Avdelningar - Språkbruk

Finlandssvenskarnas efternamn under 1900-talet

Vilket är det vanligaste efternamnet i Svenskfinland? Skiljer sig finlandssvenskarnas efternamn från efternamnen i Sverige? Specialforskaren Ritva Valtavuo-Pfeifer presenterar här sin pågående forskning om finlandssvenskarnas efternamn. Hon kommer bland annat att undersöka vilka språkliga element som ingår i finlandssvenskarnas efternamn, och vad som är svenskt och vad som är lånat. Hennes forskning skall bland annat resultera i en efternamnsbok.

Läs mer

Samtal mellan läkare och patient i Svenskfinland

Varför kan det vara svårt att beskriva smärta och symtom? Vilka företeelser i interaktionen mellan läkare och patient kan vara intressanta att undersöka? Bland annat dessa frågor diskuteras i Camilla Lindholms artikel. Camilla Lindholm är forskare vid institutionen för nordiska språk vid Helsingfors universitet.

Läs mer

Svensk-finsk-engelsk Internetordlista

Läs mer

Förnamn i långa rader

Vad ska barnet heta? är väl en fråga som ställts alltsedan Kain och Abel kom till världen. Goda råd har bl.a. släkten, prästen och kloka gummor gett. Men redan i några århundraden har finländarna haft en tryckt liten guide att rådfråga: almanackan. Dess namnlängd har varit i flitig användning. Än i dag bär över 90 % av finländarna förnamn som står i almanackan. Under 1900-talet har universitetets lilla grå fått konkurrens av grannare publikationer. Biträdande professor Marianne Blomqvist presenterar här tre av dem som kommit ut 1995–96.

Läs mer

Finsk-svensk-engelsk Internetordlista

Läs mer

Den här boken har vi förtjänat!

I artikeln granskas den nya Stora finsk-svenska ordboken ur en ordboksanvändares och lärares synvinkel. Marketta Sundman arbetar som biträdande professor i svenska vid Åbo Akademi och har bl.a. intresserat sig för kontrastiv finsk-svensk grammatik.

Läs mer

Tvåspråkiga helsingforsare – vinnare eller förlorare?

Hur väl behärskar man svenska i tal och skrift om man har vuxit upp i ett tvåspråkigt hem och talar finska med sin äktenskapspartner? Och är det vanligt att ”enspråkigt” svenska helsingforsare klarar av ett finskt språktest lika väl som enspråkiga finnar? Bl.a. dessa frågor får sitt svar i Marika Tandefelts färska forskningsrapport På vinst och förlust, som här recenseras av Marketta Sundman, biträdande professor på svenska institutionen vid Åbo Akademi.

Läs mer

Svenskt författningsspråk i Sverige och Finland – en licentiatuppsats och några kommentarer

Vad förenar och vad skiljer sverigesvenskt och finlandssvenskt författningsspråk? Det här har Hans Landqvist, rikssvensk lektor vid Åbo universitets språkcenter och doktorand vid Göteborgs universitet, undersökt i sin licentiatuppsats. Opponent vid ventileringen var biträdande professor Marianne Nordman, Vasa universitet. I artikeln presenterar Hans Landqvist sin licentiatuppsats och Marianne Nordman kommenterar den.

Läs mer

Vad heter Jakobstad på engelska?

Att vi använder finska ortnamn i texter på finska och svenska ortnamn i texter på svenska är en självklarhet. Men hur skall namnen hanteras på andra språk? Skall man skriva Nyslott eller Savonlinna på norska, Jakobstad eller Pietarsaari på engelska? Forskningscentralen för de inhemska språken har på sistone flera gånger fått den frågan, och den har behandlats i ett gemensamt möte mellan finska och svenska språknämnden. Den rekommendation som presenteras här är alltså forskningscentralens officiella. Sirkka Paikkala är ledande namnvårdare på den finska språkvårdsavdelningen och Mikael Reuter är föreståndare för den svenska avdelningen.

Läs mer

Enkelt är klokt! Intervju med en språkpristagare

Ekonomiredaktören och ledarskribenten Tomas Hellén fick årets Hugo Bergroth-pris för sitt smidiga och korrekta språkbruk i artiklar om ekonomi i Hufvudstadsbladet. Pristagaren tycker själv att det är trevligt att bli uppmärksammad på det här sättet och anser att det är bra att folk som jobbar med språk uppmuntras. Intervjuaren har arbetat som praktikant vid forskningscentralens svenska avdelning sommaren 1997.

Läs mer

Webbplats eller sajt? – Internettermernas spännande värld

Vad är det för skillnad mellan hemsida och ingångssida? Får man tala om site på svenska? Eller heter det sajt, eller kanske webbplats? Björn-Eric Mattsson, datalärare vid Helsingfors svenska arbetarinstitut och datakonsult, reder här ut svensk Internetterminologi.

Läs mer

Att översätta webbsidor

Läs mer

Svenskan i Finland – norm och status

Finlandssvenskan och dess egenheter har varit föremål för åtskilliga studier i åtskilliga sammanhang, inte minst här i Språkbruk, men när Christina Melin-Köpilä disputerade i Uppsala den 18 januari i år var det...

Läs mer

Rikssvensk syn på svenskan i Finland

Det är inte alltid en doktorsavhandling får en riksdagsman att agera. Så har i varje fall skett med Christina Melin-Köpiläs avhandling om finlandssvenska elevers skriftspråk. De resultat hon lägger fram, och inte minst den slutsats om finlandssvenskans förhållande till andra varieteter av det svenska språket hon vill dra, har fått Kristliga förbundets ordförande Bjarne Kallis att undra om regeringen inte borde ingripa. I denna artikel skriver Svenska språknämndens ordförande Marika Tandefelt om Melin-Köpiläs avhandling och berömmer somt, men ifrågasätter annat.

Läs mer

Statsrådets translatorsbyrå inför sekelskiftet

Språket i våra svenska författningstexter är av avgörande betydelse för utvecklingen av den offentliga svenskan i Finland. En nyckelposition i detta avseende innehar statsrådets translatorsbyrå, som här presenteras av Lars Granlund och Anita Lönegren, chef respektive biträdande chef för byrån.

Läs mer

Ordbokstävling

På forskningscentralens jubileumsseminarium på Ständerhuset den 1 mars 1996 arrangerades en ordbokstävling med frågor som skulle besvaras med hjälp av Ordbok över Finlands svenska folkmål. Frågorna löd: 1. När gör...

Läs mer

Arbetsalternering

Arbetsalternering (fi. työvuorottelu) innebär att en arbetslös anställs för en viss tid medan den ordinarie anställda är ledig och samtidigt får någon form av ersättning för förlorade inkomster.

Läs mer

Atypiska anställningar

På arbetsgivar- och fackföreningshåll diskuterar man just nu en ny form av arbetsfördelning, där de traditionella fasta tjänsteförhållandena ersätts med visstidsbefattningar. På finska benämns dessa med termen...

Läs mer

Skapa nätverk och revidera

Det finska verbet verkottaa eller verkostaa har blivit ett modeuttryck speciellt inom företagsvärlden. Uttrycket är inlånat från de elektroniska nätens vokubulär och innebär att en organisation skapar sociala nätverk,...

Läs mer

WorldWideWeb-terminologi

Det världsomspännande informations(hanterings)systemet (fi. tietojärjestelmä) WorldWideWeb, som är en del av det logiska nätet (looginen verkko) Internet blir allt mera populärt. Både organisationer, myndigheter...

Läs mer