Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 1/1998
Mickel Grönroos
Där språket möter språkbruket
För att kunna iaktta och beskriva olika aspekter av språket måste man ha ett lämpligt material att tillgå. Detta är rimligt, eftersom olika teorier om språket sällan kan bevisas eller förkastas om man inte har tillgång till annat än en språkvetares kunskap och intuition. Det material som lingvisten behöver kan hon ofta finna i en maskinläsbar korpus. Det är nämligen inte helt fel att säga att korpuslingvistiken hjälper språkvetaren beskriva språket genom att ge henne exempel ur det faktiska språkbruket, skriver Mickel Grönroos som studerar nordiska språk och datalingvistik i Göteborg.
Läs mer
- Artikel 3/1998
Marika Tandefelt
Sverigefinnar tycker och talar
Hur väl integrerade är sverigefinnarna i det svenska samhället? Är finskan fortfarande ett lågstatusspråk i Sverige? Bland annat de här frågorna behandlas i Ellen Bijvoets doktorsavhandling Sverigefinnar tycker och talar. Om språkattityder och stilistisk känslighet hos två generationer sverigefinnar, som recenseras av Marika Tandefelt, professor i svenska vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors. Avhandlingen undersöker tvåspråkiga sverigefinnars attityder till olika finska och svenska språkvarieteter och mäter deras stilistiska känslighet.
Läs mer
- Artikel 2/1998
Maria Fremer
Tilltal och omtal i samtal
I vår vardagskommunikation ställs vi inför små men viktiga val, som ibland kan avgöras alldeles automatiskt, men som ibland förorsakar huvudbry. Ett sådant val är hur man skall tilltala sina medmänniskor – en fråga som var aktuell på Hufvudstadsbladets insändarsida i våras. Maria Fremer, som är doktorand vid institutionen för nordiska språk vid Helsingfors universitet, diskuterar här problematiken.
Läs mer
- Artikel 4/1998
Lars Wollin
Svenskan – ett översättningsspråk?
När, var och hur började man översätta till svenska? Docent Lars Wollin, Uppsala universitet, gör en historisk översikt över svenskan som ett översättningsspråk. Artikeln baserar sig på ett föredrag vid det svensk-finska översättarseminariet i Uppsala den 17–20 september 1998.
Läs mer
- Artikel 1/1998
Marit Lindqvist
"Översättning – en fråga om att gå på lina"
Kan man översätta en verklighet och är en översatt text en främmande text? Dessa två frågor var utgångspunkten i ett samtal som Marit Lindqvist, radiospråkvårdare på svenska språkbyrån, förde med författaren och översättaren Bo Carpelan i radioprogrammet ”Vad sägs?” i oktober 1997.
Läs mer
- Artikel 2/1998
Birger Liljestrand
Tidningen som språkspegel
Bitr. prof. Birger Liljestrand, uppvuxen i Helsingfors men sedan länge verksam i Umeå, skrev 1983 artikeln ”Keikka och pilkhalare. Något om finlandssvenskt tidningsspråk” som publicerades i Språkbruk 2/1983. Nu, femton år senare, återkommer han till ämnet utifrån ett material från 1995. De undersökta tidningarna är liksom förra gången Hufvudstadsbladet, Jakobstads tidning och Vasabladet. Liljestrand konstaterar att vissa förändringar har skett, men att mycket är sig likt och många finlandssvenska språkdrag verkar stabila.
Läs mer
- Artikel 1/1998
Lars Melin
Två normer ger en tredje
Språkvård handlar traditionellt om stavning, ordval och meningsbyggnad. Nu är det dags för en ny domän, de grafiska uttrycksmedlen, menar docent Lars Melin vid Stockholms universitet som studerat hur amatörskribenter hanterar desktoppningsteknik. Tidigare sköttes skriftspråkets rent visuella sida av sekreterare och formgivare, men nu behövs klarare riktlinjer för de allt fler ensamskribenter som har datorstöd men saknar grafisk utbildning.
Läs mer
- Artikel 4/1998
Tapani Suominen
Om möjligheten att översätta – en amatörörversättares bekännelser
Som före detta lingvist, journalist, författare och tillfälligt t.om. översättare, har jag ofta varit tvungen att fundera över de frågor som professionella översättare och tolkar dagligen möter. Mina egna erfarenheter...
Läs mer
- Artikel 3/1998
Martin Gellerstam
Ordlista i nya kläder – om tolfte upplagan av SAOL
Svenska Akademiens ordlista betraktas som normen för svensk stavning, ordböjning och ordbildning. Den tolfte upplagan, som har kommit ut i höst, bryter på flera sätt med traditionen för hur SAOL sett ut hittills. Den nya ordlistan har strikt bokstavsordning, och bland annat markeras ordleden för varje uppslagsord. Bland nyorden märks också ca 350 finlandssvenska ord. Martin Gellerstam, redaktör för SAOL12, berättar om utformningen av den nya upplagan.
Läs mer
- Artikel 1/1997
Korrigering till myndighetslistan
En liten komplettering till förteckningen på myndigheter som ingick i Språkbruk 3/1996: Valtion opintotukikeskus/Statens studiestödscentral bör vara: Opintotukikeskus = Studiestödscentralen...
Läs mer
- Språkfrågor 1/1997
Korta språkfrågor
vieroitushoito = avgiftning; missbrukarvård omalääkäri = husläkare leipäkone = bakmaskin (inte: bröd-) automarket = stormarknad lukkiutumattomat jarrut = låsningsfria bromsar
Läs mer
- Artikel 4/1997
Mickel Grönroos
Bobo bor i bostad
Kortformen bo- som förled i sammansättningar vid sidan av bostads- har blivit allt vanligare i svenskan under de senaste åren. I språkbanken i Göteborg kan man peka på ett klart uppsving för konstruktioner av den här...
Läs mer
- Språkfrågor 1/1997
Reumatism och reumatiker
Sjukdomen reumatism heter bara så på svenska. Kortformen reuma kan användas som självständigt ord i finskan, men däremot inte i svenskan. På svenska lider man alltså av reumatism, inte av ”reuma”. Man kan visserligen...
Läs mer
- Språkfrågor 2/1997
Snurrig av alla sektorer?
I olika sammanhang läser och hör vi om sektorer av olika slag såsom den offentliga, den privata och den tredje sektorn, för att nämna de vanligaste. Med sektor avser man i detta sammanhang ett delområde inom ett...
Läs mer
- Språkfrågor 1/1997
Godis och annat mums
Behöver vi faktiskt det finska ordet karkki i vårt svenska språk? Svaret är givetvis nej, eftersom det finns gott (!) om svenska ord för karameller och allehanda sötsaker. Det vanligaste är antagligen godis som kan...
Läs mer
- Språkfrågor 4/1997
En mö, flera mör
FRÅGA: Vilket är det korrekta uttalet av mö i pluralis; [mö:r] eller [mœ:r]? SVAR: Båda uttalen är korrekta.
Läs mer
- Språkfrågor 1/1997
Inbjudan för två personer
Ibland då man skriver en inbjudan till en fest eller annan begivenhet omfattar inbjudan också sambo/särbo, make/maka etc. På finska talar man ofta om seuralainen i sammanhanget. På finlandssvenskt håll ser vi ofta...
Läs mer
- Språkfrågor 2/1997
Euro
FRÅGA: Hur böjer man euro? SVAR: Euro, som uttalas stavningsenligt (jfr Europa), har samma form i ental som i flertal, dvs. en euro (best. form euron), flera euro. Bestämd form pluralis skall man helst undvika.
Läs mer
- Språkfrågor 4/1997
Hälsningar från Petter
FRÅGA: Heter det hälsningar av eller från någon? SVAR: Man får hälsningar från någon.
Läs mer
- Språkfrågor 4/1997
Roskilde
FRÅGA:Hur uttalar man Roskilde? SVAR: Namnet på den danska staden uttalas med betoningen på första stavelsen och kort å-ljud (danskarna uttalar namnet med stumt d).
Läs mer