Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Språkfrågor 2/1997
Sammanfattning
FRÅGA: Kan man skriva abstrakt om sammanfattningar i t.ex. avhandlingar? SVAR: Nej, abstrakt är motsatsen till konkret. Abstract är engelska och används som rubrik på engelska sammandrag i avhandlingar. På svenska...
Läs mer
- Språkfrågor 1/1997
Konglomerat
Vi har tidigare, på tal om skillnaden mellan många och flera, framhållit att finskans moni- i sammansättningar vanligen motsvaras av fler-, t.ex. flerpartisystem i motsats till enpartisystem. Enligt samma princip...
Läs mer
- Artikel 4/1997
Register 1997
Registret omfattar ord och uttryck som har behandlats i Språkbruk under år 1997. Ord och uttryck med fet stil anger att det behandlats grundligare. Kursiv anger finska eller utländska ord och uttryck. I slutet av...
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/1997
Björn-Eric Mattsson, Nina Nissas
Två vägar
I sin recension av ATK-sanakirja (Språkbruk 1/97) förundrar sig Robin Fortelius över att den svenska motsvarigheten till finskans saantipolku anges vara åtkomstväg och inte ”den allmänt använda termen sökväg”. Som...
Läs mer
- Språkfrågor 3/1997
Följa eller följa med?
FRÅGA: Jag har förstått att det inte är korrekt att säga att man ”följer med” en diskussion. Stämmer det? SVAR: ”Följa med” hör till de mindre kända finlandismerna, det räcker med följa. Således följer man en...
Läs mer
- Språkfrågor 3/1997
Vägval och riktlinjer
FRÅGA: Finskans linjaus tycks vara något av ett modeuttryck i dag (i abstrakt betydelse), i synnerhet inom politiken i exempelvis partipolitiska sammanhang. Men vad heter det på svenska? ”Linjedragning”? SVAR: För det...
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/1997
Nina Martola
CD-perussanakirja – 'Finsk basordbok' på cd-rom
Den finska, enspråkiga ordboken Suomen kielen perussanakirja (’Finsk basordbok’) som publicerades i tre band under åren 1990–1994 har utkommit på cd-rom. Innehållsligt är den nya versionen något uppdaterad i...
Läs mer
- Artikel 4/1997
Sirkka Paikkala, Mikael Reuter
Kommentarer
Vi tackar för kommentaren och de förnuftiga synpunkterna. Det är helt riktigt att det kommer att krävas en hel del nytänkande innan rekommendationen slår igenom på alla håll. T.ex. inom Statsjärnvägarna används...
Läs mer
- Språkfrågor 1/1997
Folkrörelser och organisationer
En språkfråga som togs upp i Språkbruk 1/1996 var översättningen av fi. kansalaisliikkeet. Vi konstaterade där att ordet medborgarrörelser används nästan enbart i Finland, medan man i Sverige talar om folkrörelser,...
Läs mer
- Artikel 4/1997
Klaus Törnudd
Finländska ortnamn på främmande språk
Läsarna av tidskriften Språkbruk har säkert med stort intresse tagit del av Sirkka Paikkalas och Mikael Reuters artikel ”Vad heter Jakobstad på engelska?” i nr 2/97. Den i artikeln presenterade rekommendationen från...
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/1997
Kjell Weimer
Nya slangordböcker
Kanslar du inte tugget eller hajar klyket? Här hjälper inte de vanliga ordböckerna långt men väl en riktig slangordbok om man vill förstå. Tätt efter varandra på hösten 1996 utkom två nya svenska slangordböcker: dels...
Läs mer
- Språkfrågor 3/1997
Adressuppgifter
FRÅGA: Hur skall jag översätta ordet yhteystiedot? Jag har förstått att ”kontaktuppgifter” är en direktöversättning, och inte används i Sverige? Det finns så många sätt att ta kontakt på, och det gäller då...
Läs mer
- Språkfrågor 1/1997
Peter Slotte
Tonvis med tonfisk
stoppar vi i oss varje år. Det oljiga eller vattniga innehållet i plåtburkarna från Thailand, Colombia och andra fjärran länder ger oss ingen uppfattning om hur den levande fisken en gång har sett ut. Tonfisken är en...
Läs mer
- Artikel 4/1997
Svenska kungen fick finsk-svensk ordbok
Ett exemplar av den nya Stora finsk-svenska ordboken överräcktes den 17 november till svenska kungen av en delegation bestående av direktör Pauli Saukkonen, Forskningscentralen för de inhemska språken, litteräre...
Läs mer
- Språkfrågor 3/1997
Mickel Grönroos
En stånka på sommarserveringen
FRÅGA: Vad är det egentligen för skillnad på en terrass och en uteservering? SVAR: I svenskan har terrass två betydelser (enligt Nationalencyklopedins ordbok, NEO). Dels kan den vara en ”plan avsats som anlagts i...
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/1997
Charlotta af Hällström-Reijonen
Nordens språk som andraspråk
Symposiet Nordens språk som andraspråk arrangerades för tredje gången den 24–25 mars 1995 i Jyväskylä. Teman för symposiet var formell och informell inlärning samt testning. Forskarmötet resulterade i en rapport som...
Läs mer
- Artikel 2/1997
Charlotta af Hällström-Reijonen
Radiospråkvård: Spännande, utmanande och roligt!
Den nya radiospråkvårdaren Marit Lindqvist har jobbat på svenska avdelningen sedan i mars. Hon tycker att hennes arbete som radiospråkvårdare är spännande och roligt. Marit känner sig utmanad av jobbet, som skärper...
Läs mer
- Artikel 1/1997
Susanna Karjalainen
Nordisk lexikografi
En ”vanlig” ordboksanvändare reflekterar kanske inte så ofta över hur ordböcker kommer till. Man tar ett uppslagsord på källspråket och så förser man det med en definition eller en motsvarighet på ett annat språk,...
Läs mer
- Språkfrågor 3/1997
Mia Falk
Sär skrivning
En brun hårig flicka stod vid en bar disk och små pratade med en sjuk gymnast. Dag Fransson, Språkvård 3/1993 Särskrivning blir ett allt vanligare fenomen både i svenskan och i finskan. Speciellt i reklam och...
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/1997
Nina Martola
Nederländsk-svensk-/svensk-nederländsk ordbok
För en tid sedan kom det ut en nederländsk-svensk/svensk-nederländsk ordbok på marknaden. Det är den första större ordboken mellan de båda språken och den fyller en betydande lucka i ordboksutbudet. Ordboken har...
Läs mer