Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Noterat 4/2015
Nina Martola
Den sverigefinska språkvården firade 40 år
Den sverigefinska språkvården fyller 40 år i år och Språkbruks systertidskrift Kieliviesti fyller 35. I anledning av detta ordnades det ett jubileumsseminarium på Finlandshuset i Stockholm den 6 november....
Läs mer
- Ledare 4/2015
Pia Westerberg
Språkligt revirtänk
Inför årets sista nummer av Språkbruk går mina tankar till språkliga revir. Hur förhåller vi oss till engelska lånord, hur reagerar vi på olika ord och på hur de används? Ord kan såra och kränka och rubba vår uppfattning om språklig rättvisa.
Läs mer
- Språkfrågor 3/2015
Språkfrågor
Skandinavien Fråga: Vilket genus har Skandinavien? Heter det alltså det vidsträckta Skandinavien eller den vidsträckta Skandinavien? Svar: Det heter det vidsträckta Skandinavien. Namn på länder och landområden är...
Läs mer
- Artikel 3/2015
Henrik Hu
Återvinning
Alla dessa underbara ord som finns i hus borde tas i växelbruk för att bli mer frekventa. Jag vill höra mer av dem och orkar inte vänta. Låt oss ge dem nya liv så de får luft och ljus. Nästa gång jag går på fest så...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2015
Monica Äikäs
Eldorado för ordälskare
Jan Gyllenbok: Ord till tusen. ICD Publishing 2015. 513 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2015
Nina Martola
Teckenspråksordbok på webben
Sedan 2002 har det funnits en liten ordbok för finlandssvenskt teckenspråk, Se vårt språk! Materialet består av en bok och en videokassett. En tryckt bok ägnar sig inte särskilt väl för teckenspråk, som ju är...
Läs mer
- Artikel 3/2015
Mats-Peter Sundström
Det är något särskilt med somliga
Ordet somliga kan användas på flera sätt, men enligt Mats-Peter Sundströms erfarenhet kan det löna sig att vara försiktig med användningen, eftersom somliga kan reagera negativt på ordet. Svenskan är ganska rik på...
Läs mer
- Artikel 3/2015
Martina Huhtamäki
Kväden berättar om språkutvecklingen i färöiska
De färöiska kvädena är långa berättelser på vers som ofta handlar om hjältar och deras strider. Speciellt för de färöiska kvädena är att de än i dag framförs med långdans. Förutom att vara poetiska verk kan kväden...
Läs mer
- Artikel 3/2015
Leila Malmefjäll
Hon får svenskarna att gilla grammatik
Hyllad författare, lärare i svenska för invandrare och grammatikapostel – Sara Lövestam från Sverige skriver om grammatik så att man både begriper och skrattar. – Får jag berätta om perfekt particip? När man gör något...
Läs mer
- Artikel 3/2015
Peter Slotte
Bada i sjön eller simma i träsket?
I Finland finns många träsk, som sitt namn till trots går bra att både simma och bada i. Att våra insjöar ofta har namn på ‑träsk kan vi troligen tacka våra förfäder i Mellansverige för. Träsk var ännu för några...
Läs mer
- Artikel 3/2015
Maria Ohlsson
Överraskningen gör skämtet: Om lingvistisk humorforskning
Att ha humor innebär inte bara att skratta åt ett skämt. Humorn stärker solidariteten, hjälper oss att ta itu med problem och berättar något om vår kultur och vår världsuppfattning.
Läs mer
- Artikel 3/2015
Monica Äikäs
När översatt text avviker från originaltexten
Innehållsmässiga avvikelser i översättningar kan uppstå genom olika språkliga felval. Monica Äikäs skriver om orsakerna till sådana felval.
Läs mer
- Artikel 3/2015
Lars Huldén
Vi jagade berättelser i Amerika
När fyra språkexperter gav sig i väg till Amerika, var det för att ta vara på amerikafinlandssvenskarnas dialekter och berättelser. De upplevde dessutom såväl amerikansk gästfrihet som punktering. Vi talade från...
Läs mer
- Artikel 3/2015
Robert Östling
Svenska dialektkartor på sekunden
Traditionellt har man utforskat dialekter genom arbetskrävande fältarbete, men genom att automatiskt analysera text på Internet kan nu vem som helst skapa egna dialektkartor på bara en sekund. "I Sverige har...
Läs mer
- Krönikan 3/2015
Jenny Sylvin
Gott språk, mycket språk och språk i rättan tid
”God mat, mycket mat och mat i rättan tid” lyder ett skånskt ordspråk. Byter man ut ”mat” mot ”språk” passar ordspråket in på de planer ett flertal kommuner har att tidigarelägga undervisningen i det andra inhemska...
Läs mer
- Noterat 3/2015
Ny bok om dialekter
I den nya boken Talet lever! av Therese Leinonen får läsaren reda på hur dialekterna i Åboland lät i början av 2000-talet och vilka skillnader som finns mellan finlandssvenskan i Helsingfors, Åbo, Mariehamn och Vasa....
Läs mer
- Noterat 3/2015
Fokus på arbete kör över språkliga aspekter
Språkfrågor kan hamna i bakgrunden då flyktingar ska introduceras till det svenska samhället, visar Leena Hambergs doktorsavhandling Samverkan i och med språket. Systemisk-funktionell analys av språkanvändning i en...
Läs mer
- Noterat 3/2015
Grammatik på Youtube
Universitetslärare Thomas Lehecka vid Åbo Akademi har lagt ut en serie videopresentationer om grammatik på Youtube. De 23 presentationerna i serien ”Grammatik i funktion” behandlar temana ord, frasanalys, satsanalys...
Läs mer
- Noterat 3/2015
Enaresamisk framgångssaga
Enaresamiskans prestige har ökat och blivit mer jämbördigt med de andra samiska språken, visar Annika Pasanens (Helsingfors universitet) doktorsavhandling Kuávsui já peeivi?uovâ. 'Sarastus ja päivänvalo' –...
Läs mer
- Noterat 3/2015
Besök Språkbruk på Helsingfors bokmässa
Kom och träffa Språkbruks redaktion och delta i vår tävling på Helsingfors bokmässa 22–25 oktober. Du kan också passa på att prenumerera på Språkbruk till extra lågt pris. Vi finns i montern för finlandssvenska...
Läs mer