Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Aktuell litteratur 4/2014
Eeva-Liisa Nyqvist
En guldgruva om andraspråksinlärning och andraspråksundervisning
Päivi Pietilä & Pekka Lintunen (red.) Kuinka kieltä opitaan. Opas vieraan kielen opettajalle ja opiskelijalle. Gaudeamus 2014. 221 sidor + bilaga.
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2014
Therese Leinonen
Dialektutjämning i Västsverige
Margareta Svahn & Jenny Nilsson: Dialektutjämning i Västsverige. Göteborg: Institutet för språk och folkminnen (DAG), 2014. 298 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Finska språkets rötter
Taru Kolehmainen: Kielenhuollon juurilla. Suomen kielen ohjailun historiaa. Suomalaisen kirjallisuuden seura, Helsinki. 439 sidor.
Läs mer
- Artikel 4/2014
Nina Martola, Caroline Sandström
Astrid Lindgren och deckare inspirerar till studier i svenska
I Språkbruk 1/2014 skrev vi om svenskämnet vid universitetet ”L’Orientale” i Neapel, ett av de 228 universitet i världen där man kan studera svenska. I detta nummer fortsätter vi skriva om svenska institutioner ute i världen. Denna gång handlar det om Tyskland och städerna Frankfurt am Main, Köln och Bonn, som Nina Martola och Caroline Sandström från Språkinstitutet besökte i somras. De representerade Svenska litteratursällskapets språkvetenskapliga nämnd i samband med ett studiebesök.
Läs mer
- Artikel 4/2014
Monica Äikäs
Om bestämd och obestämd form i svenskan
Användningen av bestämd och obestämd form, species, hör till det som är svårast att behärska för personer som lär sig svenska. Monica Äikäs resonerar kring vad som utmärker bestämd och obestämd form i svenskan och kring svårigheterna med att välja species.
Läs mer
- Artikel 4/2014
Kim Sandvad West
En varm kartoffel? Et spørgsmål om attitude
Är det verkligen så svårt att lära sig förstå danska? Kim Sandvad West gjorde ett intressant språkexperiment i Danmark. Läs hur det gick.
Läs mer
- Artikel 4/2014
Camilla Wide
Nordisk dialektatlas
Camilla Wide berättar hur en nordisk dialektatlas kan hjälpa språkforskningen i Norden.
Läs mer
- Artikel 4/2014
Viveca Rabb
Talar Vasaborna standardsvenska eller dialekt?
Hur enhetlig är svenskan i Vasa, och talar man standardsvenska eller dialekt i Vasa? I denna artikel diskuteras graden av dialektalitet i staden Vasa. Staden har i nuläget drygt 66 000 invånare, varav 23 procent är svenskspråkiga.
Läs mer
- Artikel 4/2014
Robin Valtiala
Björkeson hittar smygromantikern – om några tolkningar av Baudelaire
Något av det roligaste Robin Valtiala vet är att jämföra översättningar. Översättarens temperament och strategier av olika slag påverkar översättningen, men vad är det som gör att vissa översättningar känns bättre än andra?
Läs mer
- Artikel 4/2014
Mats-Peter Sundström
Från ankdamm till grodpöl
En femtedel av översättarna vid Europaparlamentets översättningsenhet i Luxemburg är finlandssvenskar. Mats-Peter Sundström beskriver här finlandssvensk språkkontakt vid Europaparlamentets svenska översättningsenhet i Luxemburg. Visste du till exempel ordet roskis spritt sig till sverigesvenskarna vid enheten?
Läs mer
- Språkkontakt 4/2014
Nina Martola, Leila Mattfolk, Caroline Sandström
Lån i svenska dialekter i Finland
I serien om språk i kontakt diskuterar vi i detta avsnitt lån i de svenska dialekterna i Finland. Tidigare har vi introducerat orsaker till och resultat av språkkontakt och diskuterat arv och lån i svenska. I förra numret presenterade Eino Koponen svenska lån i finska. Det här bidraget handlar om lånord i våra svenska dialekter och exempelorden är hämtade ur nätordboken Ordbok över Finlands svenska folkmål.
Läs mer
- Krönikan 4/2014
Ebba Witt-Brattström
I bokstavlighetens tidsålder
– Hej Ebba, jag har ett erbjudande till dig, säger rösten i telefonen. – Nej tack, svarar jag. – Jag är tillfreds med mitt teleabonnemang och förresten har vi inte lagt bort titlarna. – Menar du att du vill vara i...
Läs mer
- Artikel 4/2014
Nina Martola
Flyg med Korpen
Vi som har språket som ett verktyg i vårt arbete – och många andra språkintresserade också för den delen – vänder oss kanske till Google om vi inte hittar svaret på vår fråga i någon ordbok. Men det finns ett bättre alternativ för språkliga sökningar än att googla, nämligen att ”korpa”.
Läs mer
- Artikel 4/2014
Ylva Byrman
Direktøren for det hele — Professionella och folkliga synsätt på språkvård
Är språkvården alltför liberal och slapp i dag? Går allt an bara ordet eller uttrycket är tillräckligt frekvent i bruket? Ylva Byrman, som bland annat medverkar i det populära radioprogrammet Språket, diskuterar här språkvårdens roll.
Läs mer
- Artikel 4/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Har du noterat att vi på sistone har publicerat några artiklar på danska och norska här i Språkbruk? Det är för att vi gillar den nordiska språkgemenskapen. Vi hoppas att ni inte har haft några större svårigheter att...
Läs mer
- Artikel 3/2014
Henrik Hu
Gårdagens blad
De singlar i luften i eldgult och rött och bildar en grann mosaik över jorden. Man tänker kanhända att löven har dött men då har man missat de finstilta orden. På lövet står noggrant och omsorgsfullt skrivet vad...
Läs mer
- Artikel 3/2014
Bianca Holmberg
Steka plättar eller grädda pannkakor?
I Svenskfinland gillar vi att steka plättar. De kan vara små och i så fall steker vi dem kanske i en plättpanna eller en plättlagg, medan de stora plättarna gärna steks i en stekpanna av gjutjärn. Om vi inte vill stå...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2014
Språkfrågor
Farlig sjukdom Fråga: Skrivs borrelios med stor eller liten bokstav? Liksom andra sjukdomsnamn, till exempel cancer och röda hund, skrivs även borrelios med liten bokstav. Stor bokstav används visserligen i...
Läs mer
- Brev till Språkbruk 3/2014
Finlandismer och sveticismer
I förra numret av Språkbruk skriver Riina Heikkilä om svenska lånord i sverigefinskan. Jag läste artikeln med intresse, men ritade också några frågetecken i marginalen. Det gäller terminologin. Det sägs att...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2014
Monica Äikäs
Har du alla chips i påsen?
Mats Carlbom: Fan och hans moster gör en pudel. Bokförlaget Langenskiöld 2014. 141 sidor.
Läs mer