Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Språkfrågor 2/1997
Efternamn, släktnamn och tillnamn
FRÅGA: Vad är det för skillnad mellan efternamn, släktnamn och tillnamn? SVAR: Enligt Nationalencyklopedins ordbok är efternamn, släktnamn, tillnamn och familjenamn synonyma. En betydelsenyans för släktnamn är ett...
Läs mer
- Språkfrågor 2/1997
Ryska dockor
FRÅGA: Vad heter de där ryska dockorna där den större dockan rymmer en mindre och den mindre ytterligare en osv. På finska kallas dockan maatuskanukke. SVAR: På svenska kallas dockan kort och gott för rysk docka.
Läs mer
- Språkfrågor 4/1997
Publika och privata aktiebolag
Enligt den nya aktiebolagslagen finns det numera två slags aktiebolag, nämligen publika aktiebolag, som förkortas Abp, samt privata aktiebolag som förkortas Ab. På finska heter det julkinen osakeyhtiö (Oyj) och...
Läs mer
- Språkfrågor 1/1997
Förändringar i omvärlden
Ett av dagens modebegrepp är det som på finska kallas toimintaympäristö. Varje företag, myndighet och organisation med självaktning skall i sina planer (för att inte tala om strategier) värdera pågående och kommande...
Läs mer
- Artikel 4/1997
Artiklar
Andersson, Erik: Om svenskans historia 97:2, s. 21–24 Blomqvist, Marianne: Förnamn i långa rader 97:2, s. 15–18 Falk, Mia: Enkelt är klokt! – intervju med en språkpristagare 97:3, s. 8–10 Är finlandssvenskar...
Läs mer
- Språkfrågor 3/1997
Millennieskifte
Vi går mot ett nytt århundrade och mot ett nytt sekelskifte, men också mot ett millennieskifte, dvs. årtusendeskifte. Millennium böjs som stipendium (det heter alltså inte ”millenniumskifte”).
Läs mer
- Språkfrågor 2/1997
Medlem av eller i?
FRÅGA: Heter det medlem av eller medlem i? SVAR: Båda går bra, men det verkar som om medlem i har blivit vanligare sedan 1970-talet på bekostnad av medlem av.
Läs mer
- Språkfrågor 1/1997
Europeiska ombudsmannen
En av våra män i Bryssel är den av Europaparlamentet utsedde ombudsmannen Jakob Söderman, på engelska Ombudsman och på finska oikeusasiamies. EU:s ombudsman kallas alltså inte ”justitieombudsman” på svenska.
Läs mer
- Språkfrågor 1/1997
Samordna
Ett av de få fall där finskan tar till ett lånord medan svenskan har ett inhemskt ord är fi. koordinoida. Visst kan man koordinera också på svenska, men mycket vanligare är att man samordnar.
Läs mer
- Artikel 4/1997
Ordlistor
Finländska ortnamn på främmande språk 97:2, s. 9–14 Internettermer på svenska, finska och engelska 97:4, s. 7–14
Läs mer
- Språkfrågor 3/1997
Handelsregisternummer
Handelsregisternummer förkortas HRnr (på finska krnro för kaupparekisterinumero).
Läs mer
- Språkfrågor 2/1997
Sammanfattning
FRÅGA: Kan man skriva abstrakt om sammanfattningar i t.ex. avhandlingar? SVAR: Nej, abstrakt är motsatsen till konkret. Abstract är engelska och används som rubrik på engelska sammandrag i avhandlingar. På svenska...
Läs mer
- Språkfrågor 1/1997
Konglomerat
Vi har tidigare, på tal om skillnaden mellan många och flera, framhållit att finskans moni- i sammansättningar vanligen motsvaras av fler-, t.ex. flerpartisystem i motsats till enpartisystem. Enligt samma princip...
Läs mer
- Artikel 4/1997
Register 1997
Registret omfattar ord och uttryck som har behandlats i Språkbruk under år 1997. Ord och uttryck med fet stil anger att det behandlats grundligare. Kursiv anger finska eller utländska ord och uttryck. I slutet av...
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/1997
Björn-Eric Mattsson, Nina Nissas
Två vägar
I sin recension av ATK-sanakirja (Språkbruk 1/97) förundrar sig Robin Fortelius över att den svenska motsvarigheten till finskans saantipolku anges vara åtkomstväg och inte ”den allmänt använda termen sökväg”. Som...
Läs mer
- Språkfrågor 3/1997
Följa eller följa med?
FRÅGA: Jag har förstått att det inte är korrekt att säga att man ”följer med” en diskussion. Stämmer det? SVAR: ”Följa med” hör till de mindre kända finlandismerna, det räcker med följa. Således följer man en...
Läs mer
- Språkfrågor 3/1997
Vägval och riktlinjer
FRÅGA: Finskans linjaus tycks vara något av ett modeuttryck i dag (i abstrakt betydelse), i synnerhet inom politiken i exempelvis partipolitiska sammanhang. Men vad heter det på svenska? ”Linjedragning”? SVAR: För det...
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/1997
Nina Martola
CD-perussanakirja – 'Finsk basordbok' på cd-rom
Den finska, enspråkiga ordboken Suomen kielen perussanakirja (’Finsk basordbok’) som publicerades i tre band under åren 1990–1994 har utkommit på cd-rom. Innehållsligt är den nya versionen något uppdaterad i...
Läs mer
- Artikel 4/1997
Sirkka Paikkala, Mikael Reuter
Kommentarer
Vi tackar för kommentaren och de förnuftiga synpunkterna. Det är helt riktigt att det kommer att krävas en hel del nytänkande innan rekommendationen slår igenom på alla håll. T.ex. inom Statsjärnvägarna används...
Läs mer
- Språkfrågor 1/1997
Folkrörelser och organisationer
En språkfråga som togs upp i Språkbruk 1/1996 var översättningen av fi. kansalaisliikkeet. Vi konstaterade där att ordet medborgarrörelser används nästan enbart i Finland, medan man i Sverige talar om folkrörelser,...
Läs mer