Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 3/2016
Jenny Stenberg-Sirén
Får man tala dialekt i radio?
Inställningen till regionala drag i radiospråket har blivit liberalare de senaste decennierna, men det finns fortfarande åsikter om hur mycket redaktörernas språkliga bakgrund får höras i etern.
Läs mer
- Artikel 3/2016
Monica Äikäs
Framställa en begäran – ställa fram en stol
I svenskan finns det många sammansatta verb som har en partikel som förled, till exempel framställa, tillfoga. Partikeln är oftast ett adverb eller en preposition. Många av dessa verb har en icke-sammansatt motsvarighet där partikeln står efter verbet: ställa fram, foga till.
Läs mer
- Artikel 3/2016
Maria Fremer
Du med tittaren före du-reformen
Du-reformen skedde i Sverige i slutet av 1960-talet, men i svenska reklamfilmer kunde tittaren duas redan tidigare – åtminstone i skämtsamma sammanhang.
Läs mer
- Krönikan 3/2016
Jeanette Björkqvist
Vi. Och de andra.
Det är bedrägligt hur ordval sakta kan komma att påverka hur vi förhåller oss till andra människor.
Läs mer
- Noterat 3/2016
Årets klargörare utses i oktober
Priset Årets klargörare (på finska Vuoden selväsanainen) kommer i år att ges till en myndighet som skapat en välfungerande myndighetstext eller lyckade namn inom sin organisation eller som framgångsrikt förbättrat...
Läs mer
- Noterat 3/2016
Maresi återberättad i lättläst form
I augusti utkom Maria Turtschaninoffs fantasyroman Maresi i lättläst bearbetning på Lärum-förlaget. Maresi är den fjärde finlandssvenska romanen som förlaget ger ut i bearbetning. Genom de lättlästa bearbetningarna...
Läs mer
- Noterat 3/2016
Bianca Holmberg
Flerspråkighet och integration på nordiska språkmötet
Temat för årets nordiska språkmöte var Ett flerspråkigt samhälle – ett mycket aktuellt ämne både i värdlandet Finland och övriga Norden. Konferensen var för första gången förlagd till Vasa, där de nordiska gästerna...
Läs mer
- Artikel 3/2016
Positiv inställning till tvåspråkiga möten
Det kan väcka irritation om en fullmäktigeledamot under ett tvåspråkigt fullmäktigemöte upprepar sig och säger samma sak på både svenska och finska, visar en ny studie från Vasa universitet. Universitetslektor...
Läs mer
- Noterat 3/2016
Språkinstitutet har ny direktör
Filosofie doktor, professor Ulla-Maija Forsberg utnämndes i juni 2016 till direktör för Institutet för de inhemska språken för perioden 1.8.2016–31.7.2021. Ulla-Maija Forsberg har tjänstgjort som professor inom...
Läs mer
- Artikel 3/2016
Pia Westerberg
Sätt punkt
Häromdagen satt kollegorna och jag på kaffepausen och filade på texten på en rollup som skulle tas fram inför en konferens. Det var väldigt givande och roligt, och alla hade fina synpunkter och kommentarer.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Therese Lindström Tiedemann, Sina Tezel
Modersmålet är viktigt, flerspråkighet en rikedom
Språket ger oss en identitet och en vi-känsla som ibland föds ur rädsla för språkförlust. Men Therese Lindström Tiedemann och Sina Tezel vill visa att flerspråkighet är berikande.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Margareta Gustafsson
Några ord och begrepp inom företagshälsovård
Arbetshälsoläkare, företagshälsovårdsläkare eller företagsläkare? Inom företagshälsovården finns flera begrepp som inte är självklara. Margareta Gustafsson reder ut en del av dem.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2016
Nina Martola
En dansk begreppsordbok
Den Danske Begrebsordbog. Det Danske Sprog- og Litteraturselskab 2015, 1 397 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2016
Nina Martola
Förvaltningshistorisk ordbok på webben
Våren 2016 publicerade Svenska litteratursällskapet i Finland Förvaltningshistorisk ordbok på sin webbplats.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2016
Dick Harrison
Kalejdoskopiskt perspektiv på den svenska språkplaneringen i Finland
Jennica Thylin-Klaus: Särdrag, stavning, självbild: En idéhistorisk studie av svensk språkplanering i Finland 1860–1920. Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors 2015, 380 sidor.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Henrik Hu
Kurragömma
Siffrorna gömmer sig kvickt för varandra. Nollan får leta, han syns så fatalt. Några är bättre på leken än andra. Vissa kan gömma sig helt och totalt. Ettriga bin döljer pinnen i början. Tvålkoppen passar en kurvig...
Läs mer
- Artikel 2/2016
Peter Slotte
Kär cykel har många namn
Sedan den tiden har under min uppväxt velocipeden varit min käraste vän, och knappast har vårsolen hunnit smälta de sista drifvorna, förr än jag skyndat ut på vägar och stigar med min velociped. Den mognare ålder, jag nu uppnått, har ingalunda slappat mitt intresse för hjulsporten; jag är i dag lika hängifven densamma som jag var det under min uppväxt, måhända ändå mer. Adolf Östberg, Den moderna velocipeden och dess ryttare. Illustr. handbok för hjulsportens utöfvare. Stockholm 1894.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Bianca Holmberg
Dövsamhället är en värld för sig
Janne Kankkonen har aldrig beklagat att han är döv, men eftersom rättigheten till ett modersmål är viktig arbetar han för att det finlandssvenska teckenspråket ska överleva.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Gun Oker-Blom
Den nya läroplanen betonar multilitteracitet
Digital kompetens och förmåga att läsa och tolka olika slags texter (multilitteracitet) är viktiga komponenter i den nya läroplanen i svenska och litteratur.
Läs mer
- Artikel 2/2016
Monica Äikäs
Jag trivs som grisen i träckpöln
På sistone har jag ägnat mig åt att gå igenom gamla postkort, brev, inbjudningar och annat som sparats i släkten. Största delen av materialet härrör från Borgåtrakten och har kommit till under 1900-talets förra hälft.
Läs mer