Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Aktuell litteratur 2/2014
Bianca Holmberg
Lättillgängligt om tillgänglighet
Åsa Gustafsson: 10 tips för tillgänglighet. Hur er organisation blir mer lättillgänglig för personer med funktionsnedsättning. SFS och Sensus 2013. 113 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2014
Bianca Holmberg
Snacka snyggt
Elaine Eksvärd: Snacka snyggt. Den stora boken om modern retorik. Norstedts 2014. 287 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2014
Robin Valtiala
Skönt att slippa normativiteten
Julia Tidigs: Att skriva sig över språkgränserna. Flerspråkighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa. Åbo Akademis förlag 2014. 348 sidor.
Läs mer
- Noterat 2/2014
Finlandssvenska teckenspråket allvarligt hotat
Det finlandssvenska teckenspråket har upptagits i iSLanDS (International Institute for Sign Languages & Deaf Studies, University of Central Lancashire) projektdatabas över hotade teckenspråk. Det finlandssvenska...
Läs mer
- Noterat 2/2014
Val av pronomen avslöjar värderingar
Jag är bäst, vi är bra och de är dåliga. Hur personliga pronomen används i språket avslöjar människors attityder både om sig själva och andra, samt fördomar om kvinnor och män. Det visar en ny avhandling i...
Läs mer
- Noterat 2/2014
Ann-Marie Ivars fick Blomska stipendiet
Svenska Akademien har beslutat tilldela Ann-Marie Ivars Blomska stipendiet på 50 000 kronor. Stipendiet utgår vartannat år ur en fond bildad 1945 av donationsmedel efter makarna Edward och Eva Blom och skall med den...
Läs mer
- Noterat 2/2014
Aleksina Puro får SLS pro gradu-pris
Svenska litteratursällskapet har på förslag av dess språkvetenskapliga nämnd tilldelat fil.mag. Aleksina Puro ett pris på 1 000 euro för bästa pro gradu-avhandling i svenska språket. Hennes avhandling har titeln...
Läs mer
- Noterat 2/2014
Bianca Holmberg
Prisutdelning på Språkrådsdagen
Den traditionella Språkrådsdagen arrangerades i Stockholm 8 maj. På Språkrådsdagen fick Lars Borin och Markus Forsberg Erik Wellanders pris för sitt arbete med språkbanken Korp. Tack vare Korp har det blivit mycket...
Läs mer
- Noterat 2/2014
Norsk grundlag i nya språkdräkter
Nu finns den norska grundlagen inte längre bara på bokmål, utan för första gången även på nynorska. Dessutom har grundlagen på bokmål moderniserats. Det norska stortinget godkände grundlagen i de nya språkdräkterna...
Läs mer
- Noterat 2/2014
Bianca Holmberg
Det danska teckenspråket officiellt erkänt
Sedan maj i år är det danska teckenspråket även formellt ett språk, likställt med danskan. Folketinget har bildat ett teckenspråksråd som verkar under Dansk sprognævn. Teckenspråksrådet ska bland annat utarbeta...
Läs mer
- Noterat 2/2014
Finlandssvenska bebyggelsenamn gratis på nätet
Den sedan länge slutsålda boken Finlandssvenska bebyggelsenamn (Lars Huldén, 2001) finns nu i digital version, för dator, datorplatta och smarttelefon. I verket finns information om närmare 3 000 ortnamn i Finland:...
Läs mer
- Noterat 2/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Svenskan i dagens samhälle
Den femtonde sammankomsten för konferensen Svenskan i Finland hölls vid Tammerfors universitet 8–9 maj. Temat för konferensen var Svenskan i dagens samhälle, ett ämne som behandlades både i plenarföredrag och i...
Läs mer
- Noterat 2/2014
Språkinstitutet twittrar
Sedan april finns Institutet för de inhemska språken på mikrobloggen Twitter med två konton, ett svenskt och ett finskt. Anna Maria Gustafsson, Charlotta af Hällström-Reijonen och Pia Westerberg twittrar på svenska....
Läs mer
- Artikel 2/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Finlandismer i fjortonde upplagan av SAOL
Jag har ägnat mig åt ett både utmanande och roligt arbete under det gångna året, nämligen att redigera och revidera listan på finlandismer som finns i Svenska Akademiens ordlista (SAOL). Svenska Akademien har i fråga om finlandismerna överlåtit uppdraget till Institutet för de inhemska språken. Så har de gjort också i tidigare upplagor.
Läs mer
- Krönikan 2/2014
Ted Forsström
Idio(ma)tiska uttryck
Att vara bra på engelska har jag alltid sett som en fjäder i hatten. Som barn lärde jag mig språket genom att envist titta på engelskspråkiga teveserier och filmer, och eftersom jag inte var född i farstun började jag...
Läs mer
- Artikel 2/2014
Monica Äikäs
Substantiv eller verb?
Som skribenter kan vi ibland välja om vi vill uttrycka ett visst innehåll med substantiv eller med verb. Bägge strategierna har sina för- och nackdelar. I denna artikel diskuterar Monica Äikäs användningen av...
Läs mer
- Artikel 2/2014
Riina Heikkilä
Hur kuppen blev en kopp – svenska lånord i finskan i Sverige
På samma sätt som finlandssvenskan påverkas av finskan, tar finskan i Sverige intryck av svenskan. Därför har ord som Systeemi uppstått, och ibland blir det riktigt tokigt, som när kunden hos frissan säger sig ha ett kastspö i huvudet.
Läs mer
- Artikel 2/2014
Lars Huldén
Om Tölö och andra namn på Töl-
Namnforskaren, professor emeritus Lars Huldén utreder i denna artikel etymologin till namnet Tölö i Helsingfors. Det kommer möjligen från personnamnet Thorgils, men vem denne Thorgils var, får vi tyvärr aldrig reda på.
Läs mer
- Artikel 2/2014
Mona Forsskåhl
De unga förändrar språket – eller gör de?
Ett levande språk förändras! Förändringsprocessen ackompanjeras i regel av äldre generationers bekymmer för att språket degenererar. I en finlandssvensk kontext kopplas bekymret för de ungas dåliga språk ofta till finlandssvenskans trängda position som minoritetsspråk.
Läs mer
- Språkkontakt 2/2014
Nina Martola, Leila Mattfolk, Caroline Sandström
Lånat och ärvt i svenskan
I första delen av artikelserien Språkkontakt (Språkbruk 1/2014) beskrevs hur och varför språkkontakt uppstår och vad den kan innebära för ett språk. I denna del presenteras lånord i svenskan. I de följande delarna kommer bland annat svenska lån i finskan och lån i de svenska dialekterna i Finland att diskuteras.
Läs mer