Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 4/1995
Register 1995
Registret omfattar ord och uttryck som har behandlats under rubriken Språkfrågor i urval eller i olika artiklar i Språkbruk under år 1995. Ord som bara har förekommit i ordlistor tas inte upp.
Läs mer
- Språkfrågor 1/1995
Ord i elektronikens tjänst
IT-branschen eller informationstekniken, som allt oftare kallas informationsteknologi (även då ingen vetenskap avses) skapar ett omättligt behov av nya termer. Kanske behovet ackumuleras genom att de engelska termerna...
Läs mer
- Språkfrågor 4/1995
Korta språkfrågor
Kiertoilmauuni = varmluftsugn Ostouskollisuus = köptrohet Paluumuuttaja = återflyttare Vuorotteluvapaa = alterneringsledig(het)
Läs mer
- Språkfrågor 1/1995
Television och tv-apparat
Ordet television har i svenskan betydelsen 'tekniskt system för överföring av rörliga bilder med hjälp av radiovågor'. Det kan inte användas om den konkreta apparaten. Den kallas televisions-apparat, TV-apparat eller...
Läs mer
- Språkfrågor 1/1995
OSSE
Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen har bytt namn till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och förkortas nu OSSE (läses ut bokstav för bokstav, inte "osse"). I Sverige har den gamla...
Läs mer
- Språkfrågor 4/1995
Isolation eller isolering?
Skall man tala om isolation eller isolering när det är fråga om att isolera byggnader, fordon m.m. mot ljud, värme och kyla? Svensk ordbok anger att isolation är ett annat ord för isolering och att det används...
Läs mer
- Språkfrågor 2/1995
I korthet
Asukasyhdistys = boendeföring Kierrätys = återvinning Matkailuauto = Husbil Pysäköintikiekko = Parkeringsskiva, p-skiva Tarranauha = Kardborrband, kardborreband Uudelleenkäyttö = återanvändning Vyölaukku = Midjeväska
Läs mer
- Språkfrågor 4/1995
Celiaki
Celiaki (glutenintolerans) skrivs på svenska med c i början och uttalas /seliaki´/ med tryck på sista stavelsen. Det finska ordet är keliakia. Gluten i sin tur uttalas /glu´ten/ med tryck på första stavelsen.
Läs mer
- Artikel 3/1995
Ny adress för språknämnderna i Sverige
Observera att Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden i Stockholm har flyttat! Svenska språknämnden svarar på språkfrågor dagligen kl. 10–13 finsk tid. Nämnden har nytt telefon- och faxnummer: Svenska...
Läs mer
- Språkfrågor 1/1995
Teman och scheman
Orden tema och schema har tidigare fått grekisk pluralform (temata, schemata) i svenskan, eftersom de ursprungligen härstammar från grekiskan. Denna pluralböjning är sedan länge föråldrad. Numera rekommenderas...
Läs mer
- Språkfrågor 3/1995
Varning för skede
Vissa ord kan bli alltför vanliga i finlandssvenska texter på grund av att man alltid översätter ett finskt ord på samma sätt, och glömmer bort andra synonyma ord och uttryck. Ett sådant alltför frekvent ord i...
Läs mer
- Språkfrågor 2/1995
Jämlikhet och jämställdhet
Det tycks vara lätt att blanda ihop orden jämlikhet och jämställdhet. Jämlikhet innebär t.ex. jämlikhet inför lagen, dvs. att alla människor oberoende av politisk, social eller ekonomisk bakgrund är lika mycket värda...
Läs mer
- Språkfrågor 4/1995
Utelämna
Uttrycket lämna bort används i svenskan bara i konkret betydelse, t.ex. om att lämna bort tvätt till ett tvätteri eller lämna bort sitt barn till ett fosterhem. Däremot bör vi inte använda det i betydelsen utelämna....
Läs mer
- Språkfrågor 1/1995
Krishanteringsstyrkor
Huvudstaben rekommenderar termen krishanteringsstyrka eller krishanteringstrupp som benämning på de utvidgade FN-trupper som diskuterats bl.a. i massmedierna. "Brigad" är åtminstone tills vidare olämpligt i det här...
Läs mer
- Språkfrågor 3/1995
Korta språkfrågor
miestyövuosi = årsverke omalääkäri = husläkare syömishäiriö = ätstörning työterveyshuolto = företagshälsovård yhdyskuntakaavoitus = samhällsplanering ympäristömerkki = miljömärke, miljösymbol
Läs mer
- Språkfrågor 2/1995
Termer i kommunallagen
I juli träder den nya komunnallagen i kraft. Vi publicerar här en kort finsk-svensk ordlista med centrala termer i lagen. Listan är tagen ur Språkråd 2/1995. Språkråd är ett informationsblad som ges us av Statsrådets...
Läs mer
- Språkfrågor 4/1995
Data- eller dator-
FRÅGA: Säger man datateknik eller datorteknik? Hur är det med andra sammansättningar med data-/dator- som i t.ex. ‑system, ‑kommunikation och ‑kunnande? SVAR: Först och främst syftar data- och dator- på olika saker:...
Läs mer
- Språkfrågor 1/1995
Omständlig öppenhjärtighet
Ibland kan en bokstav tappas bort eller tillfogas ord på grund av inflytande från liknande ord. Observera att det heter omständlig (inte "omständig") och öppenhjärtig (inte "öppenhjärtlig"). Påverkan från ord som...
Läs mer
- Språkfrågor 1/1995
Ingusjien
På grund av kriget i Tjetjenien har även grannrepubliken Ingusjien fått en hel del publicitet i medierna. Men många har varit osäkra på vad republiken egentligen heter på svenska. Vi rekommenderar att republiken...
Läs mer
- Artikel 2/1995
På eller i Brändö?
Det är inte alltid lätt att veta vilken preposition som är den rätta tillsammans med ett ortnamn, särskilt om en kommun har samma namn som en viss ö. När det gäller kommuner är prepositionen vanligen i, t.ex. i Korpo,...
Läs mer