Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Noterat 2/2015
Pris i språkvetenskap
Fil.mag. Maria Kautonen vid Jyväskylä universitet har fått Svenska litteratursällskapets pro gradu-pris för sin pro gradu-avhandling Språkliga identiteter hos blivande språklärare (2014). I avhandlingen undersöker hon...
Läs mer
- Noterat 2/2015
Ordboksfolk samlades i Köpenhamn
Den 20–22 maj arrangerades den 13 konferensen om lexikografi i Norden. Konferensen samlade ett åttiotal personer som arbetar med olika ordböcker eller bedriver lexikografisk forskning. Konferenstema var Den digitale...
Läs mer
- Noterat 2/2015
Namn i Helsingfors
Är du nyfiken på namnen i Helsingfors? Nu finns bakgrunden till namnen tillgänglig på nätet. Helsingfors stads kartmakare har gjort en karta där man hittar den historiska bakgrunden till namn på gator, parker, torg...
Läs mer
- Noterat 2/2015
Om ordinlärning hos personer med afasi
Trots skadade språkområden i vänstra hjärnhalvan kan strokepatienter lära sig helt nya ord, i vissa fall till och med lika bra som friska vuxna. Det visar logopeden Leena Tuomiranta i sin doktorsavhandling från Åbo...
Läs mer
- Noterat 2/2015
Pris för forskning i läs- och skrivundervisning
På Språkrådets språkrådsdag i Stockholm den 6 maj delades Erik Wellanders pris för framstående forskning inom språkvårdens område till Caroline Liberg, Uppsala universitet, för hennes forskning om skolans läs- och...
Läs mer
- Noterat 2/2015
Kan finlandssvenskan förklara skillnaden mellan svenska och danska?
Hur kommer det sig att man på svenska i obetonade kontexter kan säga både ”Jag såg honom inte” och ”Jag såg inte honom”, medan man på danska normalt bara kan säga ”Jeg såg ham ikke”? Professor Nomi Erteschik-Shir från...
Läs mer
- Noterat 2/2015
Charlotta af Hällström-Reijonen
Finsk-somalisk ordbok
Till Institutet för de inhemska språkens uppgifter hör sedan 2011 att redigera ordböcker mellan finska språket och olika invandrarspråk. Detta motsvarar Lexin-ordböckerna, som finns i Sverige, Norge och Danmark. Den...
Läs mer
- Noterat 2/2015
Svenska språknämnden har ny sammansättning
Svenska språknämnden i Finlands sammansättning är från och med 1 juni 2015 följande: professor Mona Forsskåhl (Tammerfors universitet, ordförande för nämnden), rektor Laila Andersson (Mattlidens skola), tf...
Läs mer
- Artikel 2/2015
Charlotta af Hällström-Reijonen
Språkvårdsargument och irritationer
Funktionalitet är ett starkt argument i traditionell språkvård. Språkvårdsrekommendationer ges i hög grad utgående från hur väl något språkdrag fungerar i språkbruket, vilket innebär att så många som möjligt ska kunna...
Läs mer
- Artikel 1/2015
Monica Äikäs
Några uttryck för orsakssamband i översatt text
För en språkgranskare blir det nästan en yrkessjukdom att fundera på språkliga betydelsenyanser i text. Den här gången ska jag diskutera uttryck för orsakssamband.
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2015
Jannika Lassus
Så här ska det låta
Mikael Reuter: Så här ska det låta. Om finlandssvenska och språkriktighet. Scriptum 2014. 240 sidor.
Läs mer
- Artikel 1/2015
Robin Valtiala
Den spanske Parland jazzar lite mer än han är trött
Det är roligt varje gång en riktigt udda författare blir översatt. Som nu när Emilio Quintana, diktare och anställd vid Cervantesinstitutet i Stockholm, har tolkat den finlandssvenske modernisten Henry Parland till spanska.
Läs mer
- Artikel 1/2015
Språkfrågor
Idel tior Fråga: Finns det någon svensk motsvarighet till det finska uttrycket kympin tyttö (’flicka med idel tior på betyget’)? På svenska talar man helt enkelt om en duktig flicka och hänvisar inte till några tior...
Läs mer
- Språkkontakt 1/2015
Leila Mattfolk, Ritva Liisa Pitkänen
Språkkontakt i ortnamn
I de tidigare avsnitten av serien om språkkontakt har det konstaterats att det både i de svenska och i de finska dialekterna i Finland finns belägg på kontakter mellan språkgrupperna. Också våra ortnamn berättar att svenskspråkiga och finskspråkiga har levat sida vid sida i vårt land under mycket lång tid.
Läs mer
- Artikel 1/2015
Johanna Laakso
Får man tala sitt eget språk i kafferummet?
Enspråkig ideologi i samhället gör att flerspråkighet betraktas som en anomali. Inte ens en medveten tvåspråkighetspolitik kan alltid korrigera den asymmetri som skapas av sociala maktförhållanden mellan språken, och den svaga vitaliteten hos många språkliga minoriteter i de nordiska länderna är en tydlig varning för alla som tror att ett demokratiskt samhälle med välfungerande antidiskrimineringsmekanismer automatiskt kan garantera den språkliga mångfaldens fortbestånd.
Läs mer
- Artikel 1/2015
Henrik Hu
Om frihet och lättja
Om frihet och lättja ”Tänka fritt är stort, men tänka rätt är större” så skrev en man på 1700-talet. Det gäller mig och dig, och kanske mest den förre, men mottot kan dessvärre låta galet. Vad Thomas Thorild avsåg är...
Läs mer
- Artikel 1/2015
Urban Östberg
Att vara på sin mammas gata
Vad karakteriserar idiom? Är de alltid fasta eller kan de varieras? Finns det olika typer?
Läs mer
- Artikel 1/2015
Bianca Holmberg
Samtalsforskning kan hjälpa dem som har autism
En bekant som hade det som då kallades Aspergers syndrom väckte Mari Wiklunds intresse för att undersöka de prosodiska dragen i autistiska personers tal. Det här blev upptakten till hennes stora forskningsprojekt om de speciella svårigheter som kan uppstå i samtal med en person med autism.
Läs mer
- Artikel 1/2015
Jenny Sylvin
Rädslan för domänförlust gav språkstrategi
Språktrupper, en termbank för alla språk, flerspråkiga examina och möten där var och en talar sitt starkaste språk – så gör Helsingfors universitet som vill vara en föregångare inom flerspråkig universitetsutbildning. Som Finlands största tvåspråkiga universitet bär Helsingfors universitet ett särskilt ansvar för nationalspråkens ställning som vetenskapsspråk samtidigt som det värnar om sina internationella kontakter. Universitets nya språkprinciper redogör för de olika språkens roll vid universitetet, och kommer med konkreta tips på hur man kan se över arbetsfördelningen mellan de olika språken.
Läs mer
- Krönikan 1/2015
Mathias Rosenlund
Till det svaga språkets försvar
Jag vill diskutera det så kallade svaga språket. Nu menar jag inte den slags språkanvändning som är en konsekvens av inlärningssvårigheter och dylik problematik. Utan sådant som en lätt fnyser åt då en hör ungdomar...
Läs mer