusendet? I början av tideräkningen hade ju det första året årtalet 1 och inte 0. Svar: Trots att det enligt ett visst logiskt synsätt kan...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/1999
Charlotta af Hällström-Reijonen
Språkbadsdidaktik och språktillägnande
I boken Språkbad sammanfattar och diskuterar professor Christer Laurén resultaten av språkbad och språkbadsforskning i Finland. Han behandlar tidigt fullständigt språkbad enligt kanadensisk modell, dvs. språkbad i ett...
Läs mer
- Artikel 1/1999
Arbetstidstermer
Listan på arbetstidstermer är utarbetad av den svenska språknämnden FackTerm, som verkar i anslutning till arbetsmarknadsorganisationerna för den privata, kommunala och statliga sektorn. Kommentarer och tillägg kan skickas till FackTerms sekreterare, Kesia Sjövall, per e-post: kesia.sjovall@kuntaliitto.fi eller per fax 09 771 20 53.
Läs mer
- Språkfrågor 4/1999
Framförhållning
Fråga: I rikssvenska texter stöter man ofta på ordet framförhållning. Vad betyder det? Svar: Framförhållning kan betyda två saker enligt ordböckerna. Dels kan det vara frågan om ’riktande av skjutvapen mot en punkt...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/1999
Mikael Reuter
Nya ordböcker för portfölj och ficka
Det är inte bara datorer och andra elektroniska prylar som det kan vara bra att ha med sig på resa. Också ordböcker behövs i mer hanterliga format än de tunga band som man ogärna släpar med sig många meter från deras...
Läs mer
- Artikel 4/1999
Register 1999
Registret omfattar ord och uttryck som har behandlats i Språkbruk under år 1999. Fet stil anger att ordet eller uttrycket behandlats grundligare. Kursiv anger finska eller utländska ord och uttryck. De artiklar som...
Läs mer
- Artikel 2/1999
Marika Tandefelt
Som på beställning
Ser man tillbaka på den kunskap om finsksvensk tvåspråkighet som sammantaget har producerats i Finland kan man konstatera att vi har arbeten som gäller språklagstiftningen, demografisk data om minoriteten både på...
Läs mer
- Artikel 1/1999
Matti Similä
Deprimerande lättsinne
Svenskan i Finland löper risk att reduceras till ett språk för intimsfären, där de svenska begreppen saknas för komplexa företeelser i offentliga sammanhang. Skolans ansvar som förmedlare av ett fullödigt språk diskuteras här med speciell tyngdpunkt på svenskan i Helsingfors. Matti Similä är docent i sociologi vid Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. En del av artikeln har tidigare publicerats som en insändare i Hufvudstadsbladet den 25 mars 1998.
Läs mer