Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 3/2013
Anna Gref, Diana Nyberg
Översättningsminnet till stor hjälp — språkkänslan behövs ändå
Vid Statsrådets translatorsbyrå översätts årligen cirka 25 000 sidor text av 20 fastanställda översättare och 30 frilansöversättare. Det innebär i grova drag 500 sidor per översättare. Hur är det möjligt?
Läs mer
- Artikel 3/2013
Camilla Lindholm
Läsombud hjälper med läsningen
Ta dig en stund och tänk hur mycket vi läser varje dag. Vi läser tidningar och böcker, tidtabeller, reklam, vägskyltar, recept ... Vi är omgivna av ord. Men hur känns det för en person som av någon anledning inte kan läsa själv? Då blir det genast komplicerat, och i sådana situationer kan man ha nytta av ett läsombud.
Läs mer
- Artikel 3/2013
Emilia Aldrin
Välja namn ‑ välja kön
Hur motiverar föräldrarna sina namnval när de väljer förnamn till sina barn? Vad strävar föräldrarna efter att uttrycka och vad vill de undvika i namnvalet? Och är det någon skillnad i valet av flicknamn och valet av pojknamn?
Läs mer
- Artikel 3/2013
Karin Milles
Hen i Sverige och i Finland
I början av 2012 blev jag kontaktad av Olika förlag. De skulle ge ut en barnbok, Kivi och monsterhund, där pronomenet hen användes om huvudkaraktären. Nu ville förläggarna veta vad jag som språkforskare med genusintresse tyckte om detta. Boken var rolig och välskriven, och eftersom bokförlaget arbetar normkritiskt tyckte jag att pronomenvalet var utmärkt. Förläggarna skrev sedan en debattartikel där de förklarade varför de tyckte att hen var ett nytt och bra ord, och jag inbjöds att skriva under. Föga anade jag vad detta skulle föra med sig.
Läs mer
- Artikel 3/2013
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Är grammatikforskning något som bara språkvetare har nytta av? Det tror antagligen många, men det stämmer inte. I den färska avhandlingen Species och artikelbruk i finskspråkiga grundskolelevers inlärarsvenska ärden...
Läs mer
- Artikel 2/2013
Svenskt-finskt översättarseminarium: anmälningstiden går ut den 30 juni
19–20.9.2013 i Tammerfors Arrangörer: Institutet för de inhemska språken och Finlands översättar- och tolkförbund Preliminärt program Jannika Lassus, Svenska handelshögskolan: Översättarens vardag i siffror Mirja...
Läs mer
- Artikel 2/2013
Finlandssvenska dialektordboken nu på nätet
Den finlandssvenska dialektordboken, Ordbok över Finlands svenska folkmål, finns nu fritt tillgänglig på nätet. I början av juni publicerades avsnittet I–K, som senare följs av avsnitten A–H och L–O. Efter det...
Läs mer
- Artikel 2/2013
Charlotta af Hällström-Reijonen
Att va? Om den finlandssvenska satsflätan
Ett typiskt finlandssvenskt drag som förekommer i alla typer av texter från alla svensktalande regioner i Finland är att lägga in ett extra att i vissa typer av meningar, kallade satsflätor.
Läs mer
- Språkfrågor 2/2013
Språkfrågor
Snedstreck Fråga: Kan man använda snedstreck, t.ex. och/eller, i löpande text? Snedstreck ska helst inte användas i löptext. Det kan användas vid platsbrist i t.ex. tabeller och blanketter i betydelsen ’per, om, i’...
Läs mer
- Artikel 2/2013
Henrik Hu
Ömhet och hensyn
Jag ser hen i tidningar, inlägg och brev Hen kommer från höger och vänster Hen ersätter allt, var det någon som skrev fast knappast på egna förtjänster Hen duger till mycket, men inte till allt i famnen på hen är...
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2013
Leila Mattfolk
Såld på engelska?
Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring. Red. av Per-Åke Lindblom, Frank-Michael Kirsch och Arne Rubensson. Stockholm, 2013.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2013
Ny bok om finska namn på orter i utlandet
Kerkko Hakulinen och Sirkka Paikkala: Pariisista Papukaijannokkaan. Suomenkieliset ulkomaiden paikannimet ja niiden vieraskieliset vastineet. Kotimaisten kielten keskuksen julkaisuja 172. Kotimaisten kielten keskus, Helsinki 2013.
Läs mer
- Krönikan 2/2013
Maria Sundblom Lindberg
I begynnelsen var ordet ...
Ni som läser vet att vissa bokstäver spränger. Att det finns poesi som för en till ställen man inte vetat om. Samtidigt som många feta romaner inte rubbar en ens en millimeter ur den urblekta solstolen. Det gäller...
Läs mer
- Artikel 2/2013
Anne Bergman
Majstång vid johanne
Om man i dag frågar folk varför vi firar midsommar, svarar de flesta att det är för att det är årets ljusaste tid. Men det är inte den ljusa sommarnatten som är orsaken till att midsommaren finns i vår kalender....
Läs mer
- Dialekt 2/2013
Caroline Sandström
Selektiv hörsel på dialekt
För en tid sedan satt jag tillsammans med några kvinnor från olika delar av Svenskfinland och samtalade på ett café. En av kvinnorna, som är född och uppvuxen i Oravais i Österbotten, utbrast att hon i vissa...
Läs mer
- Noterat 2/2013
Exekutiva funktioner i tvåspråkiga hjärnor
Tidigare forskning har visat att tvåspråkiga personer presterar bättre än enspråkiga särskilt i vissa kognitiva test. Man antar att orsaken till det här är att en tvåspråkig person i vardagen hela tiden måste hålla...
Läs mer
- Noterat 2/2013
Medieutbudet påverkar den språkliga mångfalden
Den 15 juni disputerade László Vincze vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet på en avhandling om relationen mellan språkidentitet och tv-tittande. Tre språkminoriteter i Europa granskas i...
Läs mer
- Noterat 2/2013
Småord används på nya sätt av chattare
Chattare på internet använder småord på andra sätt än vad vi är vana vid från traditionella samtal. Till exempel kan ett ord som hm sättas efter det egna yttrandet för att visa en eftertänksam inställning till...
Läs mer
- Noterat 2/2013
När började varuhusen dua kunderna?
Vad säger språket i tidningsannonser om språkbruket och språkets utveckling? I fem delstudier analyserar professor Marika Tandefelt svensk språkutveckling under 1900-talet genom att studera tidningsannonser som...
Läs mer
- Noterat 2/2013
Nordisk klarspråkskonferens i Helsingfors
Den 21–22 november arrangeras en nordisk klarspråkskonferens i Helsingfors. Se närmare information på Språkinstitutets webbplats.
Läs mer