Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Språkfrågor 4/1998
Webbaserad e-post
Fråga: Vad skall man kalla sådan e-post som på engelska kallas web mail, web based e-mail (t.ex. hotmail)? Svar: Det är kanske inte så ofta man behöver göra en skillnad mellan olika typer av e-post, så vanligen går...
Läs mer
- Artikel 2/1998
Pia Westerberg
Litteratur och språkvård på Hanaholmen
Också i år var Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag en välbesökt tillställning. Närmare 180 personer hade samlats på Hanaholmen den 19 maj kring temat ”Skriva sin värld – den finlandssvenska prosans språkliga utmaningar”.
Läs mer
- Artikel 3/1998
Mikael Reuter
Jurist med sinne för språket – Intervju med årets språkpristagare
– Vad jag än gör så försöker jag ta det på allvar. Det roligaste med det här jobbet är därför när det finns tid för problemlösning och möjlighet att kontrollera uttryck och termer, att skriva om och förenkla. När det blir mycket bråttom hinner jag vid läsningen av ”mindre viktiga” lagtexter tyvärr knappt göra annat än kontrollera att allt finns med som står i den finska texten. Det säger lagstiftningsrådet Henrik Bruun, 51, laggranskare på justitieministeriet och årets mottagare av Hugo Bergroth-sällskapets och Svenska kulturfondens språkpris.
Läs mer
- Artikel 4/1998
Register 1998
Registret omfattar ord och uttryck som har behandlats i Språkbruk under år 1998. Ord och uttryck med fet stil anger att det behandlats grundligare. Kursiv anger finska eller utländska ord och uttryck. I slutet av listan finns en förteckning över artiklar som ingått i Språkbruk under året.
Läs mer
- Artikel 2/1998
Mikael Reuter
Uttal av finlandssvenska efternamn
Personnamn skiljer sig från vanliga ord i språket på det sättet att de inte nödvändigtvis följer normala uttalsregler. Det gäller inte minst främmande namn som har etablerat sig t.ex. i svenskan. I vissa fall uttalas de enligt reglerna i det språk som de ursprungligen kommer från, i andra fall har de anpassats till de allmänna uttalsprinciperna i svenskan. Några andra regler för ”rätt” och ”fel” finns inte än att man bör använda det uttal som personen eller släkten i fråga själv använder.
Läs mer
- Artikel 1/1998
Barbro Teir
Språkvård på Hufvudstadsbladet
Under två intensiva höstmånader i fjol samarbetade svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken och Hufvudstadsbladets redaktion. Konstsamfundet finansierade kostnaderna för att en språkvårdare ”bodde på redaktionen” – till skribenternas och läsarnas glädje. Barbro Teir, redaktionschef på Hufvudstadsbladet, berättar om samarbetet.
Läs mer
- Artikel 3/1998
Åsa Mitts
Österbottniska skolelevers språkliga verklighet
Relationen mellan dialekt och riksspråk är mångfasetterad. Inställningen till dialekter i dag är liberal och uppmuntrande, men samtidigt behöver språkbrukarna en gemensam norm. Åsa Mitts, förste arkivarie vid Språkarkivet, Svenska litteratursällskapet, diskuterar balansgången mellan de olika språkvarieteterna utgående från sin avhandling pro gradu om dialekttalande elever i Närpes.
Läs mer
- Artikel 2/1998
Marika Tandefelt
Konsten att skriva
En bra text överför information på ett enkelt och självfallet sätt. Men vad är en bra text? Marika Tandefelt, biträdande professor i svenska vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors, diskuterar här vad vi kan kräva av en bra text och vad vi själva kan göra för att åstadkomma en. Alla citaten i texten är ur Olof Lagercrantz Om konsten att läsa och skriva (1985).
Läs mer
- Artikel 3/1998
Ilse Cantell, Eva Orava
Uppdateringen av Stora finsk-svenska ordboken
Vårt samhälle förändras ständigt och språket med det. En ordbok blir allt snabbare föråldrad om den inte uppdateras, och med dagens moderna teknik kan uppdateringen göras snabbare och effektivare än hittills. Stora finsk-svenska ordboken utkom i maj 1997, och uppdateras nu med en cd-romversion. Förlagsredaktör Ilse Cantell och fil.stud. Eva Orava beskriver arbetet med uppdateringen.
Läs mer
- Artikel 4/1998
Susann Uggeldahl
Översättning i Esbo – från överlevnad till textproduktion
Att arbeta på en översättningsbyrå i en stor kommun är mycket mer än bara översättning. Det handlar om målgruppsanpassning, språkkonsultverksamhet och överlevnadsstrategier. Det kan också handla om att skapa ett språk och om att finna det mervärde som gör att man blir en betydelsefull del av arbetsgemenskapen, skriver Susann Uggeldahl, övertranslator vid Esbo stads översättningsbyrå.
Läs mer
- Artikel 1/1998
Mickel Grönroos
Där språket möter språkbruket
För att kunna iaktta och beskriva olika aspekter av språket måste man ha ett lämpligt material att tillgå. Detta är rimligt, eftersom olika teorier om språket sällan kan bevisas eller förkastas om man inte har tillgång till annat än en språkvetares kunskap och intuition. Det material som lingvisten behöver kan hon ofta finna i en maskinläsbar korpus. Det är nämligen inte helt fel att säga att korpuslingvistiken hjälper språkvetaren beskriva språket genom att ge henne exempel ur det faktiska språkbruket, skriver Mickel Grönroos som studerar nordiska språk och datalingvistik i Göteborg.
Läs mer
- Artikel 3/1998
Marika Tandefelt
Sverigefinnar tycker och talar
Hur väl integrerade är sverigefinnarna i det svenska samhället? Är finskan fortfarande ett lågstatusspråk i Sverige? Bland annat de här frågorna behandlas i Ellen Bijvoets doktorsavhandling Sverigefinnar tycker och talar. Om språkattityder och stilistisk känslighet hos två generationer sverigefinnar, som recenseras av Marika Tandefelt, professor i svenska vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors. Avhandlingen undersöker tvåspråkiga sverigefinnars attityder till olika finska och svenska språkvarieteter och mäter deras stilistiska känslighet.
Läs mer
- Artikel 2/1998
Maria Fremer
Tilltal och omtal i samtal
I vår vardagskommunikation ställs vi inför små men viktiga val, som ibland kan avgöras alldeles automatiskt, men som ibland förorsakar huvudbry. Ett sådant val är hur man skall tilltala sina medmänniskor – en fråga som var aktuell på Hufvudstadsbladets insändarsida i våras. Maria Fremer, som är doktorand vid institutionen för nordiska språk vid Helsingfors universitet, diskuterar här problematiken.
Läs mer
- Artikel 1/1998
Marit Lindqvist
"Översättning – en fråga om att gå på lina"
Kan man översätta en verklighet och är en översatt text en främmande text? Dessa två frågor var utgångspunkten i ett samtal som Marit Lindqvist, radiospråkvårdare på svenska språkbyrån, förde med författaren och översättaren Bo Carpelan i radioprogrammet ”Vad sägs?” i oktober 1997.
Läs mer
- Artikel 4/1998
Lars Wollin
Svenskan – ett översättningsspråk?
När, var och hur började man översätta till svenska? Docent Lars Wollin, Uppsala universitet, gör en historisk översikt över svenskan som ett översättningsspråk. Artikeln baserar sig på ett föredrag vid det svensk-finska översättarseminariet i Uppsala den 17–20 september 1998.
Läs mer
- Artikel 2/1998
Birger Liljestrand
Tidningen som språkspegel
Bitr. prof. Birger Liljestrand, uppvuxen i Helsingfors men sedan länge verksam i Umeå, skrev 1983 artikeln ”Keikka och pilkhalare. Något om finlandssvenskt tidningsspråk” som publicerades i Språkbruk 2/1983. Nu, femton år senare, återkommer han till ämnet utifrån ett material från 1995. De undersökta tidningarna är liksom förra gången Hufvudstadsbladet, Jakobstads tidning och Vasabladet. Liljestrand konstaterar att vissa förändringar har skett, men att mycket är sig likt och många finlandssvenska språkdrag verkar stabila.
Läs mer
- Artikel 1/1998
Lars Melin
Två normer ger en tredje
Språkvård handlar traditionellt om stavning, ordval och meningsbyggnad. Nu är det dags för en ny domän, de grafiska uttrycksmedlen, menar docent Lars Melin vid Stockholms universitet som studerat hur amatörskribenter hanterar desktoppningsteknik. Tidigare sköttes skriftspråkets rent visuella sida av sekreterare och formgivare, men nu behövs klarare riktlinjer för de allt fler ensamskribenter som har datorstöd men saknar grafisk utbildning.
Läs mer
- Artikel 4/1998
Tapani Suominen
Om möjligheten att översätta – en amatörörversättares bekännelser
Som före detta lingvist, journalist, författare och tillfälligt t.om. översättare, har jag ofta varit tvungen att fundera över de frågor som professionella översättare och tolkar dagligen möter. Mina egna erfarenheter...
Läs mer
- Artikel 3/1998
Martin Gellerstam
Ordlista i nya kläder – om tolfte upplagan av SAOL
Svenska Akademiens ordlista betraktas som normen för svensk stavning, ordböjning och ordbildning. Den tolfte upplagan, som har kommit ut i höst, bryter på flera sätt med traditionen för hur SAOL sett ut hittills. Den nya ordlistan har strikt bokstavsordning, och bland annat markeras ordleden för varje uppslagsord. Bland nyorden märks också ca 350 finlandssvenska ord. Martin Gellerstam, redaktör för SAOL12, berättar om utformningen av den nya upplagan.
Läs mer
- Artikel 1/1997
Korrigering till myndighetslistan
En liten komplettering till förteckningen på myndigheter som ingick i Språkbruk 3/1996: Valtion opintotukikeskus/Statens studiestödscentral bör vara: Opintotukikeskus = Studiestödscentralen...
Läs mer