Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Noterat 3/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Hen i norskan
Det nya könsneutrala pronomenet hen, som diskuterats så mycket i svenska sammanhang de senaste åren, är nu på väg in också i norskan. Även formen hin förekommer, men norska Språkrådet menar att hen är att föredra,...
Läs mer
- Noterat 3/2014
Visst kan pojkar skriva!
Katharina Andersson har i en doktorsavhandling i pedagogik undersökt tioåriga pojkars skrivkompetens genom att beskriva, analysera och tolka 231 pojkars texter från det nationella provet i svenska i årskurs 3 år 2009,...
Läs mer
- Noterat 3/2014
Där vi en gång gått som lättläst
De första finlandssvenska lättlästa bearbetningarna någonsin har utkommit. I de lättlästa bearbetningarna, eller återberättade romanerna, har en annan författare återberättat en bok på ett enklare sätt. De är kortare...
Läs mer
- Noterat 3/2014
Terminologicentralen TSK 40 år
I år fyller Terminologicentralen TSK 40 år. Det uppmärksammas med ett jubileumsseminarium den 29 oktober 2014. Seminariets tema är Gemensamma begrepp till hands – TSK som förmedlare av terminologisk information i 40...
Läs mer
- Noterat 3/2014
Besök Språkbruk och Språkinstitutet på Helsingfors bokmässa
Kom och träffa Språkbruks redaktion och delta i vår tävling på Helsingfors bokmässa 23–26 oktober. Du kan också passa på att prenumerera på Språkbruk till extra lågt pris. Vi finns i montern för finlandssvenska...
Läs mer
- Noterat 3/2014
Pia Westerberg
Första läsambassadören
I Sverige har man haft en läsambassadör sedan 2011, och nu står Svenskfinland i tur. Modersmålsläraren och barnboksförfattaren Katarina von Numers-Ekman har utsetts till Svenskfinlands första läsambassadör. Till...
Läs mer
- Noterat 3/2014
Talko – korpus över den talade svenskan i Finland
Används ”kännykkä” för mobiltelefon i hela Svenskfinland? I vilken kontext förekommer ”till” som infinitivmärke? Använder yngre talare i östra Nyland supinumformen ”hö:ri” av verbet höra? Talspråkskorpusen Talko ger...
Läs mer
- Noterat 3/2014
Maria Rönnbacka
Dialektologer samlades i Mariehamn
Vart fjärde år samlas dialektforskare från hela Norden till konferens. Den 20–23 augusti 2014 gick den tionde nordiska dialektologkonferensen av stapeln i Mariehamn. Konferensen, som hade temat ideologi, identitet,...
Läs mer
- Artikel 3/2014
Sandra Haavisto
Modersmålsundervisningen i Sverige och Finland – några gymnasieelevers tankar
Att det undervisas på samma modersmål i två grannländer (svenskan är minoritetsspråk i Finland och majoritetsspråk i Sverige) är rätt unikt. Både Sverige och Finland är länder där i stort sett liknande kultur, förutsättningar och normer präglar ungdomskulturen, och därför anser jag att modersmålsundervisningen är intressant att titta närmare på. Eftersom skolämnet heter olika i de två länderna, svenska i Sverige och modersmål och litteratur i Finland, kommer jag i denna artikel att tala om modersmålsämnet svenska/modersmålsundervisningen som ett gemensamt begrepp för skolämnet.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Charlotta af Hällström-Reijonen
Korta formuleringar ska det vara på Twitter
Det finns många sociala medier i dag. De har alla olika egenskaper och stil som kan ta en tid att lära sig. Att twittra rätt kan kännas överraskande svårt till en början.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Line Sandst
Urbane navne i Helsingfors og København
Den danska namnforskaren Line Sandst jämför här namnplaneringen i Köpenhamn och Helsingfors. Hon konstaterar en uppenbar skillnad i arbetet mellan den politiskt tillsatta nämnden i Köpenhamn och namnkommittén i Helsingfors vars medlemmar väljs utifrån deras vetenskapliga expertis.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Otto Eklund
Utan ð kan ingen leva! Avståndet mellan skriven och talad färöiska
I artikeln diskuteras rättstavningsreglerna i färöiskan ur ett inlärarperspektiv och de utmaningar som uppstår på grund av den stora skillnaden mellan skrift och i tal i färöiskan.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Monica Äikäs
Lite snö på spåret: om ord och betydelser
Språkbruket är en outtömlig källa till iakttagelser av olika slag. Monica Äikäs botaniserar bland betydelser i svenskan.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Louise Holmer
Jämställdhet i ordlistan?
Våren 2015 utkommer den efterlängtade, fjortonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Ordlistan är en tidsspegel och berättar en hel del om det samhälle vi lever i. Redaktionsmedlemmen Louise Holmer redogör för vad man gjort för att modernisera ordförrådet i SAOL.
Läs mer
- Språkkontakt 3/2014
Eino Koponen
Ruotsin kielen vaikutuksesta suomen kieleen
Ruotsalaisten ja suomalaisten kielelliset esi-isät ovat olleet tiiviissä yhteydessä toisiinsa jo paljon ennen kuin nykyisin ruotsiksi ja suomeksi nimittämämme kielet ovat syntyneetkään. Jo tuhansia vuosia sitten...
Läs mer
- Språkkontakt 3/2014
Eino Koponen
Om svenskans inverkan på finskan
I den tredje delen av artikelserien diskuterar Eino Koponen de svenska lånorden i finskan. Första delen handlade om vad språkkontakt innebär, och i förra numret av Språkbruk presenterades lånord i svenskan. I nästa...
Läs mer
- Språkprofilen 3/2014
Bianca Holmberg
Genom språket lär man sig om verkligheten
Mikael Reuter har ett mer än fyrtioårigt perspektiv på finlandssvensk språkvård. Han berömmer det arbete som språkvården gör i dag och ser optimistiskt på finlandssvenskans framtid, även om en del saker aldrig verkar gå hem bland de finlandssvenska språkbrukarna.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Kjell Herberts
På fotosafari i det lingvistiska landskapet
Den traditionella finsk-svenska skyltningen i Finland har på många håll ersatts av en ny finsk-engelsk skyltning. Kjell Herberts ger sig ut på en expedition, och resultaten från den säger rätt mycket om vårt språkliga landskap idag.
Läs mer
- Artikel 3/2014
Satya Brink
Ensure the Future Success of our Children through Reading
Reading is food for your mind (Detta är en engelsk version av artikeln Barn som läser blir framgångsrika.) Children learn to use their innate curiosity and learn to concentrate when they lose themselves in a book,...
Läs mer
- Artikel 3/2014
Satya Brink
Barn som läser blir framgångsrika
Läsning är enormt viktigt för barn och unga, det råder det ingen tvekan om. Läskompetensen bland barn i Finland är god men håller på att försämras. Satya Brink ger konkreta förslag på hur denna trend kan brytas.
Läs mer