Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Språkfrågor 1/1997
Korta språkfrågor
vieroitushoito = avgiftning; missbrukarvård omalääkäri = husläkare leipäkone = bakmaskin (inte: bröd-) automarket = stormarknad lukkiutumattomat jarrut = låsningsfria bromsar
Läs mer
- Artikel 4/1997
Mickel Grönroos
Bobo bor i bostad
Kortformen bo- som förled i sammansättningar vid sidan av bostads- har blivit allt vanligare i svenskan under de senaste åren. I språkbanken i Göteborg kan man peka på ett klart uppsving för konstruktioner av den här...
Läs mer
- Språkfrågor 1/1997
Reumatism och reumatiker
Sjukdomen reumatism heter bara så på svenska. Kortformen reuma kan användas som självständigt ord i finskan, men däremot inte i svenskan. På svenska lider man alltså av reumatism, inte av ”reuma”. Man kan visserligen...
Läs mer
- Språkfrågor 2/1997
Snurrig av alla sektorer?
I olika sammanhang läser och hör vi om sektorer av olika slag såsom den offentliga, den privata och den tredje sektorn, för att nämna de vanligaste. Med sektor avser man i detta sammanhang ett delområde inom ett...
Läs mer
- Språkfrågor 1/1997
Godis och annat mums
Behöver vi faktiskt det finska ordet karkki i vårt svenska språk? Svaret är givetvis nej, eftersom det finns gott (!) om svenska ord för karameller och allehanda sötsaker. Det vanligaste är antagligen godis som kan...
Läs mer
- Språkfrågor 4/1997
En mö, flera mör
FRÅGA: Vilket är det korrekta uttalet av mö i pluralis; [mö:r] eller [mœ:r]? SVAR: Båda uttalen är korrekta.
Läs mer
- Språkfrågor 2/1997
Euro
FRÅGA: Hur böjer man euro? SVAR: Euro, som uttalas stavningsenligt (jfr Europa), har samma form i ental som i flertal, dvs. en euro (best. form euron), flera euro. Bestämd form pluralis skall man helst undvika.
Läs mer
- Språkfrågor 1/1997
Inbjudan för två personer
Ibland då man skriver en inbjudan till en fest eller annan begivenhet omfattar inbjudan också sambo/särbo, make/maka etc. På finska talar man ofta om seuralainen i sammanhanget. På finlandssvenskt håll ser vi ofta...
Läs mer
- Språkfrågor 4/1997
Hälsningar från Petter
FRÅGA: Heter det hälsningar av eller från någon? SVAR: Man får hälsningar från någon.
Läs mer
- Språkfrågor 4/1997
Roskilde
FRÅGA:Hur uttalar man Roskilde? SVAR: Namnet på den danska staden uttalas med betoningen på första stavelsen och kort å-ljud (danskarna uttalar namnet med stumt d).
Läs mer
- Språkfrågor 1/1997
Kloning
På sistone har det talats mycket om kloning och om att klona, men uttalet har varit litet vacklande. Klon uttalas med långt o som i sol. En klon är en population av celler eller organismer som uppkommit genom könlös...
Läs mer
- Språkfrågor 2/1997
Rabatt för studerande
FRÅGA: Talar man om ”studentrabatt” eller ”studierabatt”? SVAR: Det heter faktiskt studeranderabatt.
Läs mer
- Språkfrågor 4/1997
Scientologi
FRÅGA: Hur uttalas scientologi på svenska? SVAR: Scientologi uttalas [sajentålågi].
Läs mer
- Språkfrågor 1/1997
Bara ett §-tecken
Statsrådets svenska språknämnd har beslutat gå in för att vi också i författningstext skall använda enkelt paragraftecken vid hänvisning till flera paragrafer. Man skriver alltså numera t.ex. enligt 14 och 15 §...
Läs mer
- Språkfrågor 2/1997
Nummertecken
FRÅGA: Vad heter tecknet # ? SVAR: Nummertecken. På engelska talar man om number sign.
Läs mer
- Språkfrågor 4/1997
Kortavdragare
FRÅGA: Vad heter den apparat som man drar kreditkort igenom? SVAR: Apparaten heter kortavdragare, eller kortdragare.
Läs mer
- Språkfrågor 2/1997
Språngkudde
FRÅGA:Vad heter finskans pelastushyppytyyny på svenska? SVAR: Räddningstjänsten i Sverige kallar räddningsanordningen i fråga för språngkudde. Likaså kan man parallellt med det mer kända brandsegel tala om språngsegel.
Läs mer
- Språkfrågor 1/1997
Avsiktsförklaring eller intentionsavtal
Som vi tidigare nämnt rekommenderas det svenska ordet avsiktsförklaring som motsvarighet till eng. letter of intent (fi. aiesopimus, aiepöytäkirja). Ett annat ord som förekommer, om man vill framhålla att det är fråga...
Läs mer
- Språkfrågor 1/1997
Kompetens och kunnande
Det finska ordet osaaminen kan ofta översättas med kunnande, inte minst i den betydelse som motsvarar engelskans know-how. Man kan alltså tala t.ex. om ett företags tekniska kunnande på ett visst område. Under de...
Läs mer
- Språkfrågor 4/1997
Hyrd arbetskraft
FRÅGA: Hur översätter jag vuokratyövoima och vuokratyöyritys (alternativt vuokratyöfirma) till svenska? SVAR: Vuokratyövoima översätts med hyrd eller inhyrd arbetskraft, och vuokratyöyritys (-firma) med...
Läs mer