Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 2/2016
Monica Äikäs
Jag trivs som grisen i träckpöln
På sistone har jag ägnat mig åt att gå igenom gamla postkort, brev, inbjudningar och annat som sparats i släkten. Största delen av materialet härrör från Borgåtrakten och har kommit till under 1900-talets förra hälft.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Urban Östberg
Förtära eller käka? Vanliga ordfel bland andraspråksinlärare av svenska
Att välja rätt ord och konstruktion kan vara svårt för den som lär sig svenska som andraspråk. Reflexiva verb och fasta verbfraser är också knepiga.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Alva Dahl
Nyanser och noggrannhet – att välja rätt skiljetecken
Vi kan signalera väldigt olika saker beroende på vilka skiljetecken vi använder, för i all sin enkelhet har skiljetecknen stor uttryckskraft.
Läs mer
- Språkprofilen 2/2016
Bianca Holmberg
Humorn är grunden, dialekten är skatten för KAJ
Även om den österbottniska humorgruppen KAJ inte är ett Greenpeace för dialekter har de dialekten att tacka för sina två största hitlåtar. – Det är en skatt att ha ord i låtarna som ingen annan använder, det gör det mycket roligare, säger Jakob Norrgård.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Bianca Holmberg
Pirkko Nuolijärvi älskar både sitt eget och andras språk
Mycket har förändrats under direktör Pirkko Nuolijärvis tid på Språkinstitutet, men sakkunniga lexikografer och språkvårdare behövs lika mycket som förr.
Läs mer
- Noterat 2/2016
Barn ska kunna få två efternamn
När namnlagen revideras ska barn i framtiden kunna få båda sina föräldrars efternamn om föräldrarna har olika namn, enligt Justitieministeriets bedömningspromemoria om behovet av att revidera namnlagen. Andra...
Läs mer
- Artikel 2/2016
Susanna Elenius
Begripligt språk lockar till läsning
Alla ska förstå all information – åtminstone det som gäller dem själva. Det var det genomgående budskapet under Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag 2016.
Läs mer
- Noterat 2/2016
Bianca Holmberg
Svaga resultat men positiva elever, visar språkundersökningar
En av tre lärare som undervisar i romani beskriver sina språkkunskaper som dåliga eller nöjaktiga, medan lärarna i samiska påtalar bristen på läromedel och få undervisningstimmar, visar två undersökningar som...
Läs mer
- Krönikan 2/2016
Jan-Erik Andelin
Som en gammal Peugeot
Som barn gick jag från stuga till stuga i skepparbyn och lyssnade på de äldre, Elsa, Erik, Konni, Evert och Nanny, vars familjer levde på att segla sand mellan byn och Helsingfors.
Läs mer
- Noterat 2/2016
Bianca Holmberg
Språkrådsdagen handlade om flerspråkighet, kinesiska och pidginspråk
Språkrådet i Sveriges årliga språkrådsdag hade i år temat Språk som möts. Konferencieren Karin Milles från Södertörns högskola lotsade deltagarna genom en dag fylld av föredrag, intervjuer och till och med en...
Läs mer
- Artikel 2/2016
Pia Westerberg
Tillbaka till lägerelden
I dagens andfådda medieklimat ska allt ut snabbt, och många tror att den som är ute först med en nyhet ”vinner”. Då är det lätt att så småningom börja uppleva världen som historielös och rotlös, man upplever att nuet är det enda som räknas.
Läs mer
- Språkfrågor 1/2016
Språkfrågor
Nätbutik Fråga: Vilken är den korrekta stavningen: webshop eller webbshop? Och hur böjs ordet? Den korrekta stavningen är webbshop. Ordet som sådant finns visserligen inte i Svenska Akademiens ordlista, men...
Läs mer
- Artikel 1/2016
Teckenspråk
(kan vid behov sjungas till melodin Tomtegubben som hade snuva) Ett litet kommatecken satt en gång som andningspaus där mitt på raden. Hon tyckte raden var så fasligt lång och svårförstådd om någon sa den. ...
Läs mer
- Artikel 1/2016
Robin Valtiala
Strindberg var nästan lika drastisk på franska
August Strindberg skrev ett par av sina verk på franska, och ibland var hans uttryck så drastiska att översättaren förmildrade dem i den svenska översättningen.
Läs mer
- Artikel 1/2016
Monica Äikäs
Tema och rema i översatt lagtext — två exempel
Det är inte likgiltigt i vilken ordning informationen presenteras när vi kommunicerar, eftersom ordningsföljden påverkar begripligheten. Monica Äikäs har tidigare skrivit om tema och rema i översatt text (Språkbruk 4/2011 och 3/2013). Denna gång gäller det ett speciellt slag av översatt text, nämligen lagtext.
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2016
Bianca Holmberg
Frågeprosodin är inte enhetlig
Martina Huhtamäkis doktorsavhandling En fråga om prosodi? Prosodiska drag hos frågor i Helsingforssvenska samtal undersöker de prosodiska dragen i vardagliga samtal mellan personer bosatta i huvudstadsregionen, det...
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2016
Bianca Holmberg
Beroendeframkallande språkliga nyheter
Det är julafton för den historie- och samhällsintresserade språknörden. I Birgitta Agazzis bok Nyord i svenskan. Blogg, fulbryt, pudla, rondellhund och andra nytillskott från A till Ö berättar 2 000 ord om vad som har...
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2016
Hans Landqvist
Översättning som teori och praktik
Översättning spelar en viktig roll i många samhällen. Ändå verkar översättningar och översättare ibland inte anses vara så viktiga, något som kan visa sig i recensioner av översatt skönlitteratur i dagstidningar, där översättarens insats kan förbigås helt.
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2016
Marianne Nordman
Finlandssvenskan i smått och stort
Gruppspråk, samspråk, två språk redigerad av Marika Tandefelt utgör den andra volymen i serien Svenskan i Finland – i dag och i går.
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2016
Anna Westerberg
Klart och ingående om dialekter
Dialekter och småstadsspråk utgör den första volymen i serien Svenskan i Finland – i dag och i går.
Läs mer