Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Noterat 3/2014
Maria Rönnbacka
Dialektologer samlades i Mariehamn
Vart fjärde år samlas dialektforskare från hela Norden till konferens. Den 20–23 augusti 2014 gick den tionde nordiska dialektologkonferensen av stapeln i Mariehamn. Konferensen, som hade temat ideologi, identitet,...
Läs mer
- Artikel 3/2014
Sandra Haavisto
Modersmålsundervisningen i Sverige och Finland – några gymnasieelevers tankar
Att det undervisas på samma modersmål i två grannländer (svenskan är minoritetsspråk i Finland och majoritetsspråk i Sverige) är rätt unikt. Både Sverige och Finland är länder där i stort sett liknande kultur, förutsättningar och normer präglar ungdomskulturen, och därför anser jag att modersmålsundervisningen är intressant att titta närmare på. Eftersom skolämnet heter olika i de två länderna, svenska i Sverige och modersmål och litteratur i Finland, kommer jag i denna artikel att tala om modersmålsämnet svenska/modersmålsundervisningen som ett gemensamt begrepp för skolämnet.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Korta formuleringar ska det vara på Twitter
Det finns många sociala medier i dag. De har alla olika egenskaper och stil som kan ta en tid att lära sig. Att twittra rätt kan kännas överraskande svårt till en början.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Line Sandst
Urbane navne i Helsingfors og København
Den danska namnforskaren Line Sandst jämför här namnplaneringen i Köpenhamn och Helsingfors. Hon konstaterar en uppenbar skillnad i arbetet mellan den politiskt tillsatta nämnden i Köpenhamn och namnkommittén i Helsingfors vars medlemmar väljs utifrån deras vetenskapliga expertis.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Otto Eklund
Utan ð kan ingen leva! Avståndet mellan skriven och talad färöiska
I artikeln diskuteras rättstavningsreglerna i färöiskan ur ett inlärarperspektiv och de utmaningar som uppstår på grund av den stora skillnaden mellan skrift och i tal i färöiskan.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Monica Äikäs
Lite snö på spåret: om ord och betydelser
Språkbruket är en outtömlig källa till iakttagelser av olika slag. Monica Äikäs botaniserar bland betydelser i svenskan.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Louise Holmer
Jämställdhet i ordlistan?
Våren 2015 utkommer den efterlängtade, fjortonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Ordlistan är en tidsspegel och berättar en hel del om det samhälle vi lever i. Redaktionsmedlemmen Louise Holmer redogör för vad man gjort för att modernisera ordförrådet i SAOL.
Läs mer
- Språkkontakt 3/2014
Eino Koponen
Ruotsin kielen vaikutuksesta suomen kieleen
Ruotsalaisten ja suomalaisten kielelliset esi-isät ovat olleet tiiviissä yhteydessä toisiinsa jo paljon ennen kuin nykyisin ruotsiksi ja suomeksi nimittämämme kielet ovat syntyneetkään. Jo tuhansia vuosia sitten...
Läs mer
- Språkkontakt 3/2014
Eino Koponen
Om svenskans inverkan på finskan
I den tredje delen av artikelserien diskuterar Eino Koponen de svenska lånorden i finskan. Första delen handlade om vad språkkontakt innebär, och i förra numret av Språkbruk presenterades lånord i svenskan. I nästa...
Läs mer
- Språkprofilen 3/2014
Bianca Holmberg
Genom språket lär man sig om verkligheten
Mikael Reuter har ett mer än fyrtioårigt perspektiv på finlandssvensk språkvård. Han berömmer det arbete som språkvården gör i dag och ser optimistiskt på finlandssvenskans framtid, även om en del saker aldrig verkar gå hem bland de finlandssvenska språkbrukarna.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Kjell Herberts
På fotosafari i det lingvistiska landskapet
Den traditionella finsk-svenska skyltningen i Finland har på många håll ersatts av en ny finsk-engelsk skyltning. Kjell Herberts ger sig ut på en expedition, och resultaten från den säger rätt mycket om vårt språkliga landskap idag.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Satya Brink
Ensure the Future Success of our Children through Reading
Reading is food for your mind (Detta är en engelsk version av artikeln Barn som läser blir framgångsrika.) Children learn to use their innate curiosity and learn to concentrate when they lose themselves in a book,...
Läs mer
- Artikel 3/2014
Satya Brink
Barn som läser blir framgångsrika
Läsning är enormt viktigt för barn och unga, det råder det ingen tvekan om. Läskompetensen bland barn i Finland är god men håller på att försämras. Satya Brink ger konkreta förslag på hur denna trend kan brytas.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Barn som läser blir framgångsrika, får vi läsa i Satya Brinks artikel i detta nummer av Språkbruk. Hon skriver att läskompetens är en nyckel till framgång i livet. Det finns andra undersökningar som säger att ungdomar...
Läs mer
- Artikel 2/2014
Henrik Hu
Animalplacerade
Sommarens fauna är spännande, den uppvisar mångfald och bredd. Men bland djuren som nu kommer rännande, finns en del som kan göra mig rädd. Myggor och älgar och gäss går väl an och finkar i mängd är okej. Värre är...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2014
Monica Äikäs
Språkfrågor
Språkfrågorna är besvarade och sammanställda av Monica Äikäs. Nejonögon Fråga: Varifrån kommer ordet nejonöga? Ordet nejonöga kommer från det fornsvenska neghenögha som i sin tur kommer från lågtyskans negenoge där...
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2014
Monica Äikäs
Verb som du aldrig sett dem förut
Sara Lövestam: Grejen med verb. Grammatik som du aldrig har sett den förut. Piratförlaget 2014. 157 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2014
Bianca Holmberg
Lättillgängligt om tillgänglighet
Åsa Gustafsson: 10 tips för tillgänglighet. Hur er organisation blir mer lättillgänglig för personer med funktionsnedsättning. SFS och Sensus 2013. 113 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2014
Bianca Holmberg
Snacka snyggt
Elaine Eksvärd: Snacka snyggt. Den stora boken om modern retorik. Norstedts 2014. 287 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2014
Robin Valtiala
Skönt att slippa normativiteten
Julia Tidigs: Att skriva sig över språkgränserna. Flerspråkighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa. Åbo Akademis förlag 2014. 348 sidor.
Läs mer