Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Noterat 1/2014
100 000 på banken
Rikstermbanken har på fem år blivit ett viktigt arbetsredskap för många som arbetar med språk. Rikstermbanken är Sveriges nationella termbank och kan med fördel utnyttjas även utanför Sverige. Antalet poster har nu...
Läs mer
- Noterat 1/2014
Ny programledare för Språket
Efter 16 år i Sveriges Radios språkprogram Språket har Anna Lena Ringarp och Lars-Gunnar Andersson slutat som programledare respektive återkommande språkexpert. Under åren har Ringarp och Andersson fått in över 100...
Läs mer
- Noterat 1/2014
Pia Westerberg
Många fördelar med tvåspråkiga skolor
I december presenterades den senaste Magmarapporten, Marketta Sundmans Tvåspråkiga skolor? En analys av fördelar och risker med införandet av skolor med svenska och finska som undervisningsspråk.
Läs mer
- Noterat 1/2014
Möt oss i Ordagrant och Experttimmen
Språkinstitutets svenska avdelning bidrar från och med december 2013 med språkspalten Ordagrant i Hufvudstadsbladet. Språkspalten speglar de olika verksamheter som finns på svenska avdelningen, dvs. språkvård,...
Läs mer
- Noterat 1/2014
Leila Mattfolk
Staden Ekenäs i Raseborgs kommun
Språkvården vid Institutet för de inhemska språken och svenska och finska språknämnderna föreslår att begreppet stad som administrativ kategori stryks när kommunallagen förnyas.
Läs mer
- Noterat 1/2014
Anna Maria Gustafsson
På väg mot ett nytt modersmålsprov
Modersmålsprovet i studentexamen står åter inför en stor reform. Det finns ännu ingen fastställd och slutgiltig vision av hur det nya modersmålsprovet kommer att se ut, men arbetet på provet har redan pågått länge i Studentexamensnämndens utvecklingsgrupp för ämnet. Utvecklingsarbetet sker parallellt på finska och svenska.
Läs mer
- Artikel 1/2014
Marianne Blomqvist
Tjuvstart tillåten! Nya namn i almanackan 2015
Det är åter dags för en revidering av namnlängderna i Finland. Vilka namn är nya i den finlandssvenska almanackan, och varför har just de namnen fått komma in?
Läs mer
- Artikel 1/2014
Anni Mäenpää, Åsa Palviainen
Tvåspråkig familjevardag i finska bygder
I samband med ett magisteravhandlingsprojekt kom vi under hösten 2012 i kontakt med 15 tvåspråkiga barn i åldrarna 7–12 år och deras 9 familjer. Barnen gick alla i en svenskspråkig skola på en finsk ort. Vi kom att bli intresserade av den språkliga vardag dessa barn lever i.
Läs mer
- Artikel 1/2014
Monica Äikäs
Svårtolkad text
Alla har vi någon gång fått anstränga oss för att förstå tankegången i en text. Monica Äikäs tar upp några orsaker till att texter kan vara svåra att tolka för läsaren.
Läs mer
- Artikel 1/2014
Claus Elholm Andersen, Elizabeth Peterson
Det usynlige flertal: Danskerne i Sanpete County, Utah
År 1870 var 25 procent av befolkningen i Sanpete County i Utah danskspråkig. Mormonledaren Brigham Young ville att de skulle börja tala engelska så fort som möjligt, och den officiella bilden är att danskarna, i likhet med andra språkgrupper i USA, snabbt assimilerades. Men var det verkligen så okomplicerat? Än i dag, 150 år senare, finns det spår av danskan i Utah.
Läs mer
- Språkkontakt 1/2014
Nina Martola, Leila Mattfolk, Caroline Sandström
När språk möts
Här startar vår nya artikelserie om språkkontakt. Den första delen beskriver hur och varför språkkontakt uppstår och vad den kan innebära för ett språk. I de följande delarna presenteras bland annat lånord i svenskan,...
Läs mer
- Artikel 1/2014
Robin Eriksson
Kan maskiner lära sig?
Artificiell intelligens har redan länge varit datavetenskapens heliga Graal – och en väsentlig indikator på intelligens är förmågan att lära sig, d.v.s. att tillgodogöra sig ny kunskap utifrån experiment eller något...
Läs mer
- Artikel 1/2014
Robin Eriksson
Vad finns det i bokstavssoppan?
Vad krävs för att ta fram ett nytt språkteknologiskt system? Ett till synes enkelt praktiskt kategoriseringsproblem illustrerar vilka utmaningar korpuslingvistiken kämpar med.
Läs mer
- Artikel 1/2014
Joakim Nivre
Borgmästaren äter pizza med bestick: Hur man lär datorn satsanalys
Hur lär man en dator att ta ut satsdelar med en hastighet av 10 000 meningar i sekunden? Detta är en utmaning för världens språkteknologer när företag som Google, Microsoft och Yahoo! vill analysera all text som finns på Internet. Lösningen består än så länge av snabba algoritmer, statistiska modeller och en god portion traditionell grammatik.
Läs mer
- Artikel 1/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Med jämna mellanrum anklagas finlandssvensk språkvård för att arbeta mot dialekter och naturligt talspråk. Språkvårdens inställning till finlandismer diskuteras också ibland. Att finlandismer av tradition har...
Läs mer
- Artikel 4/2013
Henrik Hu
Prickfritt
Gränserna saknar betydelse, nu ska ett namn ut i världen Namnen ska formas för smidig och snabb digitalsprutt på färden Tilltalet väljs för att passa för gammal och även för purung Skånska cementgjuteriet har tappat...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2013
Språkfrågor
En som promoveras Fråga: Hur böjs ordet promovend? Promovend, ’person som promoveras till doktor’, böjs promovenden, promovender. Den gamla latinska pluralböjningen promovendi rekommenderas inte längre. En egen gata...
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2013
Caroline Sandström
Tre uppsatser om genus
Nordlund 32. Gunlög Josefsson (red.)(2013): Perspektiv på genus. Vid Institutionen för nordiska språk vid Lunds universitet finns en tradition att publicera färska forskningsrön i skriftserien Nordlund. Serien...
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2013
Pia Westerberg
Språklig förvittring
Språklig förvittring Rapautuva kieli. Kirjoituksia vähemmistökielten kulumisesta ja kadosta. Red. Kimmo Granqvist & Päivi Rainò. Suomalaisen kirjallisuuden seuran toimituksia 1404. 254 sidor. Ett språk som är...
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2013
Charlotta af Hällström-Reijonen
Det nordiska Finland
Det nordiska Finland Larserik Häggman: Det nordiska Finland. Pohjola-Norden 2013. 85 sidor. I opinionsmätningar säger sig finländare vara mycket nordiska och efterlyser mer nordiskt samarbete. Men hur ser det nordiska...
Läs mer