Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Noterat 4/2013
Klasstandem
Webbplatsen www.klasstandem.com är en ny webbplats som riktar sig till alla som är intresserade av klasstandem som metod i språkundervisningen i skolkontext. På webbplatsen finns information om klasstandem som...
Läs mer
- Noterat 4/2013
Pia Westerberg
Norden i skolan
Språkbruk har tidigare berättat om att de nordiska skoleleverna börjar få allt svårare att förstå varandra språkligt. För att råda bot på detta har det nu grundats en gratis undervisningsplattform vars avsikt är att...
Läs mer
- Noterat 4/2013
Charlotta af Hällström-Reijonen
Hen i finlandssvenska skolböcker
Schildts & Söderströms går mer aktivt in för användningen av hen i sina läromedel. Minna Levälahti, som arbetar som språkvårdare på förlaget berättar att redaktörerna under det senaste året diskuterat användningen av...
Läs mer
- Noterat 4/2013
Stora nedskärningar på Institutet för språk och folkminnen
I Språkbruk 2/2013 skrev vi att Institutet för språk och folkminnen (SOFI) tvingas spara, troligen genom att lägga ned avdelningarna i Lund och Umeå. Institutet har haft ett så kallat strukturellt budgetsunderskott (i...
Läs mer
- Noterat 4/2013
Charlotta af Hällström-Reijonen
Flerspråkig resursbassäng
Sofie Henricson disputerade den 5 oktober vid Helsingfors universitet på avhandlingen Svenska i finsk miljö. Interaktion, grammatik och flerspråkighet i samtal på svenska språköar i Finland. Opponent vid disputationen...
Läs mer
- Noterat 4/2013
Charlotta af Hällström-Reijonen
JO underkänner namnet ELY-centralen
Riksdagens justitieombudsman Petri Jääskeläinen anser att användningen av förkortningen ELY-central för närings-, trafik- och miljöcentralerna ”inte är förenligt med kraven på jämlikt bemötande av landets finsk- och...
Läs mer
- Noterat 4/2013
Klarspråk 2013
Nordisk klarspråkskonferens ordnades för sjunde gången och denna gång i Helsingfors. Temat för konferensen var Myndighetstexter ur medborgarperspektiv, och i programmet deltog språkexperter från Danmark, Finland,...
Läs mer
- Språkprofilen 4/2013
Erik Sandström
Pionjär och eldsjäl startade skola
Karin Ihalainen är den drivande kraften bakom Svenska skolan i Lahtis, som växer så det knakar. Kring skolan byggs en ny svenskspråkig identitet upp i en omgivning som tidigare var helt finskspråkig. ”Vi är det svenska språkets och den svenska kulturens ambassadörer” säger Ihalainen.
Läs mer
- Artikel 4/2013
Maja Skanding
På språkreise i Skavlandinavia
Skandinavisk språkanpassning sker hos Maja Skanding på fem olika nivåer. Maja Skanding väljer beroende på sammanhanget mellan sin Bergendialekt, bokmål, svorsk, svenska med norskt uttal och finlandssvenska.
Läs mer
- Artikel 4/2013
Enikö Marton, László Vincze
Hur öka användningen av svenska hos finskspråkiga?
Det finns mycket som påverkar vilket språk svensk- och finskspråkiga använder när de kommunicerar med varandra. En viktig faktor är den respons svenskspråkiga ger finskspråkiga. Positiva kommentarer gör att finskspråkiga hellre använder svenska, medan negativ kritik föga förvånande gör att svenskan inte används som verktyg för mellangruppskommunikation.
Läs mer
- Artikel 4/2013
Pamela Granskog
Päivä på svenska i Brändö gymnasium
Svenska dagen får inte vara exkluderande. Nej, den dagen ska präglas av öppenhet och inbjuda till delaktighet. Det lärde jag mig den 6 november 2013.
Läs mer
- Artikel 4/2013
Leila Malmefjäll
Elever får smak för svenskan på nytt nordiskt café
Diskussionen om finskspråkiga elevers svenskundervisning i Finland har mestadels haft ett negativt fokus. Fördelarna med att kunna svenska har hamnat i skymundan. På Kulturkontakt Nord bestämde man sig för att göra något som belyser saken ur en positiv synvinkel. Man bjöd in finskspråkiga högstadieungdomar för att erbjuda dem en ledig miljö att tala svenska i och för att göra dem bekanta med Norden.
Läs mer
- Artikel 4/2013
Eeva-Liisa Nyqvist
En vandring i djungeln kallad species
Läromedlen i svenska för finska skolelever borde bygga mer på det verkliga språkbruket: bestämd form singularis är i det verkliga språkbruket vanligare än obestämd form singularis, eftersom kommunikationen vanligen handlar om bekanta saker och företeelser. Därför borde man lära ut bestämd form först. De regler som inlärare får i skolgrammatikor är bara delvis fungerande och grammatikövningarna är ofta alltför mekaniska.
Läs mer
- Artikel 4/2013
Monica Äikäs
Referensbindning
De mekanismer som används för att ange samband mellan satser och meningar i en text brukar kallas för textbindning. Ofta talar man om tre grundläggande slag av textbindning, nämligen referensbindning, konnektivbindning och tematisk bindning. Konnektivbindningen och den tematiska bindningen har jag behandlat i tidigare artiklar i Språkbruk. Denna artikel ska jag ägna referensbindningen.
Läs mer
- Artikel 4/2013
Jannika Lassus
Översättaren år 2012
De svenska texterna i Finland är oftast översättningar, detta gäller i synnerhet offentlig information. Men vem översätter de finska texterna till svenska?
Läs mer
- Artikel 4/2013
Liselotte Forsman, Anna Slotte-Lüttge
Språkstödsmentorn stärker svenskan i skolan
Modersmålslärarna i vår finlandssvenska skola har en central roll för svenskan i skolan, men det är inte meningen att de ensamma ska bära hela ansvaret. Det är viktigt att hela lärarkollegiet engageras, och genom att ha språkstödsmentorer i skolan kan språket medvetandegöras mer än tidigare.
Läs mer
- Ledare 4/2013
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
På ett seminarium på Svenska litteratursällskapet i slutet av oktober diskuterades vetenskapliga och populärvetenskapliga tidskrifter och deras roll i samhället. Språkbruk var representerad på seminariet, i likhet med...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2013
Språkfrågor
Pilotprojekt Fråga: Är det korrekt att använda pilotera som motsvarighet till finskans pilotoida, alltså i betydelsen ’genomföra ett pilotprojekt’? I Finland används pilotera i någon mån i den betydelse du nämner, men...
Läs mer
- Artikel 3/2013
Martina Ollas
Pradajerskan är borta men gammalpigan lever kvar
Att det finns skillnader mellan rikssvenskan och finlandssvenskan är något man redan länge varit medveten om. Skillnader finns i hur svenskan både talas och skrivs och gäller t.ex. uttal, uttryck, meningsbyggnad och ordförråd. En särskild kategori av ord och uttryck som bidrar till att finlandssvenskan är olik rikssvenskan är finlandismerna, dvs. ord eller uttryck som används endast i finlandssvenskan, eller som används i en annan betydelse än i Sverige.
Läs mer
- Artikel 3/2013
Monica Äikäs
En text är en väv av samband – om tema och rema i översatt text
Det är inte likgiltigt i vilken ordning informationen tas upp i en sats eller mening, eftersom ordningsföljden påverkar begripligheten. Monica Äikäs har tidigare skrivit om tema och rema i översatt text (Språkbruk 4/2011). Här vidareutvecklar hon ämnet. Texten baserar sig delvis på ett föredrag på Kommunförbundets översättarseminarium i Åbo i april 2012.
Läs mer