Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Noterat 1/2017
Frivillig svenska påverkar ansökan till fortsatta studier
Finlands språklärarförbund SUKOL rf anser att språkförsöket som är under beredning, där svenskan kan ersättas, inte på något sätt får äventyra studerandes behörighet till fortsatta studier. Undervisnings- och...
Läs mer
- Noterat 1/2017
Institutet för språk och folkminnen får ny generaldirektör
Departementsrådet Martin Sundin blir ny generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen i Sverige från och med april. Martin Sundin var tidigare departementsråd på Kulturdepartementet i Sverige. Han har jobbat...
Läs mer
- Artikel 1/2017
Pia Westerberg
Språklig globalisering
I dag ser man annorlunda på språkblandning, med lite större förståelse och kärlek. Vi är inte lika stränga med vår och andras språkanvändning, och nu menar jag uttryckligen det talade språket. De flesta av oss har...
Läs mer
- Artikel 4/2016
Henrik Hu
Ordfinnar-Jocke
Jag letar från det ögonblick jag vaknar. Hur låter ordet som är just precis? Jag letar genom listor, i mitt minne, på min hylla, jag googlar, jag slår upp, var finns det ord som kunde fylla exakt den plats som gapar...
Läs mer
- Språkprofilen 4/2016
Bianca Holmberg
Sociala medier gör myndigheter mänskliga
I sociala medier får och ska även myndigheter vara informella och dagsaktuella, men det gäller att få kommunikationen utåt att samspela med det som händer i resten av organisationen.
Läs mer
- Artikel 4/2016
Peter Slotte
Lars Huldén 1926–2016
”Författaren och översättaren” var massmediernas vanliga epitet om Lars Huldén dagarna efter hans bortgång den 11 oktober 2016.
Läs mer
- Språkfrågor 4/2016
Språkfrågor för Språkbruk
Språkfrågor i Språkbruk 4/2016.
Läs mer
- Artikel 4/2016
Mikael Parkvall
Så uppstår ett pidginspråk
Det börjar med ordlös kommunikation, fortsätter med jargon och slutar kanske med ”det minimala språket”. Mikael Parkvall skriver om hur ett pidginspråk uppstår.
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2016
Bianca Holmberg
Praktiska erfarenheter av tvåspråkig pedagogik
På finska och svenska är ett slags rapport över hur barnträdgårdsläraren Susan Helldén-Paavola utformade och genomförde en ny modell för tvåspråkighet på daghem.
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2016
Bianca Holmberg
Efnilpublikation om myndighetsspråk i Europa
I samband med årets Efnilkonferens (European Federation of National Institutions for Language) i Warszawa publicerades konferenspublikationen Language use in public administration – Theory and practice in the European...
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2016
Pia Westerberg
Unik kartläggning av språken i Sverige
En av de vanligaste frågorna Språkrådet i Sverige får är hur många språk det talas i Sverige och hur många personer som talar dessa språk. I boken Sveriges språk i siffror får man svar på frågor som de här.
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2016
Bianca Holmberg
Teorin och historien bakom interpunktionen
Skiljetecken handlar inte bara om att visa var en mening slutar och en annan tar vid, utan de kan signalera en mängd olika saker.
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2016
Johan Bärlund
Olika synvinklar på juridik
Verket Juridik på svenska i Finland hör till årets vackraste böcker: Pärmen pryds av en bild från Vasa hovrätts vackra plenisal. Målgruppen för boken är främst de som vill veta mer om den juridiska svenska som används i Finland.
Läs mer
- Artikel 4/2016
Pia Hansson
Arbetspensionsreform med nya och nygamla termer
En stor arbetspensionsreform träder i kraft den 1 januari 2017. Då införs också en del nya termer och begrepp i arbetspensionslagarna. Några gamla termer får en delvis ny betydelse.
Läs mer
- Artikel 4/2016
Bianca Holmberg
Ordens ursprung intresserar Ulla-Maija Forsberg
Senast när Ulla-Maija Forsberg jobbade på Språkinstitutet gick hennes arbete i ordböckernas tecken. 18 år senare är hon tillbaka som direktör med ett särskilt intresse för ordens etymologier.
Läs mer
- Artikel 4/2016
Monica Äikäs
Ett nytt tänk
Svenskan har en uppsjö av korta substantiv som tänk, glid och fjant, och det dyker ständigt upp fler.
Läs mer
- Artikel 4/2016
Katharina Leibring
Karo i hundkojan blir Ronja i sovrummet
I takt med att djuren mer och mer blir familjemedlemmar får deras namn fler och fler likheter med de namn man ger nyfödda barn. Det gäller speciellt tikar.
Läs mer
- Artikel 4/2016
Oliver Blomqvist
Språkblandning var accepterad på medeltiden
Trots att medeltida texter skrevs på svenska i Finland förekommer vad som verkar vara en medveten blandning av svenska och finska i medeltida urkunder.
Läs mer
- Artikel 4/2016
Inna Sevelius
Det psykotiska språket har en mening
När ens inre värld blir splittrad och kaotisk, blir språket också svårt att förstå. Men om vi lyssnar noga, tar oss tid att fundera och sedan återkommer med frågor, kan vi lära oss att förstå språket. Det säger Lisbet Palmgren, professor emeritus i psykiatri.
Läs mer
- Krönikan 4/2016
Maria Österlund
En bro till standardspråket
”Jaså, är det en lättläst version, nej, då vill jag inte ha den. Jag tycker inte man ska förstöra böcker”, säger damen som, kanske av misstag, besöker LL-Centers avdelning på bokmässan i Helsingfors. Hon lägger tillbaka plånboken i väskan.
Läs mer