Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Språkfrågor 3/1995
Arbetsavtal och kollektivavtal
Det gäller att hålla isär begreppen arbetsavtal och kollektivavtal. Finskans työsopimus heter arbetsavtal och työehtosopimus är kollektivavtal på svenska. Arbetsavtal ingås mellan den anställda och arbetsgivaren och...
Läs mer
- Språkfrågor 4/1995
Desktop
FRÅGA: Vilken är den svenska motsvarigheten till engelskans desktop? SVAR: Desktop (i betydelsen desktop publishing) kan också stavas desktopp på svenska. Det är ett oböjligt substantiv som mest används som förled i...
Läs mer
- Språkfrågor 4/1995
Skicka e-post
FRÅGA: Kan man använda verbet maila (eller mejla) i samband med e-post? SVAR: Nej, vi rekommenderar i samråd med Svenska språknämnden att man säger skicka, sända e-post eller enbart posta. (Källa: TNC-Aktuellt 3/1995)...
Läs mer
- Språkfrågor 3/1995
Besparing eller inbesparing?
Orden besparing och inbesparing har alltmer närmat sig varandra i fråga om betydelsen. Tidigare var besparingar det som man hade på banken, men i modern svenska används ordet mest i betydelsen 'inskränkning av...
Läs mer
- Språkfrågor 1/1995
Muslimer och islamister
Vilket ord ska man egentligen använda om en anhängare av islam? Den benämning som används av de islamiska trosbekännarna själva och som också rekommenderas är muslim. Benämningen muhammedan (mohammedan) ogillas ofta...
Läs mer
- Språkfrågor 2/1995
Merita
Namnet på den nya storbanken Merita uttalas på svenska på samma sätt som förnamnet Marita, dvs. med betoning på i: me’ri:ta.
Läs mer
- Språkfrågor 1/1995
Gräsklippare
Inom kort är det dags att ta fram gräsklipparen. Det finns många olika typer av gräsklippare – den enklaste är den handdrivna cylinderklipparen. Den är mycket lättskött och ger framför allt motion. Den som har en...
Läs mer
- Språkfrågor 3/1995
Munkjacka och träningsoverall
Vad ska man egentligen kalla den typ av jacka som vi i vardaglig finlandssvenska kallar för ”huppare”? Det här plagget är försett med huva och har oftast ingen dragkedja. Man drar därför vanligen jackan över huvudet...
Läs mer
- Språkfrågor 2/1995
Genitiv av ortnamn
Vanligtvis får ortnamn ett s på slutet då de står tillsammans med ett annat ord, jrf Korsholms kommun och Raseborgs klarinettorkester. I vissa fall ska s inte vara med, nämligen i fasta förbindelser med ortnamn som...
Läs mer
- Språkfrågor 4/1995
På ett eller annat sätt
Det är antagligen finskans tavalla tai toisella som inspirerar en del finlandssvenska språkbrukare att använda det felaktiga uttrycket ”på sätt eller annat”. Det korrekta svenska uttrycket lyder på ett eller annat...
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/1995
Elektroniska medier på svenska och finska
Informationstekniken kännetecknas i dag av en medierevolution. Terminologin kring datorer och nätverk, databaser och bibliotekssystem samt system för informationsåtervinning utvecklas mycket snabbt. De tekniska...
Läs mer
- Språkfrågor 2/1995
Baltiska ortnamn
Det finns vissa estniska öar med svenska namn som är fullt levande och som därför bör användas i svenska texter. De viktigaste namnen är följande: Estniska Svenska Hiiumaa ...
Läs mer
- Språkfrågor 4/1995
Euro
Det föreslagna namnet på den nya europeiska valutan är en euro, euron, flera euro. Ordet har alltså ingen ändelse i pluralis.
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/1995
Slang, pragmatik och Agricola i Folkmålsstudier 35
I det senaste numret av Folkmålsstudier, skriftserien som ges ut av Föreningen för nordisk filologi, ingår artiklar med både traditionell filologisk och modern pragmatisk inriktning. I artikeln Hur Agricola var...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/1995
Matlagningstermer på svenska
Boken Matlagningstermer har sammanställts av de svenska provköken och tar upp 400 olika begrepp inom matlagning som kan vålla problem. Målet har varit att samla svenska matlagningstermer och förklara dem på ett...
Läs mer
- Språkfrågor 4/1995
Permittering på oviss tid
Fackterm, dvs. språknämnden för arbetsmarknadens svenska, rekommenderar att finskans roikkolomautus översätts med uttrycket permittering på oviss tid.
Läs mer
- Språkfrågor 2/1995
Ingermanlänningar
Vad kallas personer med finskt påbrå som bor i Ingermanland, dvs. Området från S:t Petersburg ända till den estniska gränsen? Både ingermannlänningar och ingermanländare tycks förekomma i medierna. Vi rekommenderar...
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/1995
Företagstermer
Taloustieto Oy, som tidigare har gett ut bl.a. Taloussanasto (Ekonomisk ordlista) och Pankki- ja rahoitussanasto (Bank- och finansordlista), har nu kommit ut med den nya ordlistan Yritystoiminnan perussanasto som...
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/1995
Gastronomiska ord
Matkulturen varierar från land till land och därför kan den gastronomiska terminologin bli väldigt mångfasetterad. Redan mellan Finland och Sverige finns en hel del skillnader i fråga om maträtter och annat som har...
Läs mer
- Språkfrågor 4/1995
Rättelser
I förra numret av Språkbruk ingick två fel bland Språkfrågor i urval på sidan 30. Finskans ympäristömerkki heter miljömärke, inte miljösymbol. Finskans yhdyskuntakaavoitus motsvaras ingalunda av samhällsplanering,...
Läs mer