Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Noterat 4/2016
SLS öppnar ny webbplats med inofficiella ortnamn
Är namnen Stocka, Pappersbron, Sakta farten, Skitviken, Bläckfisken och Ruissin bekanta? Vad kallar man biblioteket eller järnvägsstationen i din hemstad? På den nya webbplatsen Namnen i våra städer (stadsnamn.sls.fi)...
Läs mer
- Noterat 4/2016
Information om Språkinstitutets samlingar i Finna
Språkinstitutet strävar efter att göra så mycket av sitt material som möjligt tillgängligt för alla. Enligt den principen är informationen om alla våra samlingar och arkiv nu fritt tillgänglig på nätet i Finna, en...
Läs mer
- Noterat 4/2016
Vanhan kirjasuomen sanakirja publicerar nya artiklar
En av de många ordböcker Språkinstitutet ger ut är Vanhan kirjasuomen sanakirja (VKS), Ordbok över äldre finskt skriftspråk. Sedan år 2014 publiceras VKS också på nätet. I november publicerades ordboksartiklarna som...
Läs mer
- Noterat 4/2016
Årets klargörare förbättrade texter om närståendevård
I år belönades ett gott myndighetsspråk i tävlingen Årets klargörare. Priset gick till två anställda vid Uleåborgs stad som sett över texterna i besluten om närståendevård. Lea Ansamaa och Sini Sivonen har arbetat...
Läs mer
- Noterat 4/2016
Finlandssvensk ordbok nu på webben
Finlandssvensk ordbok finns sedan luciadagen fritt tillgänglig på nätet. Första upplagan av ordboken utkom år 2000, och den följdes av två lätt reviderade upplagor. Den fjärde, helt reviderade upplagan, som kom 2008,...
Läs mer
- Artikel 4/2016
Pia Westerberg
Bara ord?
”Jag menade ju inget, det var bara ord!” Hur många gånger har vi inte hört den formuleringen? Men ord är inte bara ord.
Läs mer
- Artikel 3/2016
Ordlustan
En herr A.F. Dalin tog sig för pannan och satte sig vid pennan dan därpå. Han skrev och forskade som ingen annan och han blev färdig artonfemtitvå. Hans stora ”Ordbok öfver svenska språket” är redan munter...
Läs mer
- Artikel 3/2016
Åsa Broo
Karlstadmodellen hjälper både barn och vuxna
Iréne Johansson, professor och forskare, brinner för att hjälpa personer med särskilda behov och har utvecklat Karlstadmodellen för att hjälpa människor i alla åldrar att kommunicera.
Läs mer
- Artikel 3/2016
Bianca Holmberg
Läsning, lek och spel lär barnen kommmunicera
Talterapi handlar om mycket mer än uttalet av r och s. Catarina Ekström säger att det viktigaste hon gör i sitt jobb är att lära barnen att lyssna.
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2016
Pia Westerberg
Slangord med ryskt ursprung
Heikki Paunonen: Sloboa Stadissa – stadin slangin etymologiaa. Docendo 2016. 605 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2016
Pia Westerberg
Det viktiga terminologiarbetet
Tänkta termer. Terminologihänsyn i nordiskt perspektiv. Red. Nina Pilke och Niina Nissilä. VAKKI Publications 5, Vasa 2016. 299 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2016
Marianne Blomqvist
Storverk om Estlands bebyggelsenamn
Peeter Päll och Marja Kallasmaa (red.): Eesti kohaniemraamat. Eesti Keele Instituut, Võru Instituut och Eesti Kirjandusmuuseum. Eest Keele Sihtasutus: Tallinn 2016. 1 055 sidor + kartor.
Läs mer
- Artikel 3/2016
Leila Malmefjäll
Det färöiska språket är en överlevare
På Färöarna är språksamhället både komplext och nytt. Språkbruk talade med tre färingar om grannspråksförståelse, om att skriva låtar på sitt modersmål och om hemligheten bakom detta lilla språks överlevnad.
Läs mer
- Artikel 3/2016
Maria Vidberg
Gatorna i Helsingfors kan ha tre namn
Svenskspråkiga namnbrukare i Helsingfors använder ibland medvetet finska gatunamn för att säkert göra sig förstådda. Däremot är de ofta omedvetna om de hybridnamn de använder.
Läs mer
- Artikel 3/2016
Mikael Parkvall
Handel och krig gynnar pidginisering
Det normala när två folkslag möts är att åtminstone vissa medlemmar av den ena gruppen kan den andras språk, eller att båda kan något tredje språk. Men ibland kan ett pidginspråk uppstå.
Läs mer
- Artikel 3/2016
Bianca Holmberg
Vad har hänt med svenskan?
Språkförändringar verkar ha engagerat språkbrukare sedan urminnes tider och de är ständigt aktuella. Vad har hänt med svenskan sedan Carl-Eric Thors skrev sina språkspalter på 1960-, 1970- och 1980-talen?
Läs mer
- Artikel 3/2016
Bianca Holmberg
Arbetet för nationalspråken är långsiktigt
– Förvaltningsreformen är en stor sak för hela Finland, men speciellt för den svenskspråkiga befolkningen, säger språkrättsrådet Corinna Tammenmaa.
Läs mer
- Artikel 3/2016
Jenny Stenberg-Sirén
Får man tala dialekt i radio?
Inställningen till regionala drag i radiospråket har blivit liberalare de senaste decennierna, men det finns fortfarande åsikter om hur mycket redaktörernas språkliga bakgrund får höras i etern.
Läs mer
- Artikel 3/2016
Monica Äikäs
Framställa en begäran – ställa fram en stol
I svenskan finns det många sammansatta verb som har en partikel som förled, till exempel framställa, tillfoga. Partikeln är oftast ett adverb eller en preposition. Många av dessa verb har en icke-sammansatt motsvarighet där partikeln står efter verbet: ställa fram, foga till.
Läs mer
- Artikel 3/2016
Maria Fremer
Du med tittaren före du-reformen
Du-reformen skedde i Sverige i slutet av 1960-talet, men i svenska reklamfilmer kunde tittaren duas redan tidigare – åtminstone i skämtsamma sammanhang.
Läs mer