Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Noterat 2/2014
Ann-Marie Ivars fick Blomska stipendiet
Svenska Akademien har beslutat tilldela Ann-Marie Ivars Blomska stipendiet på 50 000 kronor. Stipendiet utgår vartannat år ur en fond bildad 1945 av donationsmedel efter makarna Edward och Eva Blom och skall med den...
Läs mer
- Noterat 2/2014
Aleksina Puro får SLS pro gradu-pris
Svenska litteratursällskapet har på förslag av dess språkvetenskapliga nämnd tilldelat fil.mag. Aleksina Puro ett pris på 1 000 euro för bästa pro gradu-avhandling i svenska språket. Hennes avhandling har titeln...
Läs mer
- Noterat 2/2014
Bianca Holmberg
Prisutdelning på Språkrådsdagen
Den traditionella Språkrådsdagen arrangerades i Stockholm 8 maj. På Språkrådsdagen fick Lars Borin och Markus Forsberg Erik Wellanders pris för sitt arbete med språkbanken Korp. Tack vare Korp har det blivit mycket...
Läs mer
- Noterat 2/2014
Norsk grundlag i nya språkdräkter
Nu finns den norska grundlagen inte längre bara på bokmål, utan för första gången även på nynorska. Dessutom har grundlagen på bokmål moderniserats. Det norska stortinget godkände grundlagen i de nya språkdräkterna...
Läs mer
- Noterat 2/2014
Bianca Holmberg
Det danska teckenspråket officiellt erkänt
Sedan maj i år är det danska teckenspråket även formellt ett språk, likställt med danskan. Folketinget har bildat ett teckenspråksråd som verkar under Dansk sprognævn. Teckenspråksrådet ska bland annat utarbeta...
Läs mer
- Noterat 2/2014
Finlandssvenska bebyggelsenamn gratis på nätet
Den sedan länge slutsålda boken Finlandssvenska bebyggelsenamn (Lars Huldén, 2001) finns nu i digital version, för dator, datorplatta och smarttelefon. I verket finns information om närmare 3 000 ortnamn i Finland:...
Läs mer
- Noterat 2/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Svenskan i dagens samhälle
Den femtonde sammankomsten för konferensen Svenskan i Finland hölls vid Tammerfors universitet 8–9 maj. Temat för konferensen var Svenskan i dagens samhälle, ett ämne som behandlades både i plenarföredrag och i...
Läs mer
- Noterat 2/2014
Språkinstitutet twittrar
Sedan april finns Institutet för de inhemska språken på mikrobloggen Twitter med två konton, ett svenskt och ett finskt. Anna Maria Gustafsson, Charlotta af Hällström-Reijonen och Pia Westerberg twittrar på svenska....
Läs mer
- Artikel 2/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Finlandismer i fjortonde upplagan av SAOL
Jag har ägnat mig åt ett både utmanande och roligt arbete under det gångna året, nämligen att redigera och revidera listan på finlandismer som finns i Svenska Akademiens ordlista (SAOL). Svenska Akademien har i fråga om finlandismerna överlåtit uppdraget till Institutet för de inhemska språken. Så har de gjort också i tidigare upplagor.
Läs mer
- Krönikan 2/2014
Ted Forsström
Idio(ma)tiska uttryck
Att vara bra på engelska har jag alltid sett som en fjäder i hatten. Som barn lärde jag mig språket genom att envist titta på engelskspråkiga teveserier och filmer, och eftersom jag inte var född i farstun började jag...
Läs mer
- Artikel 2/2014
Monica Äikäs
Substantiv eller verb?
Som skribenter kan vi ibland välja om vi vill uttrycka ett visst innehåll med substantiv eller med verb. Bägge strategierna har sina för- och nackdelar. I denna artikel diskuterar Monica Äikäs användningen av...
Läs mer
- Artikel 2/2014
Riina Heikkilä
Hur kuppen blev en kopp – svenska lånord i finskan i Sverige
På samma sätt som finlandssvenskan påverkas av finskan, tar finskan i Sverige intryck av svenskan. Därför har ord som Systeemi uppstått, och ibland blir det riktigt tokigt, som när kunden hos frissan säger sig ha ett kastspö i huvudet.
Läs mer
- Artikel 2/2014
Lars Huldén
Om Tölö och andra namn på Töl-
Namnforskaren, professor emeritus Lars Huldén utreder i denna artikel etymologin till namnet Tölö i Helsingfors. Det kommer möjligen från personnamnet Thorgils, men vem denne Thorgils var, får vi tyvärr aldrig reda på.
Läs mer
- Artikel 2/2014
Mona Forsskåhl
De unga förändrar språket – eller gör de?
Ett levande språk förändras! Förändringsprocessen ackompanjeras i regel av äldre generationers bekymmer för att språket degenererar. I en finlandssvensk kontext kopplas bekymret för de ungas dåliga språk ofta till finlandssvenskans trängda position som minoritetsspråk.
Läs mer
- Språkkontakt 2/2014
Nina Martola, Leila Mattfolk, Caroline Sandström
Lånat och ärvt i svenskan
I första delen av artikelserien Språkkontakt (Språkbruk 1/2014) beskrevs hur och varför språkkontakt uppstår och vad den kan innebära för ett språk. I denna del presenteras lånord i svenskan. I de följande delarna kommer bland annat svenska lån i finskan och lån i de svenska dialekterna i Finland att diskuteras.
Läs mer
- Artikel 2/2014
Anna-Lena Laurén fick Hugo Bergroth-priset
Hufvudstadsbladets Moskvakorrespondent Anna-Lena Laurén fick årets Hugo Bergroth-pris. I prismotiveringen står det bland annat att hon ”med en genuin kunskap om sitt område kombinerad med en osviklig känsla för sitt...
Läs mer
- Artikel 2/2014
Bianca Holmberg
Språkvårdsdagen synade det goda språket
Ett gott språk lönar sig – oavsett om man vill övertyga massorna, göra sig förstådd som myndighet eller få goda betyg i studentskrivningarna. Men ett gott språk är inte likadant i alla situationer. På Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag synades språket ur många vinklar.
Läs mer
- Artikel 2/2014
Lieselott Nordman
Exakthet är nummer ett — Nya författningsöversättares syn på översättning av juridisk text
Författningsöversättning är krävande. Den färdiga översättningen ska nå upp till juridikens krav på tradition, exakthet och genrekonsekvens. Samtidigt ska texten tåla språklig granskning. Helst ska den dessutom följa språkvårdens krav på begriplighet. Det blir många bollar att hålla i luften för författningsöversättaren. Hur upplever översättare som precis avslutat en utbildning för författningsöversättare dessa krav och utmaningar?
Läs mer
- Artikel 2/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Jag upplever diskussionen om den obligatoriska svenskundervisningen i de finska skolorna som mycket olustig. En av orsakerna till det är att många som uttalar sig inte alls har skolelevernas eller språkundervisningens...
Läs mer
- Artikel 1/2014
Henrik Hu
Om synonymer
Inuiternas drösvis med termer som beskriver vad vi kallar snö är en mångfald i språket som värmer, men står synonymer i kö? Det finns massor av ord för begären, ord för lycka och stormar och rött, men det brister i...
Läs mer