Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Aktuell litteratur 4/2015
Caroline Sandström
Dua eller nia?
Johanna Isosävi och Hanna Lappalainen (red.): Saako sinutella vai täytyykö teititellä? Tutkimuksia eurooppalaisten kielten puhuttelukäytännöistä. Tietolipas 246. Suomalaisen kirjallisuuden seura. Helsingfors 2015. 434 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2015
Nina Martola
Svensk ordbok som app
Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien är den mest omfattande definitionsordboken över modernt svenskt allmänspråk, och det är en språklig källa som borde finnas på en armlängds avstånd hos varje seriös skribent....
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2015
Lena Wenner
Finlandssvenskan ur fyra perspektiv
Therese Leinonen: Talet lever! Fyra studier i svenskt talspråk i Finland. Studier i nordisk filologi 86. Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors 2015. 230 sidor.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Bianca Holmberg
Klarspråkskampanjen avslutas — arbetet fortsätter
Klarspråkskampanjen, som har pågått sedan hösten 2014, avslutades med ett seminarium i Helsingfors i mitten av oktober. Men i själva verket var avslutningen bara början.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Ann-Marie Ivars
Dialekterna jämnades ut
När invandrarnas olika dialekter möttes, växte det fram en ny, utjämnad variant. På så sätt bildades Amerikaemigranternas eget standardspråk.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Marianne Blomqvist
Så påverkade engelskan emigranternas finlandssvenska
Well, I know. De här och andra liknande samtalssignaler var ofta den första engelska som de finlandssvenska emigranterna lärde sig när de kom till Amerika. Ytterst få av de finlandssvenskar som emigrerade till Amerika...
Läs mer
- Artikel 4/2015
Mikael Reuter
På en generation blev svenskan engelska
En ögonvittnesskildring av Titanics undergång hörde till det material som fyra språkvetare fick med sig hem från sin expedition till Amerika på 1970-talet.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Johan Franzon
Villa, keso, DO, vabba — vilka sverigesvenska ord är främmande i Finland?
När ska vi följa Sverige och när är det acceptabelt att finlandssvenskan har egna ord för olika företeelser? Som en fortsättning på sin artikel i Språkbruk 2/2015 utreder Johan Franzon vilka grupper av ord vi i Finland inte använder – eller kanske irriterar oss på.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Henrik Hu
Murarens mening
Helt otroligt är det hur vi kan bygga upp meningars arkitektur av en bokstavsgrupp. Raderna du läste nu bjöd på fyra p fyra i och fyra u sju av r och t. Meningsgrunden gjutes i stadig grammatik. Den får flyta...
Läs mer
- Artikel 4/2015
Bianca Holmberg
Vi är fångar i vårt språk
– Vi beskriver inte enbart verkligheten, utan med hjälp av språket konstruerar vi skillnader, säger Mats Landqvist om varför språklig diskriminering uppstår.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Ola Karlsson
Hur ska vi hantera engelskan i våra texter?
Mängden engelska, både i textform och som enskilda ord och uttryck, ökar hela tiden runt omkring oss. Hur förhåller vi oss till det, och vilka strategier ska vi ha för att hantera engelskan?
Läs mer
- Artikel 4/2015
Bianca Holmberg
Språkexperter från Europa samlades i Helsingfors
Den första Efnilkonferensen i Finland blev en konferens där Norden fick glänsa, då temat var myndigheternas kommunikation med medborgarna.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Marion Kwiatkowski
Freiburg har ett eget litet Skandinavien
I Freiburg kan den tysk som smittas av Bullerbysyndromet få utlopp för sin längtan till Skandinavien genom att läsa svenska.
Läs mer
- Krönikan 4/2015
Marianne Backlén
Tjuge kroner
Efter kriget arbetade min mamma en sommar i Stockholm på Karolinska sjukhuset och njöt av livet i Sverige. Jag minns att hon i min barndom brukade imitera den ”sjungande” rikssvenskan. Att rikssvenskarna tycker att...
Läs mer
- Noterat 4/2015
Bianca Holmberg
Olika skolämnen kräver olika språkstrategier
Svenska litteratursällskapet, Helsingfors universitet, Institutet för de inhemska språken och Utbildningsstyrelsen ordnade ett seminarium med temat Språket som verktyg för ämneslärare i november. De två...
Läs mer
- Noterat 4/2015
Citatet
”Jag kan inte tänka mig att skriva på något annat språk än mitt modersmål. Konst handlar om att veta hur man kan avvika från normen och det vet man bara på modersmålet. På tyska kan jag skriva korrekt, och det är hela...
Läs mer
- Noterat 4/2015
Språkbruk blir mobilvänlig
Nu kan du läsa Språkbrukartiklar också på mobilen. Från och med 30 november har Språkbruks webbplats följsam design, vilket betyder att innehållet anpassar sig enligt den enhet du vill använda, dvs. dator, surfplatta...
Läs mer
- Noterat 4/2015
Språkinstitutet flyttar
I februari 2016 flyttar Språkinstitutet till Hagnäskajen i Hagnäs, Helsingfors. Institutets arkiv är stängda 23.12.2015–29.2.2016 på grund av flytten. Biblioteket är stängt 7.12.2015–29.2.2016. Kontakta...
Läs mer
- Noterat 4/2015
Kjell Westös språk är njutbart
56 personer deltog i Språkbruks tävling på Helsingfors bokmässa. Tävlingsuppgiften löd: Nämn en författare med njutbart språk. Den mest populära författaren var Kjell Westö. Hans språk beskrevs bland annat som ledigt...
Läs mer
- Noterat 4/2015
Logopedin vid ÅA fyllde tio år
I år är det tio år sedan den svenskspråkiga utbildningen för talterapeuter startade vid Åbo Akademi. Tioårsjubileet firades med ett seminarium i början av oktober. Åbo Akademi är det enda universitetet i Finland som...
Läs mer