Avdelningar - Språkbruk

Reklam – en retorisk fråga

”Kan reklam alls översättas” var en fråga som diskuterades av omkring tvåhundra deltagare på den språkvårdsdag som Hugo Bergroth-sällskapet ordnade för femte året i rad på Hanaholmen 20.5.1997. Årets tema var...

Läs mer

Ny dataordlista

Den sjunde upplagan av ATK-sanakirja kom ut 1994. Det är en lång tid sedan med tanke på den snabba utvecklingen inom terminologin kring datatekniken, speciellt som dataordboken redan då fick kritik för att vara...

Läs mer

Hugo Bergroth-priset 1997

Hugo Bergroth-sällskapets språkdag på Hana-holmen den 20 maj blev en stor succé. Uppslutningen var stor; över 200 personer anmälde sig till språkvårdsdagen (alla hugade fick tyvärr inte plats!). Temat för i år var...

Läs mer

Är finlandssvenskar snåla?

Vad händer om finlandssvensken beställer snålsoppa med semla på en restaurang i Sverige? Och hänger smockan i luften om han ber att få en örfil på ett kafé? Eller blir det eventuellt andra bullar? Mia Falk hjälper oss här en bit på vägen så att vi får smörja kråset även när vi är på besök i vårt västra grannland.

Läs mer

Medicinsk terminologi

Den svenska ordboken Medicinsk terminologi har utkommit i en ny version. Den nya utomordentliga boken är en utvidgning och omarbetning av tidigare upplagor av det nu sjuttio år gamla verket. Boken har under årens lopp...

Läs mer

Om svenskans historia

Under en kort tid har det kommit ut tre nya böcker som alla på ett eller annat sätt ansluter sig till svenskans historia. Verken belyser vårt språk från olika synvinklar. Erik Andersson, professor i svenska vid Åbo Akademi, presenterar nedan de tre nyutkomna böckerna.

Läs mer

Språkbadsforskning i Finland

Språkbad som undervisningsmodell har utvecklats i Kanada på 1970- och 1980-talen. I de allra striktaste definitionerna av språkbad nämns ofta att undervisningsmetoden lämpar sig för elever inom ett majoritetsspråk. Då...

Läs mer

Svenska avdelningen i dag

Personalomsättningen på svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken (FCIS) har varit ganska snabb den senaste tiden. Därför vill vi ge en kort presentation av de olika enheterna och personalen och berätta vad vi gör.

Läs mer

Man lär så länge man har elever

Den förra finsk-svenska utbildningsordlistan kom ut för nästan tjugo år sedan. Det har skett en hel del inom utbildningsområdet sedan dess, och det betyder att också terminologin fått genomgå stora förändringar. I sommar utkommer en ny utbildningsordlista. Susanna Karjalainen, redaktör för ordlistan, presenterar här ny terminologi inom området.

Läs mer

Finlandssvenskarnas efternamn under 1900-talet

Vilket är det vanligaste efternamnet i Svenskfinland? Skiljer sig finlandssvenskarnas efternamn från efternamnen i Sverige? Specialforskaren Ritva Valtavuo-Pfeifer presenterar här sin pågående forskning om finlandssvenskarnas efternamn. Hon kommer bland annat att undersöka vilka språkliga element som ingår i finlandssvenskarnas efternamn, och vad som är svenskt och vad som är lånat. Hennes forskning skall bland annat resultera i en efternamnsbok.

Läs mer

Samtal mellan läkare och patient i Svenskfinland

Varför kan det vara svårt att beskriva smärta och symtom? Vilka företeelser i interaktionen mellan läkare och patient kan vara intressanta att undersöka? Bland annat dessa frågor diskuteras i Camilla Lindholms artikel. Camilla Lindholm är forskare vid institutionen för nordiska språk vid Helsingfors universitet.

Läs mer

Svensk-finsk-engelsk Internetordlista

Läs mer

Förnamn i långa rader

Vad ska barnet heta? är väl en fråga som ställts alltsedan Kain och Abel kom till världen. Goda råd har bl.a. släkten, prästen och kloka gummor gett. Men redan i några århundraden har finländarna haft en tryckt liten guide att rådfråga: almanackan. Dess namnlängd har varit i flitig användning. Än i dag bär över 90 % av finländarna förnamn som står i almanackan. Under 1900-talet har universitetets lilla grå fått konkurrens av grannare publikationer. Biträdande professor Marianne Blomqvist presenterar här tre av dem som kommit ut 1995–96.

Läs mer

Finsk-svensk-engelsk Internetordlista

Läs mer

Den här boken har vi förtjänat!

I artikeln granskas den nya Stora finsk-svenska ordboken ur en ordboksanvändares och lärares synvinkel. Marketta Sundman arbetar som biträdande professor i svenska vid Åbo Akademi och har bl.a. intresserat sig för kontrastiv finsk-svensk grammatik.

Läs mer

Tvåspråkiga helsingforsare – vinnare eller förlorare?

Hur väl behärskar man svenska i tal och skrift om man har vuxit upp i ett tvåspråkigt hem och talar finska med sin äktenskapspartner? Och är det vanligt att ”enspråkigt” svenska helsingforsare klarar av ett finskt språktest lika väl som enspråkiga finnar? Bl.a. dessa frågor får sitt svar i Marika Tandefelts färska forskningsrapport På vinst och förlust, som här recenseras av Marketta Sundman, biträdande professor på svenska institutionen vid Åbo Akademi.

Läs mer

Svenskt författningsspråk i Sverige och Finland – en licentiatuppsats och några kommentarer

Vad förenar och vad skiljer sverigesvenskt och finlandssvenskt författningsspråk? Det här har Hans Landqvist, rikssvensk lektor vid Åbo universitets språkcenter och doktorand vid Göteborgs universitet, undersökt i sin licentiatuppsats. Opponent vid ventileringen var biträdande professor Marianne Nordman, Vasa universitet. I artikeln presenterar Hans Landqvist sin licentiatuppsats och Marianne Nordman kommenterar den.

Läs mer

Vad heter Jakobstad på engelska?

Att vi använder finska ortnamn i texter på finska och svenska ortnamn i texter på svenska är en självklarhet. Men hur skall namnen hanteras på andra språk? Skall man skriva Nyslott eller Savonlinna på norska, Jakobstad eller Pietarsaari på engelska? Forskningscentralen för de inhemska språken har på sistone flera gånger fått den frågan, och den har behandlats i ett gemensamt möte mellan finska och svenska språknämnden. Den rekommendation som presenteras här är alltså forskningscentralens officiella. Sirkka Paikkala är ledande namnvårdare på den finska språkvårdsavdelningen och Mikael Reuter är föreståndare för den svenska avdelningen.

Läs mer

Enkelt är klokt! Intervju med en språkpristagare

Ekonomiredaktören och ledarskribenten Tomas Hellén fick årets Hugo Bergroth-pris för sitt smidiga och korrekta språkbruk i artiklar om ekonomi i Hufvudstadsbladet. Pristagaren tycker själv att det är trevligt att bli uppmärksammad på det här sättet och anser att det är bra att folk som jobbar med språk uppmuntras. Intervjuaren har arbetat som praktikant vid forskningscentralens svenska avdelning sommaren 1997.

Läs mer

Webbplats eller sajt? – Internettermernas spännande värld

Vad är det för skillnad mellan hemsida och ingångssida? Får man tala om site på svenska? Eller heter det sajt, eller kanske webbplats? Björn-Eric Mattsson, datalärare vid Helsingfors svenska arbetarinstitut och datakonsult, reder här ut svensk Internetterminologi.

Läs mer