Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 2/1998
Mikael Reuter
Livet på två språk – konflikter och kompromisser
Det har skrivits en hel del om språkförhållandena i Finland, både i vetenskapliga verk och i mer populära framställningar. Ett av de mest lödiga verken är boken Språkgränser och samhällsstruktur. Finlandssvenskarna i ett jämförande perspektiv av Erik Allardt och Christian Starck (1981). Men hittills har vi saknat både en djuplodande och heltäckande objektivt vetenskaplig beskrivning av tvåspråkigheten och språkförhållandena ur olika synvinklar och en mer populär sammanfattande presentation av dem. De luckorna har nu fyllts av två nyutkomna verk, det ena på engelska och det andra på både engelska och svenska.
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/1998
Mikael Reuter
Språk i Norden 1998
Nordiska språkrådets och de nordiska språknämndernas årsskrift Språk i Norden 1998 innehåller som vanligt dels artiklar som bygger på föredragen vid föregående års nordiska språkmöte, dels andra språkartiklar av...
Läs mer
- Språkfrågor 4/1998
Korta språkfrågor
retkiluistelu = långfärdsskridskoåkning perusnäyttely = permanent utställning
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/1998
Ordbok enligt nytt koncept
Norstedts nya Plusordbok är en ordbok enligt ett nytt koncept. Den är utarbetad på Språkdata vid Göteborgs universitet. Ordboken, som innehåller över 80 000 ord och fraser, är nämligen samtidigt en uppslagsbok.Omkring...
Läs mer
- Artikel 2/1998
Mikael Reuter
Hugo Bergroth-priset 1998 till Henrik Bruun
Hugo Bergroth-sällskapets och Svenska kulturfondens språkpris, det så kallade Hugo Bergroth-priset, på tiotusen mark, tilldelades i år lagstiftningsrådet Henrik Bruun. Priset överräcktes till Bruun på språkvårdsdagen...
Läs mer
- Artikel 2/1998
Vad är Hugo Bergroth-sällskapet?
Hugo Bergroth-sällskapet stiftades den 18 maj 1992 i syfte att främja och vårda det svenska språket i Finland. Sällskapet har 18 medlemmar, varken mer eller mindre, men kan därutöver kalla hedersmedlemmar och...
Läs mer
- Språkfrågor 4/1998
Brevinkast, brevlåda
Fråga: Är det rätt att säga brevlucka?
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/1998
Ordspråksordbok
Till något av det svåraste som finns att översätta hör väl ordspråken, som ofta är starkt bundna till land och kultur. De allra vanligaste ordspråken går ofta att översätta, men vissa ordspråk är näst intill...
Läs mer
- Artikel 3/1998
Nina Martola
Nationalencyklopedins ordbok på cd-rom
Elektroniska ordböcker blir allt vanligare. Fördelarna med dem är många: de erbjuder bland annat mångsidigare sökmöjligheter än det traditionella bokformatet och kan också låta användaren lyssna på uttalsangivelser. Lexikograf Nina Martola presenterar National-encyklopedins ordbok på cd-rom som utkom för drygt ett år sedan. Denna presentation är en starkt förkortad version av en recension som kommer att ingå i LexicoNordica 5, som utkommer i november 1998.
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/1998
Mera Molde
År 1992 gav Bertil Molde ut ett urval språkspalter i Svenska i dag. Språkspalterna har tidigare ingått i Svenska Dagbladet. Nu har samlingsvolym nummer två kommit ut. Den heter Mera svenska i dag och precis som i den...
Läs mer
- Språkfrågor 4/1998
Webbaserad e-post
Fråga: Vad skall man kalla sådan e-post som på engelska kallas web mail, web based e-mail (t.ex. hotmail)? Svar: Det är kanske inte så ofta man behöver göra en skillnad mellan olika typer av e-post, så vanligen går...
Läs mer
- Artikel 2/1998
Pia Westerberg
Litteratur och språkvård på Hanaholmen
Också i år var Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag en välbesökt tillställning. Närmare 180 personer hade samlats på Hanaholmen den 19 maj kring temat ”Skriva sin värld – den finlandssvenska prosans språkliga utmaningar”.
Läs mer
- Artikel 3/1998
Mikael Reuter
Jurist med sinne för språket – Intervju med årets språkpristagare
– Vad jag än gör så försöker jag ta det på allvar. Det roligaste med det här jobbet är därför när det finns tid för problemlösning och möjlighet att kontrollera uttryck och termer, att skriva om och förenkla. När det blir mycket bråttom hinner jag vid läsningen av ”mindre viktiga” lagtexter tyvärr knappt göra annat än kontrollera att allt finns med som står i den finska texten. Det säger lagstiftningsrådet Henrik Bruun, 51, laggranskare på justitieministeriet och årets mottagare av Hugo Bergroth-sällskapets och Svenska kulturfondens språkpris.
Läs mer
- Artikel 2/1998
Mikael Reuter
Uttal av finlandssvenska efternamn
Personnamn skiljer sig från vanliga ord i språket på det sättet att de inte nödvändigtvis följer normala uttalsregler. Det gäller inte minst främmande namn som har etablerat sig t.ex. i svenskan. I vissa fall uttalas de enligt reglerna i det språk som de ursprungligen kommer från, i andra fall har de anpassats till de allmänna uttalsprinciperna i svenskan. Några andra regler för ”rätt” och ”fel” finns inte än att man bör använda det uttal som personen eller släkten i fråga själv använder.
Läs mer
- Artikel 4/1998
Register 1998
Registret omfattar ord och uttryck som har behandlats i Språkbruk under år 1998. Ord och uttryck med fet stil anger att det behandlats grundligare. Kursiv anger finska eller utländska ord och uttryck. I slutet av listan finns en förteckning över artiklar som ingått i Språkbruk under året.
Läs mer
- Artikel 1/1998
Barbro Teir
Språkvård på Hufvudstadsbladet
Under två intensiva höstmånader i fjol samarbetade svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken och Hufvudstadsbladets redaktion. Konstsamfundet finansierade kostnaderna för att en språkvårdare ”bodde på redaktionen” – till skribenternas och läsarnas glädje. Barbro Teir, redaktionschef på Hufvudstadsbladet, berättar om samarbetet.
Läs mer
- Artikel 3/1998
Åsa Mitts
Österbottniska skolelevers språkliga verklighet
Relationen mellan dialekt och riksspråk är mångfasetterad. Inställningen till dialekter i dag är liberal och uppmuntrande, men samtidigt behöver språkbrukarna en gemensam norm. Åsa Mitts, förste arkivarie vid Språkarkivet, Svenska litteratursällskapet, diskuterar balansgången mellan de olika språkvarieteterna utgående från sin avhandling pro gradu om dialekttalande elever i Närpes.
Läs mer
- Artikel 2/1998
Marika Tandefelt
Konsten att skriva
En bra text överför information på ett enkelt och självfallet sätt. Men vad är en bra text? Marika Tandefelt, biträdande professor i svenska vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors, diskuterar här vad vi kan kräva av en bra text och vad vi själva kan göra för att åstadkomma en. Alla citaten i texten är ur Olof Lagercrantz Om konsten att läsa och skriva (1985).
Läs mer
- Artikel 4/1998
Susann Uggeldahl
Översättning i Esbo – från överlevnad till textproduktion
Att arbeta på en översättningsbyrå i en stor kommun är mycket mer än bara översättning. Det handlar om målgruppsanpassning, språkkonsultverksamhet och överlevnadsstrategier. Det kan också handla om att skapa ett språk och om att finna det mervärde som gör att man blir en betydelsefull del av arbetsgemenskapen, skriver Susann Uggeldahl, övertranslator vid Esbo stads översättningsbyrå.
Läs mer
- Artikel 3/1998
Ilse Cantell, Eva Orava
Uppdateringen av Stora finsk-svenska ordboken
Vårt samhälle förändras ständigt och språket med det. En ordbok blir allt snabbare föråldrad om den inte uppdateras, och med dagens moderna teknik kan uppdateringen göras snabbare och effektivare än hittills. Stora finsk-svenska ordboken utkom i maj 1997, och uppdateras nu med en cd-romversion. Förlagsredaktör Ilse Cantell och fil.stud. Eva Orava beskriver arbetet med uppdateringen.
Läs mer