Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 4/2015
Bianca Holmberg
Språkexperter från Europa samlades i Helsingfors
Den första Efnilkonferensen i Finland blev en konferens där Norden fick glänsa, då temat var myndigheternas kommunikation med medborgarna.
Läs mer
- Artikel 4/2015
Marion Kwiatkowski
Freiburg har ett eget litet Skandinavien
I Freiburg kan den tysk som smittas av Bullerbysyndromet få utlopp för sin längtan till Skandinavien genom att läsa svenska.
Läs mer
- Krönikan 4/2015
Marianne Backlén
Tjuge kroner
Efter kriget arbetade min mamma en sommar i Stockholm på Karolinska sjukhuset och njöt av livet i Sverige. Jag minns att hon i min barndom brukade imitera den ”sjungande” rikssvenskan. Att rikssvenskarna tycker att...
Läs mer
- Noterat 4/2015
Bianca Holmberg
Olika skolämnen kräver olika språkstrategier
Svenska litteratursällskapet, Helsingfors universitet, Institutet för de inhemska språken och Utbildningsstyrelsen ordnade ett seminarium med temat Språket som verktyg för ämneslärare i november. De två...
Läs mer
- Noterat 4/2015
Citatet
”Jag kan inte tänka mig att skriva på något annat språk än mitt modersmål. Konst handlar om att veta hur man kan avvika från normen och det vet man bara på modersmålet. På tyska kan jag skriva korrekt, och det är hela...
Läs mer
- Noterat 4/2015
Språkbruk blir mobilvänlig
Nu kan du läsa Språkbrukartiklar också på mobilen. Från och med 30 november har Språkbruks webbplats följsam design, vilket betyder att innehållet anpassar sig enligt den enhet du vill använda, dvs. dator, surfplatta...
Läs mer
- Noterat 4/2015
Språkinstitutet flyttar
I februari 2016 flyttar Språkinstitutet till Hagnäskajen i Hagnäs, Helsingfors. Institutets arkiv är stängda 23.12.2015–29.2.2016 på grund av flytten. Biblioteket är stängt 7.12.2015–29.2.2016. Kontakta...
Läs mer
- Noterat 4/2015
Kjell Westös språk är njutbart
56 personer deltog i Språkbruks tävling på Helsingfors bokmässa. Tävlingsuppgiften löd: Nämn en författare med njutbart språk. Den mest populära författaren var Kjell Westö. Hans språk beskrevs bland annat som ledigt...
Läs mer
- Noterat 4/2015
Logopedin vid ÅA fyllde tio år
I år är det tio år sedan den svenskspråkiga utbildningen för talterapeuter startade vid Åbo Akademi. Tioårsjubileet firades med ett seminarium i början av oktober. Åbo Akademi är det enda universitetet i Finland som...
Läs mer
- Noterat 4/2015
Nina Martola
Den sverigefinska språkvården firade 40 år
Den sverigefinska språkvården fyller 40 år i år och Språkbruks systertidskrift Kieliviesti fyller 35. I anledning av detta ordnades det ett jubileumsseminarium på Finlandshuset i Stockholm den 6 november....
Läs mer
- Ledare 4/2015
Pia Westerberg
Språkligt revirtänk
Inför årets sista nummer av Språkbruk går mina tankar till språkliga revir. Hur förhåller vi oss till engelska lånord, hur reagerar vi på olika ord och på hur de används? Ord kan såra och kränka och rubba vår uppfattning om språklig rättvisa.
Läs mer
- Språkfrågor 3/2015
Språkfrågor
Skandinavien Fråga: Vilket genus har Skandinavien? Heter det alltså det vidsträckta Skandinavien eller den vidsträckta Skandinavien? Svar: Det heter det vidsträckta Skandinavien. Namn på länder och landområden är...
Läs mer
- Artikel 3/2015
Henrik Hu
Återvinning
Alla dessa underbara ord som finns i hus borde tas i växelbruk för att bli mer frekventa. Jag vill höra mer av dem och orkar inte vänta. Låt oss ge dem nya liv så de får luft och ljus. Nästa gång jag går på fest så...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2015
Monica Äikäs
Eldorado för ordälskare
Jan Gyllenbok: Ord till tusen. ICD Publishing 2015. 513 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2015
Nina Martola
Teckenspråksordbok på webben
Sedan 2002 har det funnits en liten ordbok för finlandssvenskt teckenspråk, Se vårt språk! Materialet består av en bok och en videokassett. En tryckt bok ägnar sig inte särskilt väl för teckenspråk, som ju är...
Läs mer
- Artikel 3/2015
Mats-Peter Sundström
Det är något särskilt med somliga
Ordet somliga kan användas på flera sätt, men enligt Mats-Peter Sundströms erfarenhet kan det löna sig att vara försiktig med användningen, eftersom somliga kan reagera negativt på ordet. Svenskan är ganska rik på...
Läs mer
- Artikel 3/2015
Martina Huhtamäki
Kväden berättar om språkutvecklingen i färöiska
De färöiska kvädena är långa berättelser på vers som ofta handlar om hjältar och deras strider. Speciellt för de färöiska kvädena är att de än i dag framförs med långdans. Förutom att vara poetiska verk kan kväden...
Läs mer
- Artikel 3/2015
Leila Malmefjäll
Hon får svenskarna att gilla grammatik
Hyllad författare, lärare i svenska för invandrare och grammatikapostel – Sara Lövestam från Sverige skriver om grammatik så att man både begriper och skrattar. – Får jag berätta om perfekt particip? När man gör något...
Läs mer
- Artikel 3/2015
Peter Slotte
Bada i sjön eller simma i träsket?
I Finland finns många träsk, som sitt namn till trots går bra att både simma och bada i. Att våra insjöar ofta har namn på ‑träsk kan vi troligen tacka våra förfäder i Mellansverige för. Träsk var ännu för några...
Läs mer
- Artikel 3/2015
Maria Ohlsson
Överraskningen gör skämtet: Om lingvistisk humorforskning
Att ha humor innebär inte bara att skratta åt ett skämt. Humorn stärker solidariteten, hjälper oss att ta itu med problem och berättar något om vår kultur och vår världsuppfattning.
Läs mer