Avdelningar - Språkbruk

Kan datorn språkgranska?

Svenska språkbyrån har under vintern och våren utarbetat listor över ett tusental finlandismer för den finlandssvenska versionen av språkverktyget Textkontroll, som utvecklats av Göteborgsföretaget Wordwork och anpassats till finlandssvenska förhållanden i samarbete med Esboföretaget Trantex. Arbetet har inneburit en hel del utmaningar, eftersom det har gällt att kombinera språkliga regler med datorns sätt att tänka. Utvecklingsarbetet och programmet presenteras här i korthet av Mikael Reuter.

Läs mer

In memoriam – Bertil Molde

Förre chefen för Svenska språknämndens sekretariat, professor Bertil Molde, avled i augusti i år. Han var född 1919. Genom sin verksamhet i Svenska språknämnden och sina böcker, språkspalter, radioprogram och...

Läs mer

Hur ska det heta? – ett språkriktighetslexikon

Har du någon gång funderat över varför man kan säga den gamle mannen men inte den äkte mannen eller varför satsen ”Luckan öppnas genom att vrida om handtaget” låter mindre bra? Eller har du kanske någon gång grubblat...

Läs mer

Hälso- och sjukvårdstermer finsk-svensk ordlista (2)

Läs mer

Hugo Bergroth-priset 1995

Den 18 maj ordnade Hugo Bergroth-sällskapet och Hanaholmens kulturcentrum sin tredje språkvårdsdag. I samband med språkvårdsdagen, som i år hade temat myndigheternas språk, delades Hugo Bergroth-priset ut. Priset gick...

Läs mer

Skandinavisk ordhjälp

Det senaste tillskottet till Norstedts randiga ordboksserie är en mycket speciell ordbok, den tre-språkiga ”Skandinavisk ordbok”. Ordboken har getts ut i samarbete med Nordiska språksekretariatet och med ekonomiskt...

Läs mer

In memoriam – Helena Solstrand-Pipping

Lektorn i svenska vid Helsingfors universitet, fil.lic. Helena Solstrand-Pipping avled i mars 1995 bruten av en lång sjukdom. Hon var född 1943. Helena Solstrand-Pipping ägnade största delen av sitt liv, sin energi...

Läs mer

Vårdande ord på vägen

Hälsoterm är det inofficiella namnet på en grupp översättare och andra språkintresserade personer som jobbar inom hälso- och sjukvården. Gruppen har föresatt sig att bringa ordning och reda i den svenska terminologin...

Läs mer

Reality Bites?

Författaren och regissören Bengt Ahlfors tar i sitt bidrag upp filmtitlar i biografannonser. Han frågar sig bl.a. varför så många filmer saknar ett svenskt namn och pekar på en rad inkonsekvenser i fråga om namnen.

Läs mer

Svensk språkvård i WorldWideWeb

Nu har WorldWideWeb i Internet berikats med en ny resurs, nämligen hemsidan för Svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken. Avsikten med hemsidan är att erbjuda språkligt intresserade...

Läs mer

Dialektspalten

I Språkbruks dialektspalt behandlas dialektala finlandssvenska ord och uttryck. Läsarna kan sända in sina frågor till bladet, dör de sedan tas om hand redaktionen för Ordbok över Finlands svenska folkmål. Den här gånge är det huvudredaktören som svarar.

Läs mer

Namnnämnden förordar blott, den ej besluter

Justitieministeriets nämnd för namnärenden består av olika experter som ger råd i namnfrågor. Många som vill byta namn kommer via länsstyrelserna indirekt i kontakt med nämnden. Biträdande professor Marianne Blomqvist är nämndens enda svenska medlem. Hon presenterar i sin artikel nämndens verksamhet och tar upp många exempel på namn som nämnden under sin tioåriga verksamhet har förordat eller inte förordat.

Läs mer

Betalningsprogram, utmätningsmän och betalningsrörelser – Något om finlandismer i skuldsaneringslagstiftningen

Artikelförfattaren är doktorand vid Göteborgs universitet och sedan 1988 rikssvensk lektor vid Åbo universitet. För närva­rande är han tjänstledig och arbetar med en dok­torsavhandling som behandlar svenskt författningsspråk i Sverige och Finland. I arti­keln presenterar han några resultat från en studie av skuld-saneringslagstiftningen för privatpersoner i de två länderna.

Läs mer

Femton år målmedvet arbete för bättre språkförståelse i Norden

Anneli Bauters, som är direktör för Nordiska språk- och informa­tions­­­centret i Helsingfors, presenterar i sin artikel centrets verksamhet.

Läs mer

Dialektala ruskigheter

Språkbruk har fått ett par frågor om ord i våra dialekter. Orden kommenteras här av Peter Slotte, huvudredaktör för Ordbok över Finlands svenska folkmål. Prefixet o- har många användningar i svenskan. Här tar vi upp verbet osåras och dess betydelse. Frågeställaren "dialektspråkig svenskösterbottning" från Karleby får svar på sina frågor om dialektens tikåt är besläktat med norskans tåke, samt om ordet rosk är ett lån från finskan.

Läs mer

Vad är ortnamnsarkivet?

Ortnamnssamlingarna vid Svenska litteratursällskapets folkkultursarkiv presenteras här av Gunilla Harling-Kranck, som är första arkivarie vid folkkultursarkivets språkarkiv.

Läs mer

Erfarenheter av namngivning i en tvåspråkig kommun

Peter Slottes artikel ”Vägnamn på två språk” i ett tidigare nummer av Språkbruk har inspirerat Sirkka Paikkala att utifrån praktiska erfarenheter av kommunal namnplanering framföra en del kom-pletterande synpunkter på ämnet. Sirkka Paikkala har verkat som namnforskare vid Esbos stadsplaneringscentral åren 1980–95. Från 1.1.1996 arbetar hon som specialforskare vid den finska namnvårdsenheten inom Forskningscentralen för de inhemska språken.

Läs mer

Skandinaver samtalar

Hur är det med den skandinaviska språkgemenskapen? Vilka skandinaver förstår varandra bäst och vilka strategier tar talare till för att bli förstådda? Bl.a. de här frågorna tar Ulla Börestam Uhlmann upp i sin bok ”Skandinaver samtalar”, som här presenteras av Kristian Slotte, sedan 1991 konsultativ tjänsteman vid undervisningsministeriet med bl.a. nordiska frågor som ansvarsområde. Författaren har tidigare också verkat som sekreterare för Nordiska rådets kulturutskott och som lektor i svenska vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors.

Läs mer

En språkexperts vardag

– Hur får vi bättre kvalitet i regeringskansliets texter? – Jag ser här i Kommittéhandboken att du ger råd om namn på utredningar och kommittéer. Kan du hjälpa oss? Ledamöterna vill absolut ha med ”kunskapslyft” i...

Läs mer

Vägnamn på två språk

Peter Slotte är sakkunnig i fråga om svenska ortnamn inom Forskningscentralen för de inhemska språken. Han har disputerat på nordösterbottniska sjönamn och arbetat med ortnamnsvård sedan 1960-talet. Forskningscentralens namnrådgivning har under de senaste åren i stor utsträckning sysselsatts med problem som gäller nya vägnamn i kommunerna.

Läs mer