Hoppa till innehåll
FrontPage
FrontPage
  • Första sidan
  • Artiklar
  • Avdelningar Nuvarande sida
  • Aktuellt
  • Arkiv

Avdelningar - Språkbruk

Avdelningar

Se alla Aktuell litteratur Artikel Intervju Krönikan Ledare Noterat Nyheter Opinion Perspektiv på finlandismer Språkfrågor
  • Brev till Språkbruk
  • Citat
  • Debatt
  • Dialekt
  • Dialektfrågan
  • Kommentarer
  • Kåseri
  • Minoritetsspråk i Europa
  • Perspektiv på finlandismer
  • Språkkontakt
  • Språknotiser
  • Språkprofilen
  • Språkfrågor 3/1995

    Besparing eller inbesparing?

    Orden besparing och inbesparing har alltmer närmat sig varandra i fråga om betydelsen. Tidigare var besparingar det som man hade på banken, men i modern svenska används ordet mest i betydelsen 'inskränkning av...

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/1995

    Muslimer och islamister

    Vilket ord ska man egentligen använda om en anhängare av islam? Den benämning som används av de islamiska trosbekännarna själva och som också rekommenderas är muslim. Benämningen muhammedan (mohammedan) ogillas ofta...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1995

    Merita

    Namnet på den nya storbanken Merita uttalas på svenska på samma sätt som förnamnet Marita, dvs. med betoning på i: me’ri:ta.

    Läs mer

  • Språkfrågor 1/1995

    Gräsklippare

    Inom kort är det dags att ta fram gräsklipparen. Det finns många olika typer av gräsklippare – den enklaste är den handdrivna cylinderklipparen. Den är mycket lättskött och ger framför allt motion. Den som har en...

    Läs mer

  • Språkfrågor 3/1995

    Munkjacka och träningsoverall

    Vad ska man egentligen kalla den typ av jacka som vi i vardaglig finlandssvenska kallar för ”huppare”? Det här plagget är försett med huva och har oftast ingen dragkedja. Man drar därför vanligen jackan över huvudet...

    Läs mer

  • Språkfrågor 4/1995

    På ett eller annat sätt

    Det är antagligen finskans tavalla tai toisella som inspirerar en del finlandssvenska språkbrukare att använda det felaktiga uttrycket ”på sätt eller annat”. Det korrekta svenska uttrycket lyder på ett eller annat...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1995

    Genitiv av ortnamn

    Vanligtvis får ortnamn ett s på slutet då de står tillsammans med ett annat ord, jrf Korsholms kommun och Raseborgs klarinettorkester. I vissa fall ska s inte vara med, nämligen i fasta förbindelser med ortnamn som...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/1995

    Elektroniska medier på svenska och finska

    Informationstekniken kännetecknas i dag av en medierevolution. Terminologin kring datorer och nätverk, databaser och bibliotekssystem samt system för informationsåtervinning utvecklas mycket snabbt. De tekniska...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1995

    Baltiska ortnamn

    Det finns vissa estniska öar med svenska namn som är fullt levande och som därför bör användas i svenska texter. De viktigaste namnen är följande: Estniska Svenska Hiiumaa ...

    Läs mer

  • Språkfrågor 4/1995

    Euro

    Det föreslagna namnet på den nya europeiska valutan är en euro, euron, flera euro. Ordet har alltså ingen ändelse i pluralis.

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 3/1995

    Slang, pragmatik och Agricola i Folkmålsstudier 35

    I det senaste numret av Folkmålsstudier, skriftserien som ges ut av Föreningen för nordisk filologi, ingår artiklar med både traditionell filologisk och modern pragmatisk inriktning. I artikeln Hur Agricola var...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 3/1995

    Matlagningstermer på svenska

    Boken Matlagningstermer har sammanställts av de svenska provköken och tar upp 400 olika begrepp inom matlagning som kan vålla problem. Målet har varit att samla svenska matlagningstermer och förklara dem på ett...

    Läs mer

  • Språkfrågor 4/1995

    Permittering på oviss tid

    Fackterm, dvs. språknämnden för arbetsmarknadens svenska, rekommenderar att finskans roikkolomautus översätts med uttrycket permittering på oviss tid.

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/1995

    Ingermanlänningar

    Vad kallas personer med finskt påbrå som bor i Ingermanland, dvs. Området från S:t Petersburg ända till den estniska gränsen? Både ingermannlänningar och ingermanländare tycks förekomma i medierna. Vi rekommenderar...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/1995

    Företagstermer

    Taloustieto Oy, som tidigare har gett ut bl.a. Taloussanasto (Ekonomisk ordlista) och Pankki- ja rahoitussanasto (Bank- och finansordlista), har nu kommit ut med den nya ordlistan Yritystoiminnan perussanasto som...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/1995

    Gastronomiska ord

    Matkulturen varierar från land till land och därför kan den gastronomiska terminologin bli väldigt mångfasetterad. Redan mellan Finland och Sverige finns en hel del skillnader i fråga om maträtter och annat som har...

    Läs mer

  • Språkfrågor 4/1995

    Rättelser

    I förra numret av Språkbruk ingick två fel bland Språkfrågor i urval på sidan 30. Finskans ympäristömerkki heter miljömärke, inte miljösymbol. Finskans yhdyskuntakaavoitus motsvaras ingalunda av samhällsplanering,...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 2/1995

    Namn på länder

    Sedan i höstas finns boken Maiden nimet kuudella kielellä i våra bokhandlar. Det är fråga om en ordlista som har getts ut av namnvårdarna vid Forskningscentralen för de inhemska språken. I listan ingår statsnamn på...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 3/1995

    Ny TNC-ordlista för arbetslivsinriktad rehabilitering

    TNC, dvs. Tekniska nomenklaturcentralen i Sverige, har gett ut en specialordlista för arbetslivs-inriktad rehabilitering. Ordlistan tar upp ca 75 svenska termer med definitioner. Terminologin som berörs är de mest...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/1995

    Eu-termer på tre språk

    Finlands inträde i Europeiska unionen har medfört att behovet av EU-termer på finska och svenska bara ökar. Ordlistan Suomi-EY-Suomi tar upp finska, svenska och engelska termer med anknytning till EU. Den kan ses som...

    Läs mer

Sida 115 av 129
  • 90
  • 91
  • 92
  • 93
  • 94
  • 95
  • 96
  • 97
  • 98
  • 99
  • 100
  • 101
  • 102
  • 103
  • 104
  • 105
  • 106
  • 107
  • 108
  • 109
  • 110
  • 111
  • 112
  • 113
  • 114
  • 115
  • 116
  • 117
  • 118
  • 119
  • 120
  • 121
  • 122
  • 123
  • 124
  • 125
  • 126
  • 127
  • 128
  • 129
— Antal per sida
Visar 2 281-2 300 av 2 564 resultat.
  • ← Första
  • Föregående
  • Nästa
  • Sista →
  • Första sidan
  • Artiklar
  • Avdelningar Nuvarande sida
  • Aktuellt
  • Arkiv

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Språkbruk ger också råd och rekommendationer i språkliga frågor och recenserar språklitteratur.

Om kakor (cookies)
Registerredogörelse

Chefredaktör

Bianca Ortiz Holmberg
bianca.ortiz@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 211

Redaktionssekreterare

Pia Westerberg
pia.westerberg@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 300

 

Utgivare

Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, www.sprakinstitutet.fi 

Redaktion

Svenska avdelningen 
Hagnäskajen 6, FI-00530 Helsingfors 
Tfn 0295 333 300 
E-post: sprakbruk@sprakinstitutet.fi 
www.sprakinstitutet.fi

Språkbruk utkommer endast på nätet från och med januari 2021. Nya artiklar publiceras regelbundet.

Kontakta oss

Institutet för de inhemska språket Institutet för de inhemska språket