Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Aktuell litteratur 4/2013
Nina Martola
Tidskriften Nordiska Språk
Tidskriften Nordiska Språk Tidskriften Nordiska Språk. Artiklar, smärre bidrag och recensioner 2001–2010. Red. Harry Lönnroth, Nina Pilke & Paula Rossi. Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 301....
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2013
Monica Äikäs
Mångsidigt om översättning och tolkning
Mångsidigt om översättning och tolkning Från ett språk till ett annat. Om översättning och tolkning. Norstedts 2013. 268 sidor. Från ett språk till ett annat heter en ny studie om översättning och tolkning, utgiven av...
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2013
Marianne Nordman
Parallellspråk och domän i nordiskt perspektiv
Parallellspråk och domän i nordiskt perspektiv Sigur∂ur Jónsson, Christer Laurén, Johan Myking & Heribert Picht: Parallellspråk og domene Parallelsprog og domæne Parallellspråk och domän Samhli∂a mál og umdæmi...
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2013
Nina Martola
MOT-ordböcker för smarttelefon
MOT-ordböcker för smarttelefon www.kielikone.fi/fi/MOTMobile www.kielikone.fi/fi/Tuotteet/Sanakirjat/ Ordboksmarknaden i Finland har genomgått stora förändringar på senare år. Företaget Kielikone som står bakom de så...
Läs mer
- Krönikan 4/2013
Sven-Erik Klinkmann
Krönikan
Stereotyper Stereotyper har förföljt mig ganska länge nu, kanske ända sedan jag började studera folkloristik i början på 1990-talet, egentligen. Det känns som om jag inte skulle bli fri från dem på ett bra tag heller,...
Läs mer
- Artikel 4/2013
Anna Maria Gustafsson
Framtiden ljus för språkexperten
Vi finlandssvenskar lever på sätt och vis i en översatt verklighet. Så gott som alla offentliga svenska texter vi möter i vårt eget samhälle är översatta från finska, eller så bygger de på en finsk förlaga. Jag avser...
Läs mer
- Noterat 4/2013
Samiska språkbon får understöd
Samiska språkbon får understöd Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat Sametinget 150 000 euro för utveckling av språkboverksamhet utanför samernas hembygdsområde. Ett språkbo är en vårdplats för barn som...
Läs mer
- Noterat 4/2013
Klasstandem
Klasstandem Webbplatsen www.klasstandem.com är en ny webbplats som riktar sig till alla som är intresserade av klasstandem som metod i språkundervisningen i skolkontext. På webbplatsen finns information om klasstandem...
Läs mer
- Noterat 4/2013
Pia Westerberg
Norden i skolan
Språkbruk har tidigare berättat om att de nordiska skoleleverna börjar få allt svårare att förstå varandra språkligt. För att råda bot på detta har det nu grundats en gratis undervisningsplattform vars avsikt är att...
Läs mer
- Noterat 4/2013
Charlotta af Hällström-Reijonen
Hen i finlandssvenska skolböcker
Schildts & Söderströms går mer aktivt in för användningen av hen i sina läromedel. Minna Levälahti, som arbetar som språkvårdare på förlaget berättar att redaktörerna under det senaste året diskuterat användningen av...
Läs mer
- Noterat 4/2013
Stora nedskärningar på Institutet för språk och folkminnen
I Språkbruk 2/2013 skrev vi att Institutet för språk och folkminnen (SOFI) tvingas spara, troligen genom att lägga ned avdelningarna i Lund och Umeå. Institutet har haft ett så kallat strukturellt budgetsunderskott (i...
Läs mer
- Noterat 4/2013
Charlotta af Hällström-Reijonen
Flerspråkig resursbassäng
Sofie Henricson disputerade den 5 oktober vid Helsingfors universitet på avhandlingen Svenska i finsk miljö. Interaktion, grammatik och flerspråkighet i samtal på svenska språköar i Finland. Opponent vid disputationen...
Läs mer
- Noterat 4/2013
Charlotta af Hällström-Reijonen
JO underkänner namnet ELY-centralen
Riksdagens justitieombudsman Petri Jääskeläinen anser att användningen av förkortningen ELY-central för närings-, trafik- och miljöcentralerna ”inte är förenligt med kraven på jämlikt bemötande av landets finsk- och...
Läs mer
- Noterat 4/2013
Klarspråk 2013
Nordisk klarspråkskonferens ordnades för sjunde gången och denna gång i Helsingfors. Temat för konferensen var Myndighetstexter ur medborgarperspektiv, och i programmet deltog språkexperter från Danmark, Finland,...
Läs mer
- Språkprofilen 4/2013
Erik Sandström
Pionjär och eldsjäl startade skola
Karin Ihalainen är den drivande kraften bakom Svenska skolan i Lahtis, som växer så det knakar. Kring skolan byggs en ny svenskspråkig identitet upp i en omgivning som tidigare var helt finskspråkig. ”Vi är det svenska språkets och den svenska kulturens ambassadörer” säger Ihalainen.
Läs mer
- Artikel 4/2013
Maja Skanding
På språkreise i Skavlandinavia
Skandinavisk språkanpassning sker hos Maja Skanding på fem olika nivåer. Maja Skanding väljer beroende på sammanhanget mellan sin Bergendialekt, bokmål, svorsk, svenska med norskt uttal och finlandssvenska. Nordboere...
Läs mer
- Artikel 4/2013
Enikö Marton, László Vincze
Hur öka användningen av svenska hos finskspråkiga?
Det finns mycket som påverkar vilket språk svensk- och finskspråkiga använder när de kommunicerar med varandra. En viktig faktor är den respons svenskspråkiga ger finskspråkiga. Positiva kommentarer gör att finskspråkiga hellre använder svenska, medan negativ kritik föga förvånande gör att svenskan inte används som verktyg för mellangruppskommunikation.
Läs mer
- Artikel 4/2013
Pamela Granskog
Päivä på svenska i Brändö gymnasium
Svenska dagen får inte vara exkluderande. Nej, den dagen ska präglas av öppenhet och inbjuda till delaktighet. Det lärde jag mig den 6 november 2013.
Läs mer
- Artikel 4/2013
Leila Malmefjäll
Elever får smak för svenskan på nytt nordiskt café
Diskussionen om finskspråkiga elevers svenskundervisning i Finland har mestadels haft ett negativt fokus. Fördelarna med att kunna svenska har hamnat i skymundan. På Kulturkontakt Nord bestämde man sig för att göra något som belyser saken ur en positiv synvinkel. Man bjöd in finskspråkiga högstadieungdomar för att erbjuda dem en ledig miljö att tala svenska i och för att göra dem bekanta med Norden.
Läs mer
- Artikel 4/2013
Eeva-Liisa Nyqvist
En vandring i djungeln kallad species
Läromedlen i svenska för finska skolelever borde bygga mer på det verkliga språkbruket: bestämd form singularis är i det verkliga språkbruket vanligare än obestämd form singularis, eftersom kommunikationen vanligen handlar om bekanta saker och företeelser. Därför borde man lära ut bestämd form först. De regler som inlärare får i skolgrammatikor är bara delvis fungerande och grammatikövningarna är ofta alltför mekaniska.
Läs mer