Hoppa till innehåll
FrontPage
FrontPage
  • Första sidan
  • Artiklar
  • Avdelningar Nuvarande sida
  • Blogg
  • Arkiv

Avdelningar - Språkbruk

Avdelningar

Se alla Aktuell litteratur Artikel Intervju Krönikan Ledare Noterat Nyheter Opinion Perspektiv på finlandismer Språkfrågor
  • Brev till Språkbruk
  • Citat
  • Debatt
  • Dialekt
  • Dialektfrågan
  • Kommentarer
  • Kåseri
  • Minoritetsspråk i Europa
  • Perspektiv på finlandismer
  • Språkkontakt
  • Språknotiser
  • Språkprofilen
  • Aktuell litteratur 3/1998

    Mikael Reuter

    Språk i Norden 1998

    Nordiska språkrådets och de nordiska språknämndernas årsskrift Språk i Norden 1998 innehåller som vanligt dels artiklar som bygger på föredragen vid föregående års nordiska språkmöte, dels andra språkartiklar av...

    Läs mer

  • Språkfrågor 4/1998

    Korta språkfrågor

    retkiluistelu = långfärdsskridskoåkning perusnäyttely = permanent utställning

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/1998

    Ordbok enligt nytt koncept

    Norstedts nya Plusordbok är en ordbok enligt ett nytt koncept. Den är utarbetad på Språkdata vid Göteborgs universitet. Ordboken, som innehåller över 80 000 ord och fraser, är nämligen samtidigt en uppslagsbok.Omkring...

    Läs mer

  • Artikel 2/1998

    Mikael Reuter

    Hugo Bergroth-priset 1998 till Henrik Bruun

    Hugo Bergroth-sällskapets och Svenska kulturfondens språkpris, det så kallade Hugo Bergroth-priset, på tiotusen mark, tilldelades i år lagstiftningsrådet Henrik Bruun. Priset överräcktes till Bruun på språkvårdsdagen...

    Läs mer

  • Språkfrågor 4/1998

    Brevinkast, brevlåda

    Fråga: Är det rätt att säga brevlucka?

    Läs mer

  • Artikel 2/1998

    Vad är Hugo Bergroth-sällskapet?

    Hugo Bergroth-sällskapet stiftades den 18 maj 1992 i syfte att främja och vårda det svenska språket i Finland. Sällskapet har 18 medlemmar, varken mer eller mindre, men kan därutöver kalla hedersmedlemmar och...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/1998

    Ordspråksordbok

    Till något av det svåraste som finns att översätta hör väl ordspråken, som ofta är starkt bundna till land och kultur. De allra vanligaste ordspråken går ofta att översätta, men vissa ordspråk är näst intill...

    Läs mer

  • Artikel 3/1998

    Nina Martola

    Nationalencyklopedins ordbok på cd-rom

    Elektroniska ordböcker blir allt vanligare. Fördelarna med dem är många: de erbjuder bland annat mångsidigare sökmöjligheter än det traditionella bokformatet och kan också låta användaren lyssna på uttalsangivelser. Lexikograf Nina Martola presenterar National-encyklopedins ordbok på cd-rom som utkom för drygt ett år sedan. Denna presentation är en starkt förkortad version av en recension som kommer att ingå i LexicoNordica 5, som utkommer i november 1998.

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/1998

    Mera Molde

    År 1992 gav Bertil Molde ut ett urval språkspalter i Svenska i dag. Språkspalterna har tidigare ingått i Svenska Dagbladet. Nu har samlingsvolym nummer två kommit ut. Den heter Mera svenska i dag och precis som i den...

    Läs mer

  • Språkfrågor 4/1998

    Webbaserad e-post

    Fråga: Vad skall man kalla sådan e-post som på engelska kallas web mail, web based e-mail (t.ex. hotmail)? Svar: Det är kanske inte så ofta man behöver göra en skillnad mellan olika typer av e-post, så vanligen går...

    Läs mer

  • Artikel 2/1998

    Pia Westerberg

    Litteratur och språkvård på Hanaholmen

    Också i år var Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag en välbesökt tillställning. Närmare 180 personer hade samlats på Hanaholmen den 19 maj kring temat ”Skriva sin värld – den finlandssvenska prosans språkliga utmaningar”.

    Läs mer

  • Artikel 3/1998

    Mikael Reuter

    Jurist med sinne för språket – Intervju med årets språkpristagare

    – Vad jag än gör så försöker jag ta det på allvar. Det roligaste med det här jobbet är därför när det finns tid för problemlösning och möjlighet att kontrollera uttryck och termer, att skriva om och förenkla. När det blir mycket bråttom hinner jag vid läsningen av ”mindre viktiga” lagtexter tyvärr knappt göra annat än kontrollera att allt finns med som står i den finska texten. Det säger lagstiftningsrådet Henrik Bruun, 51, laggranskare på justitieministeriet och årets mottagare av Hugo Bergroth-sällskapets och Svenska kulturfondens språkpris.

    Läs mer

  • Artikel 4/1998

    Register 1998

    Registret omfattar ord och uttryck som har behandlats i Språkbruk under år 1998. Ord och uttryck med fet stil anger att det behandlats grundligare. Kursiv anger finska eller utländska ord och uttryck. I slutet av listan finns en förteckning över artiklar som ingått i Språkbruk under året.

    Läs mer

  • Artikel 2/1998

    Mikael Reuter

    Uttal av finlandssvenska efternamn

    Personnamn skiljer sig från vanliga ord i språket på det sättet att de inte nödvändigtvis följer normala uttalsregler. Det gäller inte minst främmande namn som har etablerat sig t.ex. i svenskan. I vissa fall uttalas de enligt reglerna i det språk som de ursprungligen kommer från, i andra fall har de anpassats till de allmänna uttalsprinciperna i svenskan. Några andra regler för ”rätt” och ”fel” finns inte än att man bör använda det uttal som personen eller släkten i fråga själv använder.

    Läs mer

  • Artikel 1/1998

    Barbro Teir

    Språkvård på Hufvudstadsbladet

    Under två intensiva höstmånader i fjol samarbetade svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken och Hufvudstadsbladets redaktion. Konstsamfundet finansierade kostnaderna för att en språkvårdare ”bodde på redaktionen” – till skribenternas och läsarnas glädje. Barbro Teir, redaktionschef på Hufvudstadsbladet, berättar om samarbetet.

    Läs mer

  • Artikel 3/1998

    Åsa Mitts

    Österbottniska skolelevers språkliga verklighet

    Relationen mellan dialekt och riksspråk är mångfasetterad. Inställningen till dialekter i dag är liberal och uppmuntrande, men samtidigt behöver språkbrukarna en gemensam norm. Åsa Mitts, förste arkivarie vid Språkarkivet, Svenska litteratursällskapet, diskuterar balansgången mellan de olika språkvarieteterna utgående från sin avhandling pro gradu om dialekttalande elever i Närpes.

    Läs mer

  • Artikel 2/1998

    Marika Tandefelt

    Konsten att skriva

    En bra text överför information på ett enkelt och självfallet sätt. Men vad är en bra text? Marika Tandefelt, biträdande professor i svenska vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors, diskuterar här vad vi kan kräva av en bra text och vad vi själva kan göra för att åstadkomma en. Alla citaten i texten är ur Olof Lagercrantz Om konsten att läsa och skriva (1985).

    Läs mer

  • Artikel 3/1998

    Ilse Cantell, Eva Orava

    Uppdateringen av Stora finsk-svenska ordboken

    Vårt samhälle förändras ständigt och språket med det. En ordbok blir allt snabbare föråldrad om den inte uppdateras, och med dagens moderna teknik kan uppdateringen göras snabbare och effektivare än hittills. Stora finsk-svenska ordboken utkom i maj 1997, och uppdateras nu med en cd-romversion. Förlagsredaktör Ilse Cantell och fil.stud. Eva Orava beskriver arbetet med uppdateringen.

    Läs mer

  • Artikel 4/1998

    Susann Uggeldahl

    Översättning i Esbo – från överlevnad till textproduktion

    Att arbeta på en översättningsbyrå i en stor kommun är mycket mer än bara översättning. Det handlar om målgruppsanpassning, språkkonsultverksamhet och överlevnadsstrategier. Det kan också handla om att skapa ett språk och om att finna det mervärde som gör att man blir en betydelsefull del av arbetsgemenskapen, skriver Susann Uggeldahl, övertranslator vid Esbo stads översättningsbyrå.

    Läs mer

  • Artikel 1/1998

    Mickel Grönroos

    Där språket möter språkbruket

    För att kunna iaktta och beskriva olika aspekter av språket måste man ha ett lämpligt material att tillgå. Detta är rimligt, eftersom olika teorier om språket sällan kan bevisas eller förkastas om man inte har tillgång till annat än en språkvetares kunskap och intuition. Det material som lingvisten behöver kan hon ofta finna i en maskinläsbar korpus. Det är nämligen inte helt fel att säga att korpuslingvistiken hjälper språkvetaren beskriva språket genom att ge henne exempel ur det faktiska språkbruket, skriver Mickel Grönroos som studerar nordiska språk och datalingvistik i Göteborg.

    Läs mer

Sida 107 av 129
  • 82
  • 83
  • 84
  • 85
  • 86
  • 87
  • 88
  • 89
  • 90
  • 91
  • 92
  • 93
  • 94
  • 95
  • 96
  • 97
  • 98
  • 99
  • 100
  • 101
  • 102
  • 103
  • 104
  • 105
  • 106
  • 107
  • 108
  • 109
  • 110
  • 111
  • 112
  • 113
  • 114
  • 115
  • 116
  • 117
  • 118
  • 119
  • 120
  • 121
  • 122
  • 123
  • 124
  • 125
  • 126
  • 127
  • 128
  • 129
— Antal per sida
Visar 2 121-2 140 av 2 566 resultat.
  • ← Första
  • Föregående
  • Nästa
  • Sista →
  • Första sidan
  • Artiklar
  • Avdelningar Nuvarande sida
  • Blogg
  • Arkiv

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Språkbruk ger också råd och rekommendationer i språkliga frågor och recenserar språklitteratur.

Om kakor (cookies)
Registerredogörelse

Chefredaktör

Bianca Ortiz Holmberg
bianca.ortiz@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 211

Redaktionssekreterare

Pia Westerberg
pia.westerberg@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 300

 

Utgivare

Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, www.sprakinstitutet.fi 

Redaktion

Svenska avdelningen 
Hagnäskajen 6, FI-00530 Helsingfors 
Tfn 0295 333 300 
E-post: sprakbruk@sprakinstitutet.fi 
www.sprakinstitutet.fi

Språkbruk utkommer endast på nätet från och med januari 2021. Nya artiklar publiceras regelbundet.

Kontakta oss

Institutet för de inhemska språket Institutet för de inhemska språket