Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Krönikan 2/2014
Ted Forsström
Idio(ma)tiska uttryck
Att vara bra på engelska har jag alltid sett som en fjäder i hatten. Som barn lärde jag mig språket genom att envist titta på engelskspråkiga teveserier och filmer, och eftersom jag inte var född i farstun började jag...
Läs mer
- Artikel 2/2014
Monica Äikäs
Substantiv eller verb?
Som skribenter kan vi ibland välja om vi vill uttrycka ett visst innehåll med substantiv eller med verb. Bägge strategierna har sina för- och nackdelar. I denna artikel diskuterar Monica Äikäs användningen av...
Läs mer
- Artikel 2/2014
Riina Heikkilä
Hur kuppen blev en kopp – svenska lånord i finskan i Sverige
På samma sätt som finlandssvenskan påverkas av finskan, tar finskan i Sverige intryck av svenskan. Därför har ord som Systeemi uppstått, och ibland blir det riktigt tokigt, som när kunden hos frissan säger sig ha ett kastspö i huvudet.
Läs mer
- Artikel 2/2014
Lars Huldén
Om Tölö och andra namn på Töl-
Namnforskaren, professor emeritus Lars Huldén utreder i denna artikel etymologin till namnet Tölö i Helsingfors. Det kommer möjligen från personnamnet Thorgils, men vem denne Thorgils var, får vi tyvärr aldrig reda på.
Läs mer
- Artikel 2/2014
Mona Forsskåhl
De unga förändrar språket – eller gör de?
Ett levande språk förändras! Förändringsprocessen ackompanjeras i regel av äldre generationers bekymmer för att språket degenererar. I en finlandssvensk kontext kopplas bekymret för de ungas dåliga språk ofta till finlandssvenskans trängda position som minoritetsspråk.
Läs mer
- Språkkontakt 2/2014
Nina Martola, Leila Mattfolk, Caroline Sandström
Lånat och ärvt i svenskan
I första delen av artikelserien Språkkontakt (Språkbruk 1/2014) beskrevs hur och varför språkkontakt uppstår och vad den kan innebära för ett språk. I denna del presenteras lånord i svenskan. I de följande delarna kommer bland annat svenska lån i finskan och lån i de svenska dialekterna i Finland att diskuteras.
Läs mer
- Artikel 2/2014
Anna-Lena Laurén fick Hugo Bergroth-priset
Hufvudstadsbladets Moskvakorrespondent Anna-Lena Laurén fick årets Hugo Bergroth-pris. I prismotiveringen står det bland annat att hon ”med en genuin kunskap om sitt område kombinerad med en osviklig känsla för sitt...
Läs mer
- Artikel 2/2014
Bianca Holmberg
Språkvårdsdagen synade det goda språket
Ett gott språk lönar sig – oavsett om man vill övertyga massorna, göra sig förstådd som myndighet eller få goda betyg i studentskrivningarna. Men ett gott språk är inte likadant i alla situationer. På Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag synades språket ur många vinklar.
Läs mer
- Artikel 2/2014
Lieselott Nordman
Exakthet är nummer ett — Nya författningsöversättares syn på översättning av juridisk text
Författningsöversättning är krävande. Den färdiga översättningen ska nå upp till juridikens krav på tradition, exakthet och genrekonsekvens. Samtidigt ska texten tåla språklig granskning. Helst ska den dessutom följa språkvårdens krav på begriplighet. Det blir många bollar att hålla i luften för författningsöversättaren. Hur upplever översättare som precis avslutat en utbildning för författningsöversättare dessa krav och utmaningar?
Läs mer
- Artikel 2/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Jag upplever diskussionen om den obligatoriska svenskundervisningen i de finska skolorna som mycket olustig. En av orsakerna till det är att många som uttalar sig inte alls har skolelevernas eller språkundervisningens...
Läs mer
- Artikel 1/2014
Henrik Hu
Om synonymer
Inuiternas drösvis med termer som beskriver vad vi kallar snö är en mångfald i språket som värmer, men står synonymer i kö? Det finns massor av ord för begären, ord för lycka och stormar och rött, men det brister i...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2014
Monica Äikäs
Språkfrågor
Ministerier Fråga: Ska namn på ministerier skrivas med stor eller liten bokstav? Namn på centrala myndigheter och offentliga organ som verkar i hela landet skrivs med stor bokstav i allmänspråket. Det gäller...
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2014
Urbana namn
Namn i stadsmiljö. Handlingar från NORNA:s 42 symposium i Helsingfors den 10–12 november 2011. Red. Leila Mattfolk, Maria Vidberg och Pamela Gustavsson. Institutet för de inhemska språken – Skrifter 7; NORNA-rapporter 90. 2013.
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Norrmän är mindre toleranta än vi tror
Øystein A. Vangsnes: Språklek toleranse i Noreg – Norge, för faen! Det Norske Samlaget, 2013. 102 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2014
Monica Äikäs
Grammatik med drakinslag
Jessica Eriksson, Camilla Grönvall och Annelie Johansson: Grammatik i teori och lärande praktik. Från förskoleklass till åk 3. Columbus förlag. 247 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Etiska frågor i ordboksarbete
Hyvä sanakirja. Tieteellisiä, käytännöllisiä ja eettisiä näkökulmia leksikografiaan. Red. Laura Tyysteri och Kaisa Lehtosalo. Turun yliopiston suomen kielen ja suomalais-ugrilaisen kielentutkimuksen oppiaineen julkaisuja 3. 212 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2014
Barbro Wiik
Inte bara skam utan även stolthet
Helena Palmén: Identitet i samspråk. Kodväxling till standardvarietet som risk och resurs i östnyländska samtal på dialekt. Nordica. Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet 2014. 233 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2014
Nina Martola
Lilla åländska ordboken
Ralf Svenblad: Lilla åländska ordboken. PQR-kultur 2013. 143 sidor.
Läs mer
- Artikel 1/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Översättare utbildas i Neapel
Det är inte bara i Sverige och Finland som man kan läsa svenska på universitetsnivå. Man kan läsa svenska på inte mindre än 228 universitet i världen, och ett av dem är i Neapel. På Università degli studi di Napoli...
Läs mer
- Krönikan 1/2014
Alf Rehn
Makten och managementiskan
Management – bara ordet. Ett mångdubbelt lånat ord, först från italienskans maneggiare (från latinets manus) till franskans mesnagement som blev ménagement som blev engelskans management. I dag, ett ord som man en...
Läs mer