Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Noterat 1/2016
Dialektordboken publicerade nya artiklar
Över 17 000 nya artiklar har publicerats i Ordbok över Finlands svenska folkmål på nätet. Det innebär att dialektordboken i dag innehåller 68 500 artiklar. De nya artiklarna finns inom avsnittet L–O, vilket betyder...
Läs mer
- Artikel 1/2016
Pia Westerberg
Sluta gnälla!
”Lärarna i kläm i konflikten kring Cygnaeusskolan”, ”Lipponen vädjar för svenskan”, ”Visst behövs en svensk kulturpolitik”.
Läs mer
- Språkfrågor 4/2015
Språkfrågor för Språkbruk
Kreti och pleti Fråga: Vad betyder uttrycket kreti och pleti och vad har det för ursprung? Kreti och pleti betyder ’blandat sällskap, vem som helst’ och används i allmänhet lite nedsättande: Du ska inte behöva sitta...
Läs mer
- Artikel 4/2015
Monica Äikäs
Varken huvud eller fötter – om idiomatiska ordpar
Ordpar av typen i sus och dus eller utan rim och reson förekommer i många språk. I finlandssvenskan har vi ibland egna varianter av svenska ordpar.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Bianca Holmberg
Hon är som bäst när hon inte märks
– Att vara tolk är som att sitta på skolbänken. Jag är inte expert på något område, men jag gör min läxa så bra jag kan och gör sedan mitt bästa när jag tolkar, säger Christina Skogster.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Chris Silverström
Attityd och kön har samband med resultaten i modersmålet
Tvåspråkiga elever i nian ligger på samma nivå som enspråkiga elever då de ska avgöra ords stilnivå, men de enspråkiga skriver en betydligt korrektare svenska enligt en undersökning från 2014.
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2015
Caroline Sandström
Dua eller nia?
Johanna Isosävi och Hanna Lappalainen (red.): Saako sinutella vai täytyykö teititellä? Tutkimuksia eurooppalaisten kielten puhuttelukäytännöistä. Tietolipas 246. Suomalaisen kirjallisuuden seura. Helsingfors 2015. 434 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2015
Nina Martola
Svensk ordbok som app
Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien är den mest omfattande definitionsordboken över modernt svenskt allmänspråk, och det är en språklig källa som borde finnas på en armlängds avstånd hos varje seriös skribent....
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2015
Lena Wenner
Finlandssvenskan ur fyra perspektiv
Therese Leinonen: Talet lever! Fyra studier i svenskt talspråk i Finland. Studier i nordisk filologi 86. Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors 2015. 230 sidor.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Bianca Holmberg
Klarspråkskampanjen avslutas – arbetet fortsätter
Klarspråkskampanjen, som har pågått sedan hösten 2014, avslutades med ett seminarium i Helsingfors i mitten av oktober. Men i själva verket var avslutningen bara början.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Ann-Marie Ivars
Dialekterna jämnades ut
När invandrarnas olika dialekter möttes, växte det fram en ny, utjämnad variant. På så sätt bildades Amerikaemigranternas eget standardspråk.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Marianne Blomqvist
Så påverkade engelskan emigranternas finlandssvenska
Well, I know. De här och andra liknande samtalssignaler var ofta den första engelska som de finlandssvenska emigranterna lärde sig när de kom till Amerika.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Mikael Reuter
På en generation blev svenskan engelska
En ögonvittnesskildring av Titanics undergång hörde till det material som fyra språkvetare fick med sig hem från sin expedition till Amerika på 1970-talet.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Johan Franzon
Villa, keso, DO, vabba – vilka sverigesvenska ord är främmande i Finland?
När ska vi följa Sverige och när är det acceptabelt att finlandssvenskan har egna ord för olika företeelser? Som en fortsättning på sin artikel i Språkbruk 2/2015 utreder Johan Franzon vilka grupper av ord vi i Finland inte använder – eller kanske irriterar oss på.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Henrik Hu
Murarens mening
Helt otroligt är det hur vi kan bygga upp meningars arkitektur av en bokstavsgrupp. Raderna du läste nu bjöd på fyra p fyra i och fyra u sju av r och t. Meningsgrunden gjutes i stadig grammatik. Den får flyta...
Läs mer
- Artikel 4/2015
Bianca Holmberg
Vi är fångar i vårt språk
– Vi beskriver inte enbart verkligheten, utan med hjälp av språket konstruerar vi skillnader, säger Mats Landqvist om varför språklig diskriminering uppstår.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Ola Karlsson
Hur ska vi hantera engelskan i våra texter?
Mängden engelska, både i textform och som enskilda ord och uttryck, ökar hela tiden runt omkring oss. Hur förhåller vi oss till det, och vilka strategier ska vi ha för att hantera engelskan?
Läs mer
- Artikel 4/2015
Bianca Holmberg
Språkexperter från Europa samlades i Helsingfors
Den första Efnilkonferensen i Finland blev en konferens där Norden fick glänsa, då temat var myndigheternas kommunikation med medborgarna.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Marion Kwiatkowski
Freiburg har ett eget litet Skandinavien
I Freiburg kan den tysk som smittas av Bullerbysyndromet få utlopp för sin längtan till Skandinavien genom att läsa svenska.
Läs mer
- Krönikan 4/2015
Marianne Backlén
Tjuge kroner
Efter kriget arbetade min mamma en sommar i Stockholm på Karolinska sjukhuset och njöt av livet i Sverige. Jag minns att hon i min barndom brukade imitera den ”sjungande” rikssvenskan. Att rikssvenskarna tycker att...
Läs mer