Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 3/2014
Henrik Hu
Gårdagens blad
De singlar i luften i eldgult och rött och bildar en grann mosaik över jorden. Man tänker kanhända att löven har dött men då har man missat de finstilta orden. På lövet står noggrant och omsorgsfullt skrivet vad...
Läs mer
- Artikel 3/2014
Bianca Holmberg
Steka plättar eller grädda pannkakor?
I Svenskfinland gillar vi att steka plättar. De kan vara små och i så fall steker vi dem kanske i en plättpanna eller en plättlagg, medan de stora plättarna gärna steks i en stekpanna av gjutjärn. Om vi inte vill stå...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2014
Språkfrågor
Farlig sjukdom Fråga: Skrivs borrelios med stor eller liten bokstav? Liksom andra sjukdomsnamn, till exempel cancer och röda hund, skrivs även borrelios med liten bokstav. Stor bokstav används visserligen i...
Läs mer
- Brev till Språkbruk 3/2014
Finlandismer och sveticismer
I förra numret av Språkbruk skriver Riina Heikkilä om svenska lånord i sverigefinskan. Jag läste artikeln med intresse, men ritade också några frågetecken i marginalen. Det gäller terminologin. Det sägs att...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2014
Monica Äikäs
Har du alla chips i påsen?
Mats Carlbom: Fan och hans moster gör en pudel. Bokförlaget Langenskiöld 2014. 141 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2014
Folkmålsstudier
Folkmålsstudier 52, Helsingfors 2014. Red. Hanna Lehti-Eklund, Camilla Lindholm och Caroline Sandström. 179 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2014
Nina Martola
Skriv populärvetenskapligt
Birgita Klepke och Suzanne Rydell: Skriv populärvetenskapligt. Liber 2014. 144 sidor.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Mona Forsskåhl, Johanna Koivisto
Kristina Nikula in memoriam
Vid mitten av augusti nåddes vi av sorgebudet att professor emerita i nordiska språk vid Tammerfors universitet Kristina Nikula hade gått bort. Ett och ett halvt år tidigare hade hon insjuknat i en allvarlig sjukdom, och trots intensiv behandling gick hennes liv inte att rädda. Vår uppskattade kollega och vän blev 71 år gammal.
Läs mer
- Krönikan 3/2014
Åsa Mickwitz
Härligt, säger svensken!
Härligt! säger servitrisen när vi beställer in en sallad och pannkakor. Dottern insisterar på att påpeka för henne att det heter plättar, men jag ber henne låta bli. (Red. anm.: Läs om plättar och pannkakor >>) Vi...
Läs mer
- Noterat 3/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Hen i norskan
Det nya könsneutrala pronomenet hen, som diskuterats så mycket i svenska sammanhang de senaste åren, är nu på väg in också i norskan. Även formen hin förekommer, men norska Språkrådet menar att hen är att föredra,...
Läs mer
- Noterat 3/2014
Visst kan pojkar skriva!
Katharina Andersson har i en doktorsavhandling i pedagogik undersökt tioåriga pojkars skrivkompetens genom att beskriva, analysera och tolka 231 pojkars texter från det nationella provet i svenska i årskurs 3 år 2009,...
Läs mer
- Noterat 3/2014
Där vi en gång gått som lättläst
De första finlandssvenska lättlästa bearbetningarna någonsin har utkommit. I de lättlästa bearbetningarna, eller återberättade romanerna, har en annan författare återberättat en bok på ett enklare sätt. De är kortare...
Läs mer
- Noterat 3/2014
Terminologicentralen TSK 40 år
I år fyller Terminologicentralen TSK 40 år. Det uppmärksammas med ett jubileumsseminarium den 29 oktober 2014. Seminariets tema är Gemensamma begrepp till hands – TSK som förmedlare av terminologisk information i 40...
Läs mer
- Noterat 3/2014
Besök Språkbruk och Språkinstitutet på Helsingfors bokmässa
Kom och träffa Språkbruks redaktion och delta i vår tävling på Helsingfors bokmässa 23–26 oktober. Du kan också passa på att prenumerera på Språkbruk till extra lågt pris. Vi finns i montern för finlandssvenska...
Läs mer
- Noterat 3/2014
Pia Westerberg
Första läsambassadören
I Sverige har man haft en läsambassadör sedan 2011, och nu står Svenskfinland i tur. Modersmålsläraren och barnboksförfattaren Katarina von Numers-Ekman har utsetts till Svenskfinlands första läsambassadör. Till...
Läs mer
- Noterat 3/2014
Talko – korpus över den talade svenskan i Finland
Används ”kännykkä” för mobiltelefon i hela Svenskfinland? I vilken kontext förekommer ”till” som infinitivmärke? Använder yngre talare i östra Nyland supinumformen ”hö:ri” av verbet höra? Talspråkskorpusen Talko ger...
Läs mer
- Noterat 3/2014
Maria Rönnbacka
Dialektologer samlades i Mariehamn
Vart fjärde år samlas dialektforskare från hela Norden till konferens. Den 20–23 augusti 2014 gick den tionde nordiska dialektologkonferensen av stapeln i Mariehamn. Konferensen, som hade temat ideologi, identitet,...
Läs mer
- Artikel 3/2014
Sandra Haavisto
Modersmålsundervisningen i Sverige och Finland – några gymnasieelevers tankar
Att det undervisas på samma modersmål i två grannländer (svenskan är minoritetsspråk i Finland och majoritetsspråk i Sverige) är rätt unikt. Både Sverige och Finland är länder där i stort sett liknande kultur, förutsättningar och normer präglar ungdomskulturen, och därför anser jag att modersmålsundervisningen är intressant att titta närmare på. Eftersom skolämnet heter olika i de två länderna, svenska i Sverige och modersmål och litteratur i Finland, kommer jag i denna artikel att tala om modersmålsämnet svenska/modersmålsundervisningen som ett gemensamt begrepp för skolämnet.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Korta formuleringar ska det vara på Twitter
Det finns många sociala medier i dag. De har alla olika egenskaper och stil som kan ta en tid att lära sig. Att twittra rätt kan kännas överraskande svårt till en början.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Line Sandst
Urbane navne i Helsingfors og København
Den danska namnforskaren Line Sandst jämför här namnplaneringen i Köpenhamn och Helsingfors. Hon konstaterar en uppenbar skillnad i arbetet mellan den politiskt tillsatta nämnden i Köpenhamn och namnkommittén i Helsingfors vars medlemmar väljs utifrån deras vetenskapliga expertis.
Läs mer